När jag och min skogsalv landar i Dalaran, ett Dalaran som nu tillhör det förgångna, har jag svårt att bestämma mig. När hela världen är ny, vart ska jag börja?
Jag bestämmer mig för Stormwind. Här har sex år passerat sedan Arthas besegrades och nog har det hänt saker. Att man kan flyga har inneburit att staden har fått designats om och expanderas för att inte längre vara bara ett hål i berget. Många stora skillnader finns där. Parkområdet är helt raserat, något vi nog ska få en förklaring på senare. I handelsdistriktet har banken gjorts om helt och hållet och auktionshuset ligger numera mitt emot. SI:7 och deras krigargrannar har bytt plats och byggt ut. Katedralen omges nu av en park med en mysig sjö och en kyrkogård längre bak. Även dvärgdistriktet har fått auktionshus och bank för att fördela befolkningsmängden en aning. Och hela slottet är nytt och faktiskt lite mindre, fast mer kompakt. Värt att påpeka är också att prins Anduin Wrynn har växt upp och numera är en ståtlig yngling.
Jag flyger över till Goldshire, som nu har en egen flygpunkt. I övrigt har det inte hänt mycket. Istället passerar jag Northshire, där en riktig rekryteringsprocess nu är igång och eftersom Defias är borta är du istället orcher från Blackrock som har invaderat och eldat upp halva stället. Blackrock-området i sig är rätt oförändrat än så länge men eftersom man kan flyga fritt nu går det att kika förbi i gamle Nefarians tronrum som ligger halvvägs upp längs berget.
Från Searing Gorge går flygningen mot Badlands, och där har det hänt saker minsann. Bergstopparna är kapade och har smält till vulkaniserat glas. Det finns flera nya baser och flygpunkter, och under den östra slätten har Scryers hittat en ny Uldaman-liknande ruin. Längst ut i öst finns också en goblin-stad med rallyvägar genom bergen.
Norrut har Loch Modan också förändrats ordentligt. Trots våra ansträngningar för alla dessa år sedan har Dark Iron Dwarves och Twilight's Hammer tillsammans lyckats spränga dammen, vilket nästan har tömt lochen. Gamar festar glatt på de sjöodjur som blivit kvar och murlocs har flyttat in i de kvarvarande pölarna. I hörnet har också ogres blivit förslavade av ett enormt torn som står i grannzonen Twilight Highlands. Den zonen får vi dock vänta med att besöka.
Jag passerar den brustna dammen och hamnar i Wetlands som nu är ännu våtare. Här har en ny alvstad dykt upp runt den där träskelementaren som stod i mitten, och vid den gamla kvarnen hänger nu nytt folk. Menethil är halvt nersjunket i havet men med sandsäckar kämpar invånarna fortfarande för att hålla sig kvar. Därifrån tog jag flyget till Southshore, som nu är invaderat av Forsaken och förpestat, men inte riktigt färdigt än.
Något som slår mig när jag flyger så här över stora ytor, är förändringarna i grafikmotorn. Sikten har blivit betydligt längre, samma som i Northrend, vilket ger ett nytt liv till omgivningarna. Alla vattenytor har fått ny teknik som är enkel men ändå förbättrar intrycket rejält jämfört med de upprepade texturerna som fanns förut. Och så finns en ny teknik som kallas sunshafts, som gör att solljuset filtreras på ett tjusigt sätt genom lövverk och annat. Det är väldigt svårt att fånga på bild men jag kommer att visa det på video senare.
Jag återvänder till Ironforge där den enda större nyheten är att kungen har försvunnit och ett råd bestående av Moira Thaurissan, Falstad Wildhammer och Muradin Bronzebeard numera leder dvärgarna. Vid Gnomeregan pågår slaget om staden men troligen är det bara för att spelarna inte genomfört själva striden än på den servern, något vi kommer att få göra i live-spelet snart.
Nu är det dags för Hsienko att sträcka på benen och utforska resten av kontinenten. Först går resan till Hinterlands. Zonen har inte förändrats mycket rent geografiskt, men det finns nya baser och hela alltet har justerats ner en aning, från 40-50 till 30-40, för att passa in direkt efter Wetlands och Arathi Highlands. Jag passerar till Western Plaguelands och där är det nya saker må ni tro.
