Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
Gamereactor Sverige
artiklar

Återuppliva spelserier (1)

Det finns gott om gamla spelserier som vi alla saknar. I denna artikelserie räknar vi upp 12 av dem som vi allra helst skulle vilja återuppliva...

  • Text: Redaktionen

Kim Orremark vill återuppliva:
Syphon Filter
Året var 1999 och jag hade inte riktigt kommit ned från mitt Metal Gear Solid-rus (det har jag nog aldrig gjort) men jag törstade efter fler episka smygspel. Som ett svar på min önskan kom Syphon Filter och även om det på förhand såg ut som Hideo Kojimas mästerverk var det faktiskt nästan inte ett dugg likt egentligen. Det var mer fokus på action (det fanns dock gott om stealth-partier också) och det som jag minns allra mest, utöver de ikoniska karaktärerna Gabriel Logan och Lian Xing var hur vapen kunde hanteras. Det fanns en elshockspistol som var speciellt rolig att använda eftersom de elektriska trådarna liksom fastnade i fienderna och om knappen var nedtryckt tillräckligt länge fattade den redan chockade ruskpricken eld. Extremt underhållande och tillfredsställande för den som gillar sådant.

Det har kommit ett par spel till i serien sedan 1999 men nu tycker jag det är dags för Sony att damma av Logan och ge oss ett nytt spel. Antingen en remake på det första i ultrakrispig 4K-grafik eller ett helt nytt spel med nyskriven berättelse och nya karaktärer. För mig spelar det ingen roll så länge jag kan tända eld på folk. I spelet, alltså.

Andreas Blom vill återuppliva:
True Crime
Ett av de absolut sämsta spelen som någonsin knåpats ihop är utan tvekan Activisions GTA-klon True Crime: New York City. En historia om upprättelse, hämnd och lagens gråa arm serverades på en väldigt trasig tallrik - och därför funderade jag på om United Front Games kunde rädda serien då de fick uppdraget att utveckla True Crime: Hong Kong, seriens planerade tredje del. Och eftersom det tydligen gynnades att skrota namnet och ge spelet en del utvecklingsår innan släppet (av vad det då kallades - Sleeping Dogs), känns det som om en omstart är möjlig. Åtminstone teoretiskt.

Vi vet ju alla hur bra Sleeping Dogs blev, och det är med den insikten i tanken som jag föreställer mig (och vill) att United Front Games i samarbete med Square Enix går ihop för en nystart. Skriv ihop en smaskig detektivstory, bygg upp en skön och dynamisk spelvärld som myllrar av liv, och ge spelet ett par år innan man släpper lös det... Återvänd till Los Angeles, New York... Eller besök en helt ny plats. Sen vill jag ha det som faktiskt fanns under huven på New York - skipa rättvisa på mer eller mindre moraliska sett, välja att se förbi eller avslöja en knarkgömma, eller bara patrullera gatorna. För det spelmekaniskas skull får man gärna porta över mekaniken från Sleeping Dogs. Men utöver det vill jag ha ett nytt, ordentligt True Crime.

André Wigert vill återuppliva:
Timesplitters
På ett övergivet psykhem springer det omkring 60 stycken ankor med dubbeltrutade hagelbrakare. Du är den gubbtjocka Big Tony. Du har också en dubbeltrutad hagelbrakare och din uppgift är att brassa fjädrarna av alla hjärnsjuka fåglar inom loppet av tre minuter. På nästa bana står du i mitten av ett cirkustält där brinnande zombies rusar omkring. Och därefter ska du bomba ned gummibollsstudsande apor från himmeln. Så fortsätter feberdrömmen, med den ena utmaningen mer bisarr än den förra. Utvecklarna Free Radical Design visste sannerligen hur en dödsrolig förstapersonskjutare skulle slipas till, och även om den artificiella intelligensen hos fienderna var snudd på katastrof är det många som har kultklassat spelserien - inte minst jag.

Det har ryktats om ett Timesplitters 4 gång på gång, men ännu har vi inte sett något större än det fortfarande osläppta Timesplitters Rewind. Både fans och tidigare anställda på Free Radical Design har varit inblandade i titeln, men utvecklingen går långsamt framåt då grafikmotorn Cryengine verkar helt bedrövlig att jobba med för de inblandade, och då licensen till Timesplitters ägs av just Crytek kan de inte byta till en annan motor hur som helst. Däremot är det ett gott tecken att utvecklarna bett om mer personal så sent som förra veckan, så vem vet? Någon gång nästa år kanske vi får se ett återbesök till det tokiga spelupplägget, även fast jag tvivlar starkt på att projektet någonsin kommer gå i mål.

Adam Holmberg vill återuppliva:
Red Alert
Jag saknar många av de spel och varumärken Westwood arbetade med. Speciellt deras Command & Conquer-serie där Red Alert stod mig närmast hjärtat. Som knatte med en Packard Bell familjedator som inte dög till mycket annat spenderade jag många timmar med Red Alert 2 och expansionen Yuri's Revenge. Varje minut var rent guld i mina ögon. De underhållande kampanjerna med en alternativ nutid där det andra världskriget aldrig blev av och de enda supermakterna som fanns kvar var de Allierade och Sobjetunionen. Det var ostiga mellansekvenser, basbyggande och gott om unika enheter att bygga för att krossa motståndet.

Det sista spelet var Red Alert 3 och det var en uppsvälld katastrof. Tråkiga enheter, långsamt tempo för att kunna spelas på konsol och det var nästan för självmedvetet för sitt eget bästa. Det var en travesti som plågat mig sedan 2008. Sedan dess har det legat tyst och EA har till synes lagt ner all utveckling av strategispel. Min dröm är att ett team med starka ambitioner någon gång får chansen att återuppliva Red Alert igen. Vilt olika faktioner med Kalla Kriget-stereotyper och fulladdade teslaspolar. Ta serien tillbaka till grunderna och dra igång allt från ruta ett. Det kommer bli tufft då RTS-genren är ganska liten just nu men jag vet att C&C fortfarande har en plats i mångas hjärtan bara det görs rätt. Jag tänker fortsätta drömma. Och Frank Klepacki måste göra musiken igen. Ett krav helt enkelt.

Joakim Sjögren vill återuppliva:
F-Zero
Femtusentrettio. Så många dagar var det sedan F-Zero GX lanserades (but who's counting?) och vi kunde manövrera Golden Fox, Blue Falcon och Fire Stingray över ikoniska banor som Big Blue och Mute City. Än idag händer det faktiskt att jag jagar nya fartrekord runt Port Towns hel- och halvpipor, och är det något jag verkligen suktat efter de senaste femton åren så är det att få se Captain Falco, Pico, Dr. Stewart och Samurai Goroh göra en storslagen comeback på en Nintendo-konsol.

Miyamoto & Co har däremot - under ett flertal tillfällen - sagt att de inte vet vad de ska göra med serien då de känner att de inte kan utveckla konceptet och ta följetongen till nästa nivå. För mig handlar det dock inte längre om innovation utan jag vill bara se mina favorit-fartdårar i en ny och något mer modern tappning. Ge mig därför ett saftigt Grand Prix-läge, strunta helt i storyn och fokusera på skapa en välsvarvad onlineupplevelse. Drömmen är att trettio uppkopplade spelare ska kunna slåss om placeringarna samtidigt som tjutande elgitarrer och svävande syntar pulserar ut ur högtalarna. Svårare än så behöver det inte vara. För det har som sagt gått över femtusen dagar nu och jag vill verkligen inte behöva räkna längre.Seriöst, tvinga mig inte att räkna mer. Snälla...

Petter vill återuppliva:
Streets of Rage
Jag har tjatat sönder er, kära läsare, om den enorma kärlek som jag känner för Segas gamla sidoskrollande superserie Streets of Rage och just därför känns det lite som att veva igång en diabildsprojektor som hakat upp sig, igen, när jag nu skriver detta. Men det får lov att kännas tjatigt, för det finns i stort sett ingen annan spelserie som jag vill se återupplivad lika gärna som Streets of Rage. Det första, andra och tredje spelet i denna underbara följetong står sig som några av mina absoluta favoriter och jag tror i allra högsta grad att det skulle gå göra nånting riktigt, riktigt bra av Streets of Rage 4 (till Playstation 4 Pro och Xbox One X).

Tänk dig ett Dark Souls-liknande spelupplägg (utan rollspelsmomenten) eller kanske snarare God of War-spelbarhet fast med neondränkt, ultrakulört 80-talsdesign. Kameran ska sitta fast bakom spelaren och svårighetsgraden ska vara rejält uppskruvad. Fokus bör ligga på kombinationer och på att hela tiden vara medveten om sin egen placering i förhållande till fienderna. Jag vill slå mig fram genom de nattsvarta gatorna i jakt på ledaren för det ondskefulla syndikatet som nu styr staden. Jag vill att Noriyoshi Ohba (som fortfarande arbetar inom branschen, nu som konsult på uppdrag av bland annat Sega) ska producera och att Yoshinori Ono (Street Fighter IV och V) ska fungera som chef över fightingsystemet. Snälla, snälla Sega gör verklighet av denna idé.

Petter vill återuppliva:
Road Rash
Jag kunde inte sluta och minns mina svettigaste spelsessioner tillsammans med EA:s plågsamt bortglömda action-racing-spektakel som om det vore igår (aah, nostalgi!). Jag spelade Mega Drive-versionen av det allra första Road Rash-spelet likt en besatt människa och de två uppföljarna inhandlades på premiärdagen. Jag älskade blandningen mellan ilsnabb motorcykelracing och vildsinta slagsmål från hojsadeln. Konceptet var lika delar Moto GP och Mad Max och jag sörjer att EA:s initiala försök att hitta ett sätt att återuppliva spelserien sköts i sank. Det var faktiskt en av mina gamla Missil-skribenter som idag driver en mobilspelsstudio som för sex år sedan ledde ett litet komprimerat team hos Dice som fick i uppdrag att försöka hitta ett fräscht sätt att återuppliva Road Rash. De fick sex månader på sig men samtliga av deras idéer röstades i slutändan ned, och det lilla teamet splittrades. Det blev inget nytt Road Rash men jag har ännu inte gett upp hoppet.

Petter vill återuppliva:
Half-Life
Det är en bisarr tanke, trots allt. Att det skulle behövas en återupplivning av Valves mästerliga spelföljetong med den überfinurlige forskaren Gordon Freeman i huvudrollen. Men så är det ju, för det var 13 (!) år sedan som Half-Life 2 släpptes och även om vi idag med största möjliga säkerhet vet att det inte kommer att bli någon fortsättning, finns det flera av oss (mig inkluderad) som aldrig slutar att hoppas. Jag vill resa till Borealis för att sätta P för Combines framfart och sen återvända till City 17 för att rensa upp, då med ett vapen mer kraftfullt än allt vi tidigare sett i Half-Life-världen. Jag vill återse Alyx (såklart), lösa underbart utmanande, fysikbaserade, pussel i en spelvärld proppad av liv och mystik samt slänga pinnar med antigravitationspuffran till robotjycken Dog. Eller! Så vill jag backa bandet och återvända till Black Mesa för att finna grundorsaken till alien-bekymret och väl där få halva CIA + Navy Seals efter mig. Igen, fast med nya moment och manér.

Del 2 av denna artikel kommer att publiceras på måndag.

Detta är en annons: