Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Gamereactor Sverige
artiklar

Årets överraskning 2018

Vilka var de tio titlarna som överraskade oss på redaktionen allra mest under fjolåret? Här har du hela listan...

(10) Call of Duty: Black Ops 4
Vi visste ju alla att Battle Royale-hysterin skulle etsa sig in bland fler och fler utvecklare efter de massiva succéerna med Fortnite och PlayerUnknown's Battlegrounds. Vi var många som rynkade på näsan när Activision meddelade att man helt och hållet slopar kampanjen i Black Ops 4 för att istället satsa på flerspelarläget och det som kom att heta Blackout. Nu i efterhand känns det som det prioriterades rätt - Blackout-läget är riktigt roligt, snabbt, taktiskt, spännande och mer polerat än andra spel i genren. Activision satsade stenhårt och trots att få trodde på det från början har vi på redaktionen haft hur kul som helst med spelet under hösten.

(09) Detroit: Become Human
Ett av de vanligaste uttrycken vi har fått höra i år från diverse utvecklare är att valen som vi får göra i deras spel kommer förändra allt. Vi själva får styra berättelsen. Vara våra egna ödesregissörer. Vi påstår inte att någon spelstudio någonsin har ljugit om det, utan frågan landar snarare i hur mycket vi egentligen kan påverka. En utvecklare som har levererat utefter förväntningarna är förstås Quantic och med facit i hand så stuvade de ihop en helt brutal mängd med efterskalv och olika slut för tre stycken karaktärer. Studion är inte fega för att visa det heller i och med det händelseträd som vi får se i slutet på varje kapitel, där varje litet möjligt scenario presenteras i form av förföriska frågetecken vi bara måste låsa upp. Spelupplevelsen var dessutom effektiverad då många onödiga transportsträckor och rent skräp i speldesign som Quantic dragits med i tidigare titlar var totalt bortputsat och det har motiverat oss att faktiskt spela om Detroit i jakten på olika slut flera gånger. David Cage och & gänget förbluffade oss på många plan med robotrevolutionen, både vad gäller det grafiska och de smorda animationerna, men framförallt så levererade de årets bästa spelkaraktär vilket vi aldrig trodde skulle hända. Allt sammantaget är Become Human årets plötsliga tårta på födelsedagen vi hade glömt bort.

(08) Yoku's Island Express
När vi först fick ny som Yoku's Island Express och första gången vi fick se bilder från det, såg det ut som ett indie-spel i mängden. Lekfullt plattformshoppande inbäddat i en mysigt hemtrevlig estetik visserligen, men inte mer än så. Men vid heliga saltpastiller så fel vi hade! När Villa Gorillas helcharmiga äventyr landade tidigare i somras, golvades vi av hur välpolerat, omfattande, inbjudande och allmänt mysigt det faktiskt var. Med hjälp av fantastiskt snyggt inarbetade (och ibland rätt så utmanande) flipperspelsmekaniker tog vi oss framåt genom ett sprudlande tropiskt paradis som, tack vare en grafisk stil som påminde oss om Disney-filmer, höll leendet fastklistrat från början till slut. Spelet hade också sina minuspoänger, men med ett soundtrack som vi inte skyr kalla det bästa för genren på år samt en atmosfär som grep tag och lämnade oss genomsnälla. Det är detta, plus dess originalitet sett till upplägget - som gör att det svenskutvecklade Yoku's Island Express kvalar in som en av årets större överraskningar.

(07) Frostpunk
Att 11 bit studios iskalla överlevnadsspel såg bra ut på förhand är det ingen på redaktionen som skulle säga emot, men att man lyckades trycka in sådan fantastisk atmosfär i ett tämligen simpelt koncept blev en överraskning för många. Att leda sitt folk genom bitande kyla, uppror och misär var både utmanande och spännande och varje val som gjordes påverkade utgången markant. Att sätta in barnarbetare kanske känns omoraliskt och gör vissa surmulna, men för att vara effektiv kanske det är rätt väg att gå? Valen var svåra, kylan ännu värre. Frostpunk är en av årets pärlor.

(06) Celeste
Det såg verkligen inte mycket ut för världen när vi startade Madelines pixliga äventyr. Det var inte ens särskilt vacker pixelgrafik, och spelkontrollen var förhållandevis traditionell med möjligheten att dasha i luften. Men därefter tog det fart och möjligheterna blev snabbt fler och fler och äventyret liksom öppnade upp sig. Celeste liksom kom från ingenstans och enligt uppgift hade TowerFall-skaparen Matt Thorson slängt ihop en prototyp på bara en månad. Resultatet blev ett tokutmanande, men väldigt rättvist och belönande plattformsspel - som dessutom hade något så ovanligt för genren som en riktigt bra story. Lägg till detta ett suveränt soundtrack och du har en höjdare du faktiskt inte bör missa, som vi blev enormt överraskade av. Vi passar på att påminna om att Celeste ingår med Xbox Games with Gold i januari, så ta för sjutton gubbar chansen att spela om du inte redan gjort det.

(05) The Messenger
Säg "Ninja Gaiden" och väl valda delar av redaktionen har svårt att hålla tårarna tillbaka (japp, vi tittar på dig Mäki). Men så var det ett fenomenalt ninaspel också, och få saker är väl bättre än just ninjas. När Sabotage Studio grundades av en trave veteraner från spelvärlden föll valet därför på att göra ett ninjaspel som hyllade gamla klassiker som framför allt just Ninja Gaiden. I två års tid filade de på spelet och vi visste egentligen inte mer än att det hade en gimmick där du växlade mellan 8 och 16 bitars-grafik samt att det hade ett soundtrack signerat Rainbowdragoneyes. Resten skulle man väl kunna säga är historia. När spelet släpptes sent i somras var det som att redaktionen avstannade och alla tänkbara storspel fick vänta medan vi ninjade oss igenom en absolut makalös tokhöjdare som solklart är en av årets överlägset största överraskningar.

(04) Thronebreaker: The Witcher Tales
Vi visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss av CDPR:s försenade rollspelsprojekt Thronebreaker efter att Gwent-betan gick i baklås och polackerna bestämde sig för att renovera om sitt spelkortsystem från grunden - på sex månader (!). Visst, vi hade väl på känn att CDPR skulle hinna leverera en någorlunda kul Witcher-upplevelse, men vi hade verkligen inte anat hur genuint roligt och beroendeframkallande det skulle vara att samla en armé av kort, lösa kortpussel och hitta nya stridsstrategier. Vi förbluffades över hur väl kortsystemet flätades samman med det starkt storydrivna manuset, vars rollspelselement och svåra moraliska beslut lyckades engagera oss nästan mycket som Witcher-spelen gjorde. Trots att det fanns val som halvt fördärvade oss i rollen som drottning Meve, var spelet också den ultimata luta-tillbaka-sig-upplevelsen efter en hätsk dag, där man kunde slappna av med något finurligt pussel eller rent av ränna runt den vackra världskartan i jakt på multiplayerkort, skattkistor och nya följeslagare. Thronebreaker: The Witcher Tales var en härligt varierad spelupplevelse som visade vilken potential detta unika berättarformat har och vi ser såklart framemot fler kortbaserade rollspelsäventyr från CD Project Red.

(03) Insurgency: Sandstorm
Visst, det förra spelet var ju bra. Inte superbt, men bra. Och just därför kanske vi borde ha haft högre förväntningar på uppföljaren - men så var inte fallet. Faktum är att Insurgency 2 flöäg lite under radarn för vår del och det var inte förrän Petter började spela det, och började skrika sig hes på daglig basis här på redaktionen om hur briljant det var, som alla andra också hoppade på. Magiskt bra spelmekanik, fenomenalt ljud, läcker grafik och perfekt tempo gör detta till årets tredje störa överraskning.

(02) Tetris Effect
Ett av årets spel kommer att vara ett nytt Tetris, i VR. Om någon sagt detta till oss i början av 2018 hade vi mest troligt hånskrattat våldsamt, kollektivt. Men så blev det ju, för Rez-studions senaste spel var ingen annat än mästerligt med en pusselupplevelse som inte bara pumpade färskt blod in i en lastgammal grundprodukt, utan även byggde en atmosfär som försatte oss alla i fullständig trans.

(01) Astro Bot: Rescue Mission
Sony Japan Studio har sedan Ape Escape (för 25 år sedan) mest hjälpt diverse andra Sony-studios med konverteringar, multiplayerlägen och själva slutspurten för att slutföra diverse spel, vilket fick Astro Bot: Rescue Mission att kännas ännu mer som en gigantisk chock än vad det kanske egentligen var. Vi hade hur som helst inte räknat med att gilla denna titel särskilt mycket, alls. Året började supersvagt för VR som plattform men i och med Sonys urgulliga lilla rymdrobot vände allt och Astro Bot står sig som den överlägset bästa VR-upplevelse vi haft nöjet att uppleva här på Gamereactor. Faktum är att stora delar av detta charmiga plattformspartaj slår Nintendos bästa på fingrarna.