Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
Gamereactor Sverige
artiklar

Vad skulle Disney ha gjort med Star Wars?

Fansen rasar, vill ogiltigförklara The Last Jedi medan JJ Abrams förbereder sig inför inspelningsstart av Episode IX. Detta är Petters tankar om vad som skulle kunnat gjorts bättre i de tre senaste rullarna...


Facebook
TwitterReddit

Det kändes på förhand inte som någon omöjlighet, tyckte jag. Inte när jag ställde frågan till mig själv och inte heller när jag pratade med likasinnade Star Wars-dårar som kompisarna Flush/David samt min gamla käpphäst Mäki. Inför produktionsstart var vi alla väldigt förväntansfulla gällande Star Wars Episode VII: The Force Awakens. Visst fanns det enklare skämt online om att Disney skulle pula in Kalle Anka i Star Wars men utöver det minns jag mycket väl hur positiv tonen var när vi diskuterade Skywalkers framtid. Ett antal år har gått sedan dess, sedan Disney slantade upp lite drygt 33 miljarder kronor för George Lucas filmimperium. Sex år, snart. Rättare sagt.

OBS! Denna artikel innehåller gott om Star Wars-spoilers. Om du ännu inte sett The Force Awakens, Rogue One eller The Last Jedi bör du alltså inte läsa vidare.

Tre filmer har släppts sedan dess och även om jag personligen njutit av samtliga, finns det naturligtvis saker jag personligen skulle ändrat på om det var jag som satt med manuspennan i näven och inför inspelningsstart bestämde över de mest övergripande händelserna i världens bästa filmuniversum. Och denna artikel ska handla om just detta. Notera att jag inte tar hänsyn till canon, nuvarande Disney-canon eller fan-storys från de senaste 30 åren då jag läst förhållandevis lite av det som släppts utan snarare bara tänker högt om egna drömmar och önskemål, detta efter de senaste två månadernas evinnerliga Star Wars-gräl som geggar ned varenda filmforum (samt Twitter, Instagram och Facebook).

Att vara Disney och att försöka göra så många fans så nöjda som det bara går - måste vara otroligt, otroligt svårt. En omöjlig uppgift, skulle jag vilja säga. För alla minns vi turerna kring The Force Awakens. JJ Abrams gjorde det smarta valet när han kontrakterades för att återuppväcka filmvärldens fjärde (Bond, Harry-P och Sagan om ringen är större sett till omsättning) största följetong. Han valde att spela säkert, fega - om du så vill. Han inledde Disneys nya trilogi på i stort sett samma sätt som Lucas gjorde för 40 år sedan. The Force Awakens påminde rent strukturellt väldigt mycket om A New Hope vilket naturligtvis var höst medvetet och ett smart sätt att flirta med alla gamla fans samtidigt som man välkomnade nya genom att presentera en bekant story med en hel del klassiska karaktärer blandat med gott om nya förmågor. Jag såg The Force Awakens på premiärdagen och gillade den som tusan. JJ och Disney hade gjort en fiffig film, helt enkelt. En del gammalt, en del nytt. Där fanns tillräckligt mycket nostalgi för att jag skulle sitta där i biofåtöljen och rysa, medan de på ett snyggt sätt presenterade en ny hjälte, en ny hjältinna samt ett helt nytt hot. Som den första filmen i en ny trilogi var den väldigt, väldigt välgjord.

The Force Awakens hade sina problem men var enligt oss på Gamereactor trots dessa en riktigt lyckad Star Wars-film.

Mången Star Wars-fanatiker ogillade den dock. Internet fylldes till brädden av kommentarer som i stort sett alla gick ut på hur JJ Abrams och Disney bara gjort en re-make på en 40 år gammal film, vilket var det "absolut sista" som fansen ville ha. Disney hade varit för fega, för hemtama. De saknade framåtanda, nytänkande och fantasi, menade många. Detta var såklart feedback som Disney lyssnade till. Filmjättens Star Wars-drottning Kathleen Kennedy förklarade med stor tydlighet under mitt besök till Orlando förra våren att de inför Rogue One samt The Last Jedi i allra högsta grad hade lyssnat till fansens gnäll och beslutat sig för att ta fler risker framöver, storymässigt. Att de inte ville bli kallade för fantasilösa utan istället föra Star Wars som filmföljetong och för många även "religion" framåt i tiden. Något som jag tyckte lät bra.

Om vi backar bandet innan vi går vidare och pratar om Rogue One: A Star Wars Story, och kikar på detaljer samt själva huvudstoryn i The Force Awakens finns det ett par saker som jag personligen skulle vilja ändra på, om jag kunde:
Jag skulle först och främst ha gett den delen av filmen då Rey och Finn snor Falken och flyger ut i rymden - mycket mer tid. Detta partiet kändes stressat som tusan och jag hade lätt gett deras tid i Han Solos skepp, innan Harrison dyker upp, minst fem minuter till. Minst. Jag hade skrivit in scener där tempot fick sakta in ordentligt och där de båda karaktärerna kunde lära känna varandra lite mer innan Solo/Chewie dyker upp. Han hade även saktat ned tempot rejält och tillbringat mer tid hemma hos Maz Kanata som också kändes som en lite för stressad del av filmen. Rey, Finn och Han/Chewie skulle i min version ha fått övernatta hemma hos Maz och pratat mer om Reys ursprung samt vad Han gjort de senaste 20 åren.

Jag hade absolut sett till att Leia varit på plats för att se när hennes son dödade farsan Han där ute på den där plankan. Detta för att bygga en starkare känslomässig koppling mellan de tre och för att ge ytterligare djup åt Kylo som karaktär. Jag hade dessutom gjort så att Rey hade kapat av en av Kylos armar under den där ursnygga ljussabel-striden i skogen på slutet. Allt för att kunna ge karaktären en android-arm i starten av The Last Jedi och allt för att (återigen) skapa en mer känslomässig koppling mellan karaktärerna. Slutligen hade jag absolut skippat idén med att ha Snoke som ett hologram under hans scener tillsammans med Kylo Ren. Jag hade velat se honom i samma skepnad som i The Last Jedi i ett annat typ av rum än den där sotsvarta grottan som i The Force Awakens. Detta hade gett Snoke som karaktär mer djup och en annan närvaro, såklart.

Mången fan hatade att de "nya" Stormtrooper-hjälmarna fått "Kalle Anka-munnar" efter Disney-uppköpet.

När det gäller Rogue One, som jag faktiskt gillar mer än The Force Awakens, är det inte alls lika mycket som jag hade velat ändra på. Som jag poängterat i min blogg ett antal gånger anser jag att de första 20 minuterna av Gareth Edwards i övrigt så tighta Star Wars-thriller är aningen problematiska. Detta medan resten av filmens 110 minuter är riktigt, riktigt bra. Problemen under inspelningen som ledde till att Disney tvingade Edwards att filma om en femtedel av Rogue One, något som inte heller gick riktigt som Kathleen Kennedy hade hoppats vilket ledde till att Disney plockade in Michael Clayton-kungen Tony Gilroy för att styra upp det allra sista, märks av i början. Presentationen av de olika huvudkaraktärerna går i alldeles för rask takt och precis som i Suicide Squad känns den här biten mer som en mastigt klippt musikvideo än något annat. Med tanke på att Rogue One redan är lång, två timmar och 12 minuter lång - hade jag valt att stretcha ut filmen 15 minuter till. Även fast jag antar att Disney aldrig hade gått med på detta. Jag hade gett Jyn och Cassian mer tid, scenen där den sistnämnda köper information i en sandtäckt industristad och jagas av stormtrupper hade jag förlängt med minst fem minuter, gett karaktären mer djup, mer kött på benen och filmat mer på den där stadsgatan för att få in mer omfång och atmosfär i inledningen. Jag hade även plockat bort hela partiet där Bodhi Rook förhörs av en bläckfisk-mutant-slembobba ägd av en väsande Saw. Bort med rubbet.

Jag hade nog även strukturerat om partiet där de ska frita (eller lönnmörda, beroende på vilken av karaktärerna vi lyssnar på) Galen Erso på den där regniga stenplaneten. Hela scenen där de kraschlandar skeppet känns så inklämd och så passande, på något sätt, att det blir opassande. Eller åtminstone svårt att köpa utan att rynka pannan. Jag hade lagt hela det partiet på en annan planet, och gjort hela fritagningsförsöket mer som en heist/smyg-batalj än att lägga en genomblöt Cassian på en klippa och låta han våndas över huruvida han ska skjuta eller inte. De två delarna hade jag gjort om, direkt, om jag hade fått chansen. Resten av filmen vill jag däremot inte röra. Särskilt inte slutet där Jyn/Cassian dör (lysande!) eller partiet där Darth intar skytteln för att slakta rebelltrupper för allt vad lädermanteln håller för.

När det gäller mängd kritik, spott och spä som Disney och Disney-ägda Lucasfilm fått ta emot under de senaste åren finns det ingenting som kan mäta sig med hur det sett ut sedan Star Wars: The Last Jedi hade premiär i mitten av december 2017. Fansen har verkligen varit fullständigt vansinniga och här på Gamereactor har vi bland annat en nyhetsredaktör vars efternamn rimmar på "Späki" samt en assisterande redaktör vars förnamn rimmar på "Pim" - som avskyr filmen innerligt. Vi pratar dödshat här. Detta medan ett par av oss andra helt klart gillar filmen men med visst förbehåll. Bra, men inte superbra. Problematisk men fortfarande ordentligt underhållande - ungefär. Jag skriver under på dessa åsikter men har samtidigt fler punkter jag skulle vilja ändra på i denna film än i någon av de andra två som Disney gjort.

Rebellen och sabotören Jyn Erso står sig som den bästa nya Star Wars-karaktären på många, många år enligt oss på redaktionen.

Till att börja med hade jag aldrig strukturerat hela jakt-scenen där Imperiet försöker komma ifatt Prinsessan Leias rebellskepp på det sätt som Rian Johnsons gjorde. För den här delen är korkad, så in i bomben korkad till och med. Det finns nämligen ingen som helst logik i hur Star Wars-universumet fungerar här, inte ens långsökt filmlogik. För varför låter inte Leia resten av rebellskeppen dra iväg i överljudhastighet med tanke på att Imperiet bara "trackar" ett enda av deras farkoster? Eller varför överljudshoppar inte Imperiet framför rebellflotten för att skjuta sönder dem från andra hållet för? Detta är en långsam och drygt dum del av filmen som jag hade slopat. Istället hade jag velat se en längre rymdstrid med X-vingar mot Tie-fighters, helt enkelt. Partiet på kasinoplaneten Canto Bight med allt vad politiskt korrekta åsikter om vapenhandel till den där horribla CGI-jakten i stadens shoppingkvarter hade jag raderat helt och hållet. Bort med allt, inklusive Benicio Del Toros karaktär. Bara bort...

Jag hade heller aldrig (någonsin) valt att döda Snoke, framförallt inte sådär. Han beskrivs ju som en av de mäktigaste Sith-riddarna genom alla tider och blir sedan kapad på mitten av en osäker yngling, bara sådär. Det kändes som en billig paniklösning rakt igenom och något som jag hade velat utesluta. Snoke var den coolaste figuren i hela The Last Jedi under de få minuter han medverkade och Serkis gjorde ett underbart jobb med hans röst. Jag hade velat se en fight mellan han och Kylo som Snoke naturligtvis skulle ha vunnit. Jag hade sedan velat se Rey rädda Kylo från en säker död bara för att avslöja att de faktiskt är syskon, något som Kylo sedan använder för att förråda sin lillasyrra och skada henne för livet.

The Last Jedi är hatad av många fans medan framförallt kritiker gillar den. Vad tycker du om den nu såhär i efterhand?

Att Leia enligt The Last Jedi är den mest kraftfulla Jedi av dem alla (med tanke på att hon kan styra tid/rum samt återuppväcka sig själv från de döda/sväva genom luften - känns knepigt. Enbart konstigt. Jag undrar varför? En sak att hon, likt sin bror, har krafter är givetvis helt okej men varför plocka fram stor-arsenalen och varför nu? Jag skulle heller aldrig ha skrivit Luke på det där sättet som Rian gjorde. Som en sur gammal halvknäpp gubbe i en hydda, som knappt gjorde en enda vettig sak förutom att ha ihjäl sig själv där ute på sten-ön. Jag hade velat se hur han tränade Rey mer seriöst, som Yoda gjorde med honom samt en sekvens där han faktiskt besegrade Kylo under en snortight batalj för att sedan fly med rebellerna. För Luke är i mångt och mycket själva ryggraden i Star Wars som berättelse och på det sätt som Rian Johnson behandlade honom som karaktär - kändes enligt mig respektlöst och aningslöst.

Jag förstår sannerligen många fans som vill försöka radera The Last Jedi från det som anses vara Disney-canon. De vill bara glömma den, börja om. Glömma Rian Johnsons film. Jag förstår även varför JJ Abrams via Resetera förklarat varför han ogillar The Last Jedi då den i stort sett sabbar varenda liten del av det han trots allt byggde upp med The Force Awakens. Med Snoke och Luke borta samt Rey ännu mer vilsen än någonsin samt Poe degraderad (varför, liksom?) finns det såklart betydligt mindre stabila grundstenar att bygga vidare på inför Abrams stundande nia och det ska naturligtvis Rian ha kritik för. Samtidigt blir det för egen del lite överdrivet när man tillägnar all sin vakna tid åt att bara ogiltigförklara The Last Jedi istället för att inse att Disney tog en risk, chansade, lät en förhållandevis orutinerad regissör "go bananaz" i deras folkkära rymduniversum och att det kanske blev lite väl mycket "nyskapande idéer", i slutändan. För hur de än gör kommer de aldrig att kunna göra fansen nöjda. Det har märkts tydligt under de senaste åren. För å ena sidan är The Force Awakens enligt de mest högljudda Star Wars-fanatikerna för "feg" medan The Last Jedi är för "vågad" sett till hur man behandlar mytologin och dess karaktärer, och att nu inför Episode IX försöka balansera där i mellan - kommer som sagt att bli omöjligt.

Ska någon klara av att ro Episode IX i hamn så tror jag att det är just JJ. För även om hans senaste Star Trek-film var oväntat svag så är karln skicklig som få som filmskapare och har en sjuhelvetes respekt för Star Wars historia samt för fansens önskemål.