Gamereactor follow Gamereactor / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands / 中國
Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
artiklar

Redaktionen Resonerar: Filmer baserade på spel

Under veckan har vi här på redaktionen diskuterat TV-spelsfilmer och vilka som är bra samt alla de riktiga värdelösa...

  • Text: Redaktionen

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus

Petter Hegevall:
Flera av oss genomled Assassin's Creed-filmen med en stryksugen Fassbender i huvudrollen under gårdagens lunchpaus, och jag tycker att det är god tid nu (igen) att diskutera det här med spel som blir film och vad vi tycker om de som gjorts. För det börjar ju bli ett gäng nu. Personligen skulle jag verkligen vilja gilla fler av dem än vad jag verkligen gör, bara för att Hollywoods höjdare faktiskt tycker att vår lilla nördvärld är tillräckligt snorhet för att göra massa tokdyr storbudgetfilm av, men jag kan bara inte. För de allra flesta är ju så förbenat usla. Och jag tycker att vi kan försöka bena ut varför. Vad tror ni andra?

Kim Jakobsson:
Jag tror att det största problemet är att folket bakom dessa produktioner inte har en blekaste aning om hur originalförlagan (spelet) ser ut. Jag kan tänka mig att regissören bakom exempelvis Assassin's Creed bara fick ett manus kastat på sitt bord. Han tyckte det lät intressant och vipps så produktionen inletts då bolagsmänniskorna som finansierar hela kalaset får uppfattningen om att spelet säljer bra och är populärt, och därför vill de göra filmen.

Petter:
Det är dock rätt långt ifrån sanningen, tyvärr. Justin Kurzel var mycket väl insatt i spelen och som chefsproducent hade ju Ubisoft dessutom Assassin's Creed-gubbarna Baronnet och Guillemot, på plats. Och ändå blev det svindåligt.

André Lamartine:
I just det här fallet har det väl att göra med att Assassin's Creed överhuvudtaget är ett mördande sövande koncept med lika sövande tråkiga karaktärer som förstörs helt av sövande nutidshoppande. Ubisoft överhuvudtaget är ju väl allmänt kassa på bra historier nuförtiden, så att Assassin's Creed stank kompost var nog föga överraskande. Men ja, det är svårt att sätta fingret på just varför tv-spelfilmer blir sådana magplask. Kanske har det att göra med att spel har en målmedveten spelare i åtanke när dessa ska rädda en prinsessa eller kungarike. Filmtittare har redan sett allt förut för att dessa historier har gjorts hundratals gånger förr, men i tv-spelform accepterar man klyschor betydligt lättare just för att man som spelare BLIR hjälten, där spelglädjen ligger just i hur man som spelare påverkar spelvärlden. När det sedan förs över till filmformat kan filmen te sig ganska platt just för att glädjen i att interagera går förlorad i en CGI-röra och som dessutom inte bidrar med något nyskapande eller hisnande - det blir som att se någon annan spela ett tv-spel, snarare än att spela det själv. Det blir helt enkelt svårt att överföra spelglädjen från exempelvis Warcraft till en film, då en film bygger på helt andra grunder än ett TV-spel.

Jag kan tänka mig att The Last of Us skulle fungera betydligt bättre som en film eftersom man som spelare inte riktigt spelar en hjälteversion av sig själv, utan en mer eller mindre opålitlig huvudperson som ofta tar beslut utanför spelarens kontroll i form av "cutscenes". Ja, man "blir" ju tekniskt Joel när man styr honom och man skapar ett komplicerat band med denna sargade gubbe, men detta fungerar lika bra i filmformat eftersom spelet är byggd som en längre film än ett spel. Det är lika känslosamt att bära ut Ellie från sjukhuset som att bevittna Joel bära ut Ellie i en film eftersom spelet fokuserar mer på narrativa drag än på typiska speldrag såsom boss-fighter, kan jag tänka mig.

Assassin's Creed: Da Movie var verkligen inte bra - alls.

Mathias Holmberg:
Trots att TV-spelsfilmer i regel blir urusla så hade jag dödat för en The Last of Us-film. Främst för att jag tror att ingen ombord det projektet hade tillåtit det att bli skit. Naughty Dogs pärla är trots allt en av de mest välregisserade, välskrivna och filmiska TV-spelsupplevelserna vi någonsin skådat, och med spelets manusförfattare inblandade hade det nog blivit en riktigt sevärd film av det hela. Men! Nu verkar ju projektet ligga på is, precis som Halo-filmen och många andra TV-spelsfilmer som faktiskt har potentialen att bli bra. Mitt enda hopp just nu är Tomb Raider-rullen med Alicia Vikander i huvudrollen, som jag faktiskt ser lite fram emot. Det är nog första gången jag har förhoppningar på en TV-spelsfilm sedan första Silent Hill. Måtte den inte stinka. Snälla?

