Svenska
Gamereactor
artiklar

Sex, censur och självbestämmande

Lisa har under en längre tid funderat och har bestämt sig för att få igång en diskussion. När började feminism i spelvärlden betyda totalcensur?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Jag har alltid sett mig som feminist. Jag vill ha... nej, jag kräver lika villkor och lika lön som män för samma arbete. Med det sagt har gissningsvis flera av er sett den totala tsunamivågen av just feministrörelser. Vågen har fört med sig en hel del viktiga diskussioner om (allt för) verkliga problem - men den har även fört med sig allt för mycket skit och slam från botten. Under en tid nu har vi kunnat följa en växande rörelse i vår kära spelvärld som smugit sig fram, gömd bakom orden "feminism" och "jämlikhet" och jag är både arg och förvirrad. Det är dags att prata spelcensur.

Spelvärlden har alltid fått utstå arga blickar, höjda fingrar och ilskna skriverier gällande våld och sex - för det sistnämnda nu mer än någonsin. Jag har alltid varit otroligt öppen till ett uppvisande av sexualitet, oavsett kön och känner mig tvungen att förklara vad min ställning kring alla naken- och sexscener, provocerande kroppar samt lättklädda karaktärer är.

Sex, censur och självbestämmande
Serien som kickar igång frågan gång på gång vågar hänga kvar än idag.

Vad är egentligen problemet? För att ha en åsikt värd att vädra gäller det att ha en aning om vad exakt det är som individerna på motsatt åsiktslag tycker och tänker. Vilka grupper har vi som ogillar människan och dess sexuella natur? Vi har de oroliga föräldrarna som ogillar påtvingade sexiga moment i spel - inga konstigheter, alla spel är inte menade för barns ögon. De är den enda gruppen vars lösning är rakt framför näsan på dem - åldersmärkningar finns av en anledning och gillas inte spelets nakenhet måste inte spelet köpas. Det som dyker upp lite här och var är det uppenbara; "alltid ska kvinnor vara lättklädda sexobjekt med vattenmeloner spända över bröstkorgen, helt totalt oacceptabelt och allt för objektifierande. Kvinnor i spel finns där för mäns njutning." Men är det verkligen sant?

Detta är en annons:

Att kvinnor objektifieras och översexualiseras i överflöd stämmer såklart - och skräckexempel finns (även om dessa inte bör censureras heller). Man ser oftare lättklädda, snygga tjejer i spel än man ser större kvinnor med skavanker och löst åtsittande kläder - men vart ligger felet? Är problemet kroppstypen, överdrivna proportioner eller nakenheten? Vilka individer är okej att visa upp som sexiga och vart går gränsen? Problemet är att vad källan till dessa problem faktiskt är kan uppfattas lite hursomhelst, olika människor tänker olika helt enkelt och hur i hela friden kan utvecklare censurera bort någonting som ses på helt individuellt?

Sex, censur och självbestämmande
Ett gäng svaga, hjälplösa nunnor klär av sig för männens njutning.

Mina åsikter är mina egna och de karaktärer jag tycker är okej lär andra se som skandalösa - jag hade till och med problem att ge exempel på kontroversiella spel att prata om. Vi kan börja med en av mina favoritserier Saints Row; ett spel med många möjligheter gällande just sexualitet. Du får chansen att skräddarsy din karaktärs fysiska attribut och du kan klä din karaktär i supersexiga outfits som döljer dessa attribut. Är det översexualisering om spelaren får välja själv? Jag kan konstatera att censur inte hade åstadkommit mer än sätta samtliga spikar i kistan innehållandes en livs levande individ.

Vill jag spela en karaktär med gigantiska meloner, alternativt massiv snabel, ska jag få göra det. Vill jag gå runt i lårhöga lackkängor och underkläder svängandes med en jättedildo ska inte det vara ett problem. Visst, även delar utanför "customization"-menyerna spelar starkt på sex i Saints Row: The Third, men det sägs så öppet att det bör hålla kritikerna borta från Saints Row: The Third-hyllan i affären. Det finns en anledning till att sex säljer och oavsett vad en högljudd minoritet anser säljer sex till alla kön. Att ta ifrån någon möjligheten till en egen virtuell sexualitet är inte ett steg i rätt riktning. Melon- och snabel-reglering är bra, alla vill inte lira som konservativa Bettan på kontoret.

Detta är en annons:
Sex, censur och självbestämmande
Saints Row: The Third bjöd på totalskandal, trots en fantastisk sexuell jämlikhet.

Om vi då tar ett annat typ av spel som exempel då? Ett spel vars sexualitet inte går att skräddarsy? Batmans Arkham-serie har fått otroligt med kritik från arga människor angående sin översexualiserade version av Catwoman och Poison Ivy. Värt att notera är att båda dessa kvinnor haft samma roll i decennier och båda spelar på sexualitet för att lyckas hålla sig vid liv i den ohyggligt ogästvänliga staden Gotham. Rocksteadys Selina Kyle spottades på av otaliga individer för att vara för sexig i sina rörelser, för att ha för ouppnåelig kroppsform och för att ha en för skandalös outfit.

Selina Kyle var för slank och hade ett för flytande sexigt rörelsemönster - Catwoman var för kattlik i sin kattdräkt. Hela hennes karaktär - som varit sig lik sedan slutet på 80-talet - är byggd kring hennes manipulativa beteende, slanka och kattlika fysik, rörelsemönster och kattdräkt. Det är hennes kännetecken, och ändå får Rocksteady kritik för utförandet. En stark kvinna som spelar på sin egen feminina sexualitet för att manipulera män. Det är ingen hjälplös flicka som blir sexuellt utnyttjad vi pratar om, det är inget offer - men ändå är hennes femininitet ett problem.

Sex, censur och självbestämmande
Det blir snabbt varmt i hudnära läderutstyrsel tycker Selina Kyle.

Trots att denna kritik gällande "onaturligt" feminina Catwoman med sin ouppnåeliga fysik höjer ingen några ögonbryn över herr Bruce Wayne och hans maskerade alter ego Batmans sexpack, massiva mördarmuskler eller hans tajta spandex-utstyrsel. Snacka om att sexualisera en karaktär med "ouppnåeliga" (men kom ihåg, ingenting är ouppnåeligt egentligen) ideal. Är sexualisering av män också helt fel? Bör vi censurera dem också eller färgar det spända läget kring ojämlikhet spelvärlden?

Min första och enda tanke är ett rakt och högljutt nej. Jag kan, utan att tveka, gå så långt som att säga att jag skäms över att ha satt mig själv i samma fack som de bittra individer som tycker att det viktigaste i sexualiseringsfrågan är spelcensur. Värre är det faktum att flera av dessa kallar sig sexuellt öppna. Att bränna en BH och gå topless på stan är helt lugnt, det till och med uppmuntras (med all rätt, you do you) medan det ses som kvinnoförnedrande när nakenhet syns i spel. Vi lever i en värld där kvinnor uppmanas till att skyla sina kroppar - men likväl strider vi kvinnor för samma sak i den virtuella världen.

Sex, censur och självbestämmande
Överdrivet? Kanske - men inte helt fel!

Jag frågar igen; vem är egentligen okej att sexualisera? Bör utvecklarna censurera sina spel för att skydda våra oskuldsfulla ögon från ont eller klarar vi oss bra ändå? Jag vet vad jag tycker - vad tycker du?



Loading next content