Försiktigt skeptisk till Marvels närmsta framtid

Marvel hade ju en ganska så generös presskonferens i Hall H under Comic-Con San Diego. Där låg det stora fokuset att presentera deras planer för den fjärde fasen och har du inte läst min sammanfattning (men det har du väl?) så hittar du allt du behöver veta här. Personligen är jag dock inte alltför förtjust i deras planer och räds för att dessa planer ser skrattretande ut efter att Avengers: Endgame sopat mattan världen över.

Mitt huvudsakliga problem med den fjärde fasen är att man nu blandar in Disney+ i Marvels cinematiska universum. Visst, man kan hävda att det redan förekommit att man blandat in TV-serier med Netflix-serierna, Inhumans, Agent Carter och Agents of S.H.I.E.L.D. men Marvel Studios har aldrig uttryckligen sagt att dessa serier är canon. Hade de varit det så hade Marvel garanterat inte castat Mahersha Ali som Blade (eftersom han spelade Cottonmouth i Luke Cage) och de hade garanterat haft med Daredevil, Phil Coulson, Luke Cage, Quake och alla andra i Avengers: Endgame. Det var trots allt kulmineringen av allt som Marvel släppt sedan 2008 och TV-serierna har i filmvärlden ignorerats helt. Fram tills nu. För oavsett om man själv vill få det till att TV-serierna hittills har varit canon så har de aldrig varit nödvändiga att se för att förstå de kommande filmerna. Något som nu blir helt annorlunda i och med Disney+.

Fem serier är planerade att släppas som en del av Marvels fjärde fas. The Falcon and the Winter Soldier, WandaVision, What If...?, Loki och Hawkeye. Jag ser naturligtvis fram emot att se dem alla för jag tror verkligen stenhårt på att de kan bli bra. Hawkeye tycks ju på förhand hämta inspiration från Matt Fractions serie och WandaVision från den hyllade serietidningen från 2015 med Tom King som författare. Det är onekligen suveränt material att basera TV-serierna på, men jag tror helt enkelt att detta blir lite för mycket för många tittare. Kevin Feige beskrev exempelvis i Hall H att WandaVision kommer visa varför Wanda dyker upp i Doctor Strange in the Multiverse of Madness och jag ställer mig skeptisk till att många kommer skaffa en prenumerationstjänst för att se dessa serier.

Jag ställer mig dessutom skeptisk till att folk kommer fatta att de är en del av MCU och att man faktiskt bör se dem. Lägg därtill att det är fem helt nya serier vilket helt enkelt kommer konsumera mer av vår tid vilket möjligtvis också kommer avskräcka mången tittare. Jag tvekar som sagt inte på att seriernas kvalitet kan komma att bli minst lika bra som flera av Marvels filmer, men jag tvekar på att det är rätt val att blanda in TV-serier i en värld som, just nu, består av över tjugo filmer.

Fortsättningsvis anser jag att tidslinjen inte har någon röd tråd och att slutdestinationen förblir oklar. Naturligtvis har Kevin Feige och teamet hos Marvel en plan som de inte är beredda att avslöja ännu men samtidigt tror jag att det är viktigt att biobesökare har något att se fram emot. Vi har ju ända sedan The Avengers (2012) sett fram emot den dag då hjältarna äntligen står öga mot öga med Thanos och dessa förväntningar har kontinuerligt byggts på under de sex åren som det tog att komma dit. Nu har vi inget att se fram emot. Inget alls. Ja, vi kan spekulera och jag har ju själv förutspått det kommande hotet i en artikel som jag skrev i samband med eftertextscenen i Spider-Man: Far From Home. Men jag vill ändå ha något konkret, och jag tror att många håller med mig här. Så vad borde ha funnits med på tidslinjen då? Jag har ett par tankar om det...

Jag har full förståelse för att uppköpet av Fox officiellt gick igenom för bara någon månad sedan. Dock tycker jag att i och med detta uppköpet, som Disney ändå visste sedan länge skulle gå igenom, att de borde justerat sina planer. För nästa stora hot hade inte behövt handla om det som jag skrev om i den tidigare nämnda artikeln. Jag hade mycket hellre sett att Marvel introducerade oss för Fantastic Four (X-Men kan de vänta med lite till) och att Doctor Doