Svenska
Gamereactor
artiklar

Best Ever: Spel (40-31)

Vilka är egentligen tidernas 50 bästa spel, alla kategorier? Här kommer den andra delen ur vår lista där du hittar 40-31...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Tidigare delar av listan:
Best Ever: Spel (50-41)

Best Ever: Spel (40-31)

(40) Golden Eye 007 (Nintendo 64 / 1997)
Förstapersonsskjutare med handkontroll? Vilket trams... Tänkte en samlad spelvärld. Det kommer ju aldrig att fungera. Det krävdes ett litet 20-manna-team från Leicestershire, England för att övertyga oss alla om att en tidigare PC-exklusiv spelgenre nu helt plötsligt inte bara fungerade utmärkt till våra spelkonsoler utan kanske till och med trumfade dåtidens giganter såsom Doom och Quake. Idag, alla dessa år senare, känns Golden Eye 007 mest som trögflytande sirap och grafiken är i det närmaste absurt usel men när det släpptes var det inte bara ett briljant licensspel dränkt i helt rätt Bond-atmosfär och med perfekt tempo och lysande spelmekanik, det var också 1997 års absolut bästa multiplayertitel, alla kategorier.

Best Ever: Spel (40-31)
Detta är en annons:

(39) Max Payne 2: The Fall of Max Payne (PC / 2003)
Att det skulle bli en uppföljare efter succén som stavades Max Payne kom inte som någon skräll. Tvåan kom förstås som bekant och än idag hela 19 år efter att det släpptes så står det sig som ett av tidernas allra bästa spel och finska utvecklaren Remedys allra finaste verk. På många vis var Max Payne 2 före sin tid med sitt starka berättande och mångfacetterade, djupa karaktärer där gränsen mellan gott och ont inte är helt självklar. Max själv är precis som i ettan en cynisk och ganska bitter man som knaprar smärtstillande och tar en rad dåliga beslut, denna gång i kärlekens namn mer än något annat. Max Payne 2 är ett mästerverk som stått emot tidens tand nästan oförskämt bra och den nerv som Remedy lyckades skapa här med sina oerhört levande, i allra högsta grad mänskliga karaktärer samt en oförutsägbar historia med flera oväntade vändningar är en upplevelse utöver det vanliga.

Best Ever: Spel (40-31)

(38) Tetris (Game Boy / 1989)
Det är inte många spel från mitten av 80-talet som håller måttet än idag på samma sätt som Tetris gör. Med ett koncept som är lika busenkelt att förstå som det är omöjligt att bemästra bjuder Tetris fortfarande på samma höga nivå av utmanande hjärngympa som det olösliga pusslet gjorde när det först släpptes 1984. I formen av ett komplext matematiskt problem bjuder Tetris på en utmaning där det inte gäller att vinna utan att överlista spelets ramverk under så lång tid som våra allt mer pressade intellekt pallar trycket. Vi på redaktionen har genom åren pusslat oss själva ut och in i många försök att bemästra de fallande fyrkanternas domän men Tetris har alltid legat ett litet motiverande steg före, som för att visa oss att vi alltid kan bli bättre. Med en hel insjö fylld av olika versioner, remakes och spinoffs fortsätter Tetris än idag att leverera nya upplevelser från det gamla konceptet, inte minst med det fullständigt briljanta Tetris Effect från 2018 som bjöd på en briljant tolkning av 80-talets starkaste bidrag till spelhistorien. Tetris historiska signifikans, i kombination med hur det än idag är det perfekta pusslet gör att det med en lysande självklarhet kvalar in på vår lista av världens 50 bästa spel.

Best Ever: Spel (40-31)
Detta är en annons:

(37) Quake III: Arena (PC, Mac / 1999)
Efter att ha avrundat den något problematiska utvecklingen av Quake II, som i grunden skulle heta "War" och stå på helt egna ben som den första delen ur en ny spelserie, beslutade Willits och Carmack sig för att det tredje spelet i serien enbart skulle innehålla en multiplayerportion och ingen singleplayerstory överhuvudtaget. Vågat, och något som initialt kritiserades av spelpressen men som efter premiären i december 1999 hyllades av såväl kritiker som fans då Quake III: Arena var och förblir en av de absolut bästa actiontitlarna genom alla tider.

Best Ever: Spel (40-31)

(36) Journey (Playstation 3 / 2012)
När Thatgamecompany för tio år sedan släppte det så oemotståndligt vackra Journey hade vi ingen aning om vad vi hade att vänta oss. Det visade sig vara en mycket kort och koncentrerad saga på enbart två timmar där vi fick utforska den mystiska öknen och successivt förstå vad som har hänt, men även vad som händer just nu. När dessa två timmar var över satt vi helt lamslagna. Ingen av oss var förberedd på denna rörande spelupplevelse vars slut chockerade oss rejält. Därutöver gjorde den magnifika grafiken att vi inte kunde släppa våra ögon från skärmen och gapade när vi gled över sanden med den glänsande solen i horisonten. En spelupplevelse som Journey kommer inte ofta och hittills har vi inte varit med om något som liknar detta och som varit mer tillfredsställande.

Best Ever: Spel (40-31)

(35) Baldurs Gate II: Shadows of Amn (PC / 2000)
Var det bättre förr, är en fråga man ställer sig ibland. I vissa fall kanske. Baldurs Gate 2 härstammar från en tid innan Bioware började syssla med konsolanpassningar och flerspelarlägen, innan de blev uppköpta av EA och slutade upp med att göra hardcore-äventyr för rollspelsälskande Dungeons and Dragons-entusiaster. Är det något spel som fått oss att känna att vi spelar ett virtuellt papper och penna-äventyr, så är det nämligen Baldurs Gate 2. Från de första stapplande stegen i den gigantiska staden Athkatla med det enormt formbara - och till en början även svårgripbara - stridssystemet, och vidare ner till helvetet och konfrontationen med Irenicus, är frihet alltid ett ledord. Vi spelare behandlas som vuxna, tänkande människor och styrs inte som barn av sina föräldrar. Många av dagens fortfarande angelägna rollspelaspekter löste Bioware dessutom galant: Oupphörligt intressanta sidouppdrag, perfekt avvägning av loot, en närmast oöverskådlig värld att utforska och lika utflippade som sympatiska karaktärer. Lägg till vackert handritade bakgrunder som gjort att Baldurs Gate 2 inte alls åldrats på samma sätt som flera av sina generationskamrater, och du har grädden på moset av en fantastisk era av datorrollspel.

Best Ever: Spel (40-31)

(34) Chrono Trigger (SNES, Playstation / 1995)
Det har släppts massor av fantastiska rollspel genom åren, men det är få som kunnat mäta sig med Squares Chrono Trigger. Det blev succé direkt då två miljoner exemplar såldes i Japan de första två veckorna. Det är inte svårt att förstå varför spelet blev så populärt. Vissa delar av spelet var närmast revolutionerande. Där fanns flera olika slut (12 för att vara exakt i den ursprungliga lanseringen) och sidouppdrag som fokuserade på både storyutveckling och karaktärsutveckling. Det var också rätt ovanligt för ett japanskt rollspel att inte ha "random encounters" och här fanns fienderna redan på kartan. En av de mest spännande delarna var dock tidsresande. Man får inte ligga på latsidan om man ska rädda världen. Nä, istället fick vi ta oss till sju olika tidsperioder, både i dåtid och framtid. Karaktärerna var minnesvärda, bovarna riktiga monster både fysiskt och psykiskt och berättelsen utmärkt. Chrono Trigger är inte bara en av tidernas bästa japanska rollspel, det är ett av de 50 bästa spelen någonsin oavsett genre.

Best Ever: Spel (40-31)

(33) Diablo II (PC / 2000)
Det är svårt att inte tänka på äldre tider när man hör namnet Diablo 2. LAN hos vänner, flerspelarsessioner på sena kvällar eller lite egen tid i Sanctuary mot alla demoner. Det första spelet satte ribban och var med att skapa action-rollspelsgenren. Tvåan visade all konkurrens hur man designar det perfekta spelet i denna genre. Vi på Gameractor har många goda minnen både sociala och antisociala med denna upplevelse. Det var mörkt, beroendeframkallande och svårt att lägga ner. Monstren exploderade som Piñatas fyllda av guld, svärd och antika artefakter med magiska krafter. Även om berättelsen på fyra akter (fem med expansionen) inte bjöd på en Oscarsnominerad berättelse förklarades den genom brutalt snygga mellansekvenser. Blizzard brukade ofta ha dessa mellansekvenser som en dinglande morot framför ögonen när man kom tillräckligt långt. Det var ett knep som fungerade väldigt väl. Tvåan skulle verkligen ta fart med expansionen Lord of Destruction och förbättringarna med uppdateringar. Med nya klasser, runor och andra förbättringar hade en odödlig klassiker skapats. Än idag är Diablo 2 och sin expansion en fantastisk upplevelse och värdig en plats på vår lista över världens bästa spel.

Best Ever: Spel (40-31)

(32) Street Fighter II: Turbo (Super Nintendo / 1993)
Med Turbo-utgåvan av Street Fighter II släppte ett framgångsrikt Capcom dränkta i pengar inte bara den ultimata versionen av det bästa slagsmålsspelet genom alla tider, de skrev också om regelboken för hela genren och omdefinierade vad spelbaserad fighting var, och är än idag. Utan Street Fighter II hade vi mest troligt aldrig fått ett Tekken, ett Dead or Alive, King of Fighters, Soul Calibur eller ett Mortal Kombat och att kunna återvända till ett spel som först släpptes i januari 1991 och än idag har riktigt roligt - Säger väl egentligen allt.

Best Ever: Spel (40-31)

(31) Wipeout 2097 (Playstation, PC / 1996)
Om det var ett spel som på ett perfekt sätt sammanfattade en framgångsrikt finurlig mix mellan livsstil, musik, design och interaktiv underhållning på 90-talet, så var det Psygnosis direkt oförskämt välgjorda uppföljare. Teamet fick bara sju ynka månader på sig att följa upp överraskningssuccén som stavades Wipeout och detta genomfördes genom att bland annat blanda in det London-baserade designerkollektivet The Designers Republic, som inte bara gav Wipeout 2097 en "japansk underground-look" utan även lobbade för att Psygnosis skulle samarbeta med energidrickan Red Bull samt techno-gruppen The Future Sound of London för att skapa en helhet som än idag känns cool och futuristisk. Wipeout 2097 var urläckert förpackat med superb spelmekanik som skilde sig från precis allt annat på marknaden och grafiken var för sin tid alldeles otrolig. Superb musik och klart mer balanserad svårighetsgrad än i den idiotiskt utmanande föregångaren gör detta till nummer 31 på vår lista över tidernas 50 bästa spel.

Nästa del publiceras på fredag!



Loading next content