Tidernas finaste filmfloppar (2)

Här hittar du den första delen av denna topplista!

(05) Children of Men
En av tidernas mest underskattade framtidsvision är också en av de större flopparna i modern tid, för trots en enig kritikerkår fanns det inget större intresse för Alfonso Cuarons dystopidrama när det väl begav sig. Vi på Gamereactor anser såklart att Children of Men är ett otvivelaktigt mästerverk som fortfarande förvånar oss med sin ögonspärrande berättarteknik och överträffar dessutom sin bokförlaga med samma namn. Det är få filmer som lyckas vara så intima och intensiva på samma gång, där Cuaron trollbinder tittaren med actionsekvenser så trovärdiga att man på ett ögonblick befinner sig i samma prekära situation som karaktärerna. Vi har redan i omgångar skrivit spaltmetrar om de långa tagningarnas effektivitet i omgångar, men det är de små mänskliga ögonblicken som verkligen grep oss när dessa väl skar igenom hopplöshetens slöja. Att biopubliken valde att ignorera denna filmpärla när det rullade på biografer världen över är helt utom vårt förstånd...

(04) Fight Club
I dag ligger David Finchers psykologiska thriller högt på mångas topplistor över favoritfilmer och det är svårt att tänka sig att det inte alltid har varit så men den gick faktiskt inte alls bra på bio och vi på redaktionen har fortfarande svårt att se hur Edward Norton och hans alter ego, Tyler Durden inte lockade mer publik. Det här är ju trots allt filmen som har gett oss odödliga citat med partyhöjare som "The First Rule Of Fight Club..." och intrikata mindfucks som "I am Jack's complete lack of surprise." Det är ett av modern filmhistorias smartaste filmmanus. Visserligen baserat på Chuck Palahniuks bok med samma namn men det borde inte hindra folk från att gå på bio, snarare tvärtom eftersom man får både de som bara tycker att filmen verkar bra och de som läst boken och vill se hur filmatiseringen blev men det blev inte så alls. Det räckte inte ens att Fincher trollade publiken genom att klippa in en ögonblickskort glimt av en penis innan eftertexten började rulla. I stället var det The Pixies som gick vinnande ur det här då deras låt Where Is My Mind gick från obskyr indiepärla till megahit.

(03) The Thing
Det är svårt att idag föreställa sig John Carpenters science fiction-skräckfilm som något annat än en nästan tidlös klassiker, ja rent av en av de mest effektiva filmer inom genren i stort. Men vid lansering blev the Thing ett stort fiasko och både kritiker likväl som publik var totalt ointresserade. Mycket handlar så klart om ren och skär otur och 80-talet dominerades av vänliga utomjordingar och inte minst då Steven Spielbergs många lättsmälta och familjevänliga produktioner. Det var egentligen först under slutet av 90-talet och vid lanseringen av DVD-formatet som John Carpenters otroliga kreation faktiskt fick sin hämnd och återfann sig i rampljuset, bejublad som den perfekt sammanflätade upplevelse den är.

(02) The Big Lebowski
Den direkt urstarka DVD-försäljningen efter att Coen-brödernas floppkomedi blivit en kultförklarad nördfavorit, räddade upp projektet och drog i slutändan in 17 miljoner dollar till, till filmbolaget men på bio var The Dudes mästerliga kidnappningskomedi en gigantisk flopp och mycket på grund av att den gick upp på biograferna samma helg som James Camerons Titanic. Idag finns den en ganska utbred religion baserad på filmen och en årlig festival i USA som besöks av tusentals fans. The Big Lebowski hyllas både brett och högt som en av tidernas absolut bästa komedier men det brukade som sagt se helt annorlunda ut, inte minst vid release då mången kritiker verkligen avskydda filmen.

Tidernas finaste flopp:
(01) Nyckeln Till Frihet
Filmen som alltid återkommer i debatten "tidernas bästa film." Om detta tvista ständigt de lärde men den har åtminstone legat i topp på högst rankade filmer på IMDb så länge vi kan minnas och på Rotten Tomatoes tycker 98% av tittarna att det här är riktigt bra grejer så det säger förstås något. Filmen som är baserad på en novell av Stephen King lyckades dock inte alls på bio, det var snarare snudd på katastrof där den inte ens lyckades spela in sin i sammanhanget låga budget. Den lyckades inte heller vinna en enda Oscar, trots hela sju nomineringar. Något vi fortfarande har svårt att ta in för enligt oss är det här en av de bästa filmer som någonsin gjorts. Vi har sett Nyckeln Till Frihet så många gånger att vi har tappat räkningen men precis som ett årgångsvin så blir den bara bättre och bättre med tiden och vi har fällt tårar av både sorg och glädje. Vi har suttit på nålar och följt samspelet mellan Morgan Freeman och Tim Robbins som många gånger saknar motstycke. Vi har kippat efter andan av Roger Deakins foto, som trots att filmen utspelar sig i ett fängelse lyckas vara enastående. Och sättet som Frank Darabont bygger upp ett av filmhistoriens bästa slut på är ingenting annat än mästerligt. Filmens sista skälvande minuter som exploderar i en känslococktail som det är fullständigt omöjligt att inte svepa.

Varför det inte gick bättre för en film som Nyckeln Till Frihet kan vi förstås bara spekulera i men trots att det utan tvekan är en makalös film så är den också svår att genre-bestämma. Den beskrevs som ett drama men alla som har sett filmen vet att den är mer än så. Den hade också en väldigt diffus och krånglig titel och vi skall heller inte glömma att den gick upp samma år som Pulp Fiction och Forrest Gump. Den trista trailern som visade två män i ett grått fängelse där inte mycket verkade hända gjorde väl inte heller att det vattnades i munnen på publiken direkt. Så logiken säger att det egentligen inte är så konstigt att den floppade men rent känslomässigt så känns det helt absurt.

Här hittar du den första delen av denna topplista!