Med Lich King besegrad är Scourge på tillbakamarsch här, om än inte helt besegrade. Sorrow Hill håller på att byggas upp och de olika farmerna har återställts. Själva Andorhal befinner sig i krig, med alliansen under dödsriddaren Thassarian mot hordens Koltira, med Araj och hans gamla Scourge i mitten. I norr har Argent Crusade och Tirion Fordring tagit kontroll över Hearthglen och bråkar nu mest med lite vilda gnolls. Hela zonen är anpassad för att komma direkt efter Hinterlands, runt 40 och uppåt, och Scholomance är nu en instance för ungefär nivå 40.
Eastern Plaguelands är fortfarande mestadels förpestat, men Argent Crusade jobbar hårt här också. Light's Hope Chapel har expanderat och de gamla ravinerna har regnat igen. Stratholme ser fortfarande ut att brinna, men det är oklart om Blizzard har hunnit ändra något där än. Så jag beger mig västerut efter att ha svängt förbi Acherus och snackat med Darion.
Tirisfal Glades känns allmänt lite ljusare. Bulwark har byggts på ordentligt för att skydda mot att alliansen fått fotfäste i Western Plaguelands. Scarlet Monastery är en liten udda historia nu. Alla bossarna finns kvar, men vid ingången till varje ställe får vi uppdrag av en allt galnare Joseph, tidigare en Scarlet Crusade-soldat som nu vill besegra alla andra bossar och själv styra över stället. Det ska bli intressant att se hur det slutar. Jag lämnar dock honom dansande i fontänen (!) och beger mig till Undercity. Numera är hela ruinerna av Lordaeron fullt utbyggda, om än inte befolkade.
I Silverpine är inte mycket klart än, så det är svårt att bedöma. De odöda har i alla fall ett ställningskrig i närheten av Greymane's Wall, som nu är ordentligt uppfräschad... och öppnad. Bortom den väntar Gilneas men liksom Death Knight-området är det just nu bara tomt om du springer in dit utan att göra worgen-berättelsen från början.
Hem till Stormwind igen för att upptäcka södern. Först och främst måste jag kolla att Hogger är på plats, och det är han. Han har till och med en egen liten plats att vara på nu. Westfall har också utvecklats. Gryan Stoutmantle är tillbaka för att återuppbygga och Sentinel Hill har växt. Nu när Defias är besegrade är Moonbrook ett tillhåll för blandade flyktingar, lösdrivare och skojare, men tanken är att Deadmines framöver ska fyllas med en ny generation Defias.
Duskwood är rätt oförändrat hittills, förutom att några worgen har flyttat in vid kyrkogården, så jag sticker söderut. Stranglethorn är liksom Barrens uppdelat i två zoner, där en malström väntar i mitten. Det har också byggts nya baser, men Booty Bay är detsamma.
Blasted Lands har däremot en massa kul att se. Tainted Scar är numera Tainted Forest, en liten förbättring i alla fall. Längst i söder finns en ny worgen-by och längs stranden får vi träffa nagas som har förslavat en hel stam av murlocs. Blasted Lands som sådant verkar mestadels detsamma, förutom att horden har fått en egen bas mitt emot Nethergarde, och att zonen numera är anpassad för nivå 55. Vi kommer alltså att kunna gå direkt in i Dark Portal efter att vara klara där, vilket känns som en logisk uppdatering.
Swamp of Sorrows är väldigt ofärdigt och två nya baser saknar till och med namn. Här finns också ett skepp, som troligen kommer att gå till Darnassus. Jag skulle tro att zonen kommer att placeras mellan Stranglethorn och Blasted Lands, alltså runt 40-50, för att vara en smidig brygga mellan zonerna både geografiskt och utvecklingsmässigt. Det kommer att fungera som en korsning där horden har en smidig väg norrut till Burning Steppes utan att behöva springa genom nybörjarzonen Redridge.
Ja, då återstår väl bara gamla Redridge. Här i Lakeshire är bron äntligen färdigbyggd. Men allt är inte frid och fröjd för det. Nya orcher har flyttat in i den gamla borgen och murloc-problemet finns fortfarande kvar. Dessutom har borgmästaren det inte lätt när hela byn har klagomål...
Puh! Det var Eastern Kingdoms det. Som synes har det mesta blivit ombyggt på något sätt och det är svårt att tänka sig att gamla uppdrag kommer att finnas kvar överhuvudtaget. Cataclysm blir praktiskt taget som att spela ett helt nytt spel fast i aningen bekanta miljöer. Nu vänder vi blickerna mot vad som har hänt i Kalimdor...