Spel som rehabilitering

"Ett felskär förändrade mitt liv, för alltid, men jag ger aldrig upp". Joakims sätt att på ett effektivt sätt sammanfatta vad som hände där i skidbacken för 15 långa år sedan - är en del av hur han bearbetat händelsen och ett bevis på hur mogen han är i sitt tankemönster kring det faktum att ett snowboardhopp förändrade allt. Han pratar öppet om allt som hände, han ångrar egentligen ingenting men är noggrann med att poängtera hur viktigt det är med hjälm.

Om att han idag brinner för att via sina föredrag motivera, inspirera och framförallt väcka tanken hos alla som åkt utför utan huvudskydd. Och det är få människor, i mitt liv, som jag träffat som ger ifrån sig en så pass genuint positiv energi som Jokke gör. Han är lika lycklig som humoristisk, entusiastisk och engagerad och det är enkelt att förstå varför folk runt omkring honom nästan alltid verkar vara på sitt bästa humör.

Att kunna bita ihop, ge sig fan på något som av en enig läkarkår beskrivits som en "omöjlighet" mot alla odds ska gå vägen, och bara kämpa. Det är Joakim Öwre det, en av de mest inspirerande personerna som klivit in på Gamereactors redaktion sedan september 2002 då vi slog upp portarna. Skadan var så pass ordentlig på Joakims hjärna att läkarna, då, för 15 år sedan - inte trodde att han någonsin skulle kunna ta sig ur sjukhussängen.

En plats där han efter olyckan tillbringade 18 långa månader varav fyra av dem i koma. Joakim livnärde sig som elitåkare inom snowboard på den tiden och under Red Bull Big Air 2001 hamnade han på avsatsen i hoppet och landade så pass olyckligt att han skadade huvudet. "Hade det inte varit för hjälmen hade jag aldrig överlevt", inflikar han under ett av våra många samtal.

Vårt samarbete, det mellan Joakim och Gamereactor, inleddes för exakt två år sedan. Det var Jokkes personliga assistent Pär som ringde till mig under en hektisk decemberförmiddag med en minst sagt udda förfrågan. Joakim hade via chefspsykologen vid Jämtlands Läns Landsting fått order om att börja spela TV-spel. Pär berättade att de direkt tänkt på oss. På att få vad de kallade "proffshjälp" med att komma igång med denna nya nivå av den rehabilitering som Joakim genomgått under de senaste 14 åren.

Agneta Sandström, som också forskar på hjärnans förmåga att återhämta sig (ordentligt förenklat), ordinerade Joakim att börja med TV-spel och en dryg vecka senare hade Microsoft och Gamereactor utrustat hans vardagsrum med en Xbox One, en Kinect 2-kamera och en mindre uppsättning Kinect-spel.

Att utvärdera något så komplicerat som hur hjärnan reagerar på den typ av neuro-gympa som rätt spel innebär, är naturligtvis ingenting som någon av oss svettiga speltöntar på Gamereactor någonsin skulle ge oss på. Det vore som att försöka spela snooker med ett snöre. Inte heller chefpsykolog Sandström har velat prata om de effekter som två års spelande gett eftersom hon inte träffat Joakim med någon slags regelbundenhet det senaste året. Istället är det neuropsykolog och forskaren Niklas Fröst som träffar oss för att prata lite mer ingående om vad spelandet gjort för Joakims rehabilitering.

- Vi lär oss saker om hjärnan varje dag tack vare forskningen och vi vet att den här typen av återuppbyggnad är en mycket långsam process. Hjärnan är plastisk. Det betyder att den hela tiden byggs om och formar sig efter hur den används och nya studier visar på att vi kan återfå förmågor och kapacitet som vi mist på sätt som vi tidigare inte trodde var möjliga. Det finns enligt forskningen inget övre tak för vad vi kan lära oss och hur långt vi kan påverka hjärnan och i just det avseendet har Joakims resa varit minst sagt intressant att hänga med på.

Niklas pratar om hur viktigt det varit för Joakim att träna kroppen och hjärnan om vartannat för att sedan kombinera träningsformer och knyta ihop det kognitiva med det hårt fysiska. Joakim hade stora fördelar av att han var så pass fysiskt trimmad som han var under olyckstillfället, något som hjälpt honom på flera sätt under de senaste 15 åren och något som gör att han nu aldrig ger upp eftersom hans kropp klarar stora påfrestningar gällande uthållighet. Joakims personliga assistent Pär Edman flikar in sin syn på rehabiliteringen som gjorts med hjälp av framförallt Kinect.

- Jag har under de senaste två åren sett en utveckling som jag aldrig trodde skulle vara möjlig just när det kommer till hur Jokke idag använder sig av TV-spel som nöje och nytta, på samma gång. När vi började spela tappade han ofta balansen under Kinect Rivals-titlarna som kräver att han står upp framför TV:n. Han blev fysiskt trött mycket snabbare än som det ser ut idag och även utmattad rent mentalt vilket inte sällan ledde till att han blev stressad av spelandet. Idag ser det helt annorlunda ut. Joakim kan stå upp och bowla eller spela tennis i Kinect Rivals i långa perioder, han kan även portionera ut spelandet över veckan på ett mer sansat sätt än när vi började och han utmanas rent psykiskt av att exempelvis gå den perfekta golfrundan i PGA Tour 16 snarare än att bli stressad över den inbyggda press som finns i alla typer av tävlingar.

Neuropsykolog Niklas fyller i lite och det märks att han har ett modernt synsätt på rehabilitering av hjärnan och hjärnplasticitet.

- Vi vet idag hur viktigt det är med fysisk träning och bra form för att hålla hjärnan i bra form. Ett friskt och starkt hjärta tar med sig tillräckligt många läkande celler upp till hjärnan och det slagg som bildas plockas upp av en god blodgenomströmning och förenklar plasticiteten. God fysik är otroligt viktigt och det märks på Jokke att den här typen av aktivt spelande med hjälp av kroppen har hjälpt honom att smyga in extra träningspass nästan varje dag, som aldrig riktigt känts som aktiv träning. Det märks även att han arbetat med viktiga saker som hans kognitiva förmågor, exekutiva förmågor, synapser samt hans mentala uthållighet tillsammans med spelen och det har hjälpt honom framåt i livet.

Det råder inga som helst tvivel hos Niklas eller Joakims personliga assistent som finns vid hans sida 12 timmar per dag att TV-spel haft den positiva effekt som chefpsykolog Agneta Sandström hade hoppats på. Mot slutet av intervjun vänder sig Joakim mot Niklas och frågar honom om han kan svara på hur mycket bättre han kan bli. Niklas ler och övertygar en driven, motiverad Öwre om att hans resa varit fullständigt makalös, om att han hoppat över hinder och slagit tuffa odds för att komma dit han är idag. I samma veva berättar han lite om hur mycket neuropsykologin fortfarande lär sig om hjärnans kapacitet och om hur de fortfarande tror på fortsatt utveckling och förbättring för Joakim. Det är ett härligt samtal att lyssna på där Joakims humor skiner igenom både en och två gånger. Sen avslutar Niklas genom att informera oss lite mer om vad som kan komma att ske.

- I kroppen vet vi med stor säkerhet idag att axonbanorna från nervsystemet ibland tar upp till 15-20 år på sig att för att hitta tillbaka och med tanke på att Jokke hela tiden blir bättre och med tanke på att vid olyckstillfället slet av flertalet viktiga nerver, finns det inget som säger att vissa av dessa axonbanor fortfarande inte håller på och letar sig tillbaka dit de hör hemma. Vi ser idag hur patienter med olika former av hjärnskador blir hjälpta av olika typer av spel och givetvis kommer det att dyka upp fler studier var det lider som pekar på de mycket positiva effekterna. Hjärnan vill jobba, så är det bara. Och hjärnan gör ingen skillnad på om den jobbar med att läsa eller att spela TV-spel, bara det är en bra typ av stimuli så är det bra för Joakim.

Niklas fortsätter.

- Kinect hade jag inte varit i kontakt med innan ni på Gamereactor hjälpte Joakim att komma igång men det märks tydligt vilken bra träningsform det är för patienter med den här typen av skada. Jokke får arbeta med hjärnan och kroppen samtidigt, blir ständigt utmanad och får små belöningar av spelet i sig hela tiden. Det finns gott om digitala hjälpmedel inom neuropsykologin idag som kallas Kogmed men de "spelen" är så tråkigt utformade att jag förstår de patienter som tröttnar redan innan de startat. Då är detta mycket roligare och mer stimulerande. Det finns mig veterligen inte ett enda fall i Sverige där vi ser en patient med svår hjärnskada som utvecklats och förbättrats i den takt som Joakim gjort sedan olyckan och givetvis är det fantastiskt bra att hitta nya vägar att utmana sig själv på, detta för att slippa risken för att stagnera. Taket är som sagt obefintligt.

Jokke är angelägen om att artikeln ska dyka upp så snabbt som möjligt och är noggrann med att informera oss om att han vill inspirera andra. Det är en hedervärd inställning att ha efter att under 15 års tid kämpat i den typen av motvind som han har. För när läkarna sade att han aldrig skulle ta sig ur sjukhussängen, bevisade han att de hade fel. När läkarna sade att han aldrig skulle kunna gå igen gjorde han samma sak och nu spelar han golf, åker snowboard och spelar TV-spel så svetten lackar. Vad nästa platå, nivå eller steg för Joakim Öwre är, vet såklart ingen, men det vi alla vet säkert är att han kommer att fortsätta kämpa, fortsätta jobba med en typ av glöd och under en övertygelse som jag tror att väldigt få av oss kan känna igen oss i.