Kim Jakobsson:
Jag tror att det krävs någon typ självdistans och humor för att göra en bra TV-spelsfilm. Inte köra på den sotsvarta tonen med skitnödigt skådespeleri. Eller så är det bara så enkelt att de är två helt vitt skilda medier och kan inte fungera tillsammans. Jag vet inte hur många här inne på redaktionen som gillade Warcraft-filmen, men för mig var det ändå en härligt avslappnande bioupplevelse med en regissör som faktiskt förstod sig på originalmaterialet. Så med rätt regissör så borde det fungera.

Andreas Blom:
Det skulle mycket väl behövas skopa efter skopa med självdistans i TV-spelfilms-Hollywood. Enligt mig så verkar filmer baserade på spel som något väldigt lättsålt. Ett snabbt ögonkast på spelförlagan och sen bestämma sig för hur mycket det ska skjutas i förhållande till hur mycket det ska snackas. Ta Hitman: Agent 47 exempelvis. Den var förhållandevis bra (för att vara den typen av film) men kändes inte så supergenomtänkt ändå. En klyscha-tung story blandad med, i vissa aspekter Michael Bay-signerad, action och du har resultatet. Men Assassin's Creed. Seriöst? Produktionsteamet har nog aldrig spelat ett AC-spel, alls. Eller så sov de sig igenom de mest centrala delarna (den historiska biten). Här har vi ett grovt misslyckat beslut vad gäller balansen jag nämnde tidigare. Medan Hitman: Agent 47 fokuserar mycket på action och smygande, fokuserar Assassin's Creed istället alldeles för mycket på nutidsdelarna i sagan. Där hade man kanske kunnat rädda en tafflig story genom att centrera mer i det förflutna. För kom igen, att en film som baseras på en serie som kretsar kring historia, till 60 % utspelar sig i nutiden? Vad är det för prioritering?

Petter:
Jag tror heller inte alls att det är så enkelt som att regissören inte "spelat spelet". Långt ifrån. Kolla bara på Warcraft. Duncan Jones sade ju i flertalet intervjuer innan produktionsstart att han i princip knarkat World of Warcraft samt Warcraft III i halva sitt liv. Ändå blev filmen så jevvla urusel att det kändes som att tiden stod stilla.

Kim Orremark:
Jag är lite nyfiken på att veta vilka TV-spelsfilmer ni anser vara bra?

Petter:
Nog är Silent Hill (1) en rätt bra film alltid, och en riktigt trogen och läbbig TV-spelsrulle som faktiskt fångar atmosfären och stämningen från de tre första spelen? Jag minns att jag gillade den när det begav sig men har förvisso inte sett om den sedan dess. Jag gillar även första Hitman-rullen med en renrakad Olyphant som 47. Visst, ingen särskilt mästerlig film men Timothy passade bra som uttryckslöst brutalhård, genetiskt framavlad, mästermördare och actionsekvenserna minns jag som klart dugliga. Jag har precis som Matte höga förväntningar på nya Tomb Raider-rullen, för till skillnad från de första andra anser inte jag att den första trailern skvallrade om en risig film, tvärtom. Visst var en del av datoreffekterna väldigt slarviga, men de lär o andra sidan knappt vara halvklara - heller. Alicia lär säkert bli riktigt bra som fröken Lara, dessutom. Hård men sårbar. Tuff och dödlig.

Flera på redaktionen gillar Jake Gyllenhaals försök att lira persisk prins. Vad tycker du om den?

Lisa Dahlgren:
Du hann före! Håller nog faktiskt Silent Hill högst på TV-spelsfilmlistan, otroligt underskattad mysskräckis som är fint trogen spelserien. Såg dock Silent Hill Revelations när den släpptes och ja, vilken usel skitfilm. Det hade kunnat bli Kit Haringtons Hollywood-död om inte Game of Thrones kommit till karriär-undsättning, för inte hjälpte hans medverkan Silent Hill-uppföljaren. Tomb Raider ska också bli riktigt kul att se. Vikander kan och jag tror hon fixar rollen galant. Om man ska tala om de absolut uslaste rullarna måste jag ändå ta upp Max Payne-rullen med Wahlberg och Kunis i huvudrollerna. Hysterisk flopp som jag inte ens vågat kika på, jag vet inte om mitt Max Payne-älskande hjärta skulle kunna hantera rullen.

Petter:
Max Payne är horribel men inte ens nära på lika bedrövlig som Warcraft eller Far Cry, enligt mig. Warcraft var ju fruktansvärd den. Jösses vilket geggigt skräp.

André Wigert:
Nja. Även om Warcraft-filmen var högst medioker så lyckades den sätta in mig i själva Warcraft-storyn på ett snyggt och härligt sätt - bra mycket bättre än vad någon Wikipedia-artikel eller halvt ambitiös Youtube-rulle hade kunnat göra. Så när det kommer till spel med höga trösklar, exempelvis Metal Gear Solid eller Bloodborne ser jag gärna att Hollywood piskar ut fler rullar. "Jag såg filmen och blev sugen på att köra spelet" är väl en motivering vi hör på tok för sällan?

Jonas Mäki:
Enligt undertecknad finns det väl egentligen bara en riktigt bra TV-spelsrulle, och det är Mortal Kombat. Älskar den med passion fortfarande, som en riktigt lågbudgetdoftande Hong Kong-rulle, men som det rundsparkas och pumpas tung musik i den filmen. Visst, man kan inflika att manus saknas liksom skådespelarprestationer, men jag tror det som gör det för min egen del är det faktum att förlagan är exakt likadan. Jag har alltid gillat Mortal Kombat-serien, och filmen fångar den där ostiga "världen går under nu klappar vi käft så blodet sprutar"-känslan perfekt.

Petter:
Det gör den ju förvisso, men jag tror inte att det var helt medvetet, tyvärr. De försökte mest troligt göra en riktigt fet superrulle men hamnade i något slags sjaskigt gegg-B-fack. Tror aldrig att jag orkat se hela, nånsin, faktiskt.

Henric Pettersson:
Jag vågar inte längre hoppas på TV-spelsfilmer eftersom jag blivit så besviken förr. Jag var aldrig särskilt taggad på Warcraft men trodde ändå det kunde bli en helt okej film. Det var det inte. Jag var däremot förväntansfull på Assassin's Creed tack vare bra skådespelare och intressant val av regissör. Det var inte heller en bra film. Typiskt nog längtar jag efter Tomb Raider men jag tror helt enkelt inte att den kommer leverera eftersom ingen annan TV-spelsfilm gjort det. Den bästa filmen baserad på ett TV-spel skulle jag säga är Resident Evil. Den är givetvis ingen speciell film men den slår ändå Silent Hill, om du frågar mig.

Kenny Gustafsson:
TV-spelsfilmer? Jag gillar väl.. Resident Evil. Tror jag. Såg den några gånger i mina unga dagar. Minns att jag tyckte det var riktigt läskigt när folk blev instängda i ett rum fullt av lasrar. Där när en snubbe dog i formen av ett gäng köttiga kuber. Annars minns jag att jag orkade kolla igenom hela Prince of Persia. Men enbart på grund av att Jake Gyllenhaal hade huvudrollen. Filmen var dock rätt kass. Men i ärligheten namn så minns jag inte en enda TV-spelsfilm som inte är "rätt kass men med bra/roliga inslag". Och jag håller med Petter angående Mortal Kombat. Den hör till samma fack. Usel skit. Jag har gett upp vid det här laget, och det kommer krävas en våg av positiva omdömen för att jag ska orka släppa iväg min bak till en biograf för att kika på nya Tomb Raider.

en 139 cm kort kalsongmodell som Max Payne? Jösses vilken fenomenalt usel idé.

André Lamartine:
Nä... Prince of Persia var inte alls kass. Förmodligen den "bästa" TV-spelfilme'n som gjorts, enligt mig. Tycker filmen prickar en träffsäker, äventyrlig ton som gör spelen rättvisa och jag gillar kemin mellan huvudrollsinnehavarna. Visst osar den lite Pirates of the Caribbean (Bruckheimer var ju inblandad), men actionscenerna var hyggliga och handlingen/humorn var härligt ostig.

Petter:
Ofan! Jag tyckte att Prince of Persia var riktigt kass. Tror att jag somnade 4-5 gånger och fick verkligen kämpa mig igenom den...

Mathias Holmberg:
Prince of Persia är faktiskt en av de mer underhållande TV-spelsfilmerna enligt mig, och den är faktiskt förlagan ganska så trogen om man jämför med mycket av den smörja vi fått genom åren. Jag diggar verkligen att de använder sig av samma tidsresande som i slutet av spelet The Sands of Time. Även den först Tomb Raider-rullen med Jolie är sevärd, men den absolut bästa TV-spelsfilmen som Hollywood producerat måste väl ändå vara den först Silent Hill-filmen? Det är ganska tydligt att slutresultatet kan bli bra om man låter rätt personer dra i spakarna. Sen anser jag faktiskt att Super Mario-filmen med Bob Hoskins i titelrollen är så kass att den på något sätt blir bra. Perfekta filmen att visa för polarna när man vill skratta sig till sömns.

Jonas Mäki:
Jag älskar Mortal Kombat-filmen, den första. Igen... Hur kommer det sig att bara jag verkar älska den?

André Lamartine:
Haha, får nästan lov att hålla med Matte här angående Super Mario Brothers. Den är ju så exemplarisk att man faktiskt måste se hemskheten med egna ögon för att fullt förstå vad som gick fel. Vilka otroligt märkliga lösningar den kalkonen bjöd på.

Petter:
Den är kanske sämst... Men ja, är inte Street Fighter samt Bloodrayne / Far Cry ännu sämre? Vi snackar ju bollen här. Uwe Boll!

Jonas:
Uwe Boll borde göra en ny Mortal Kombat-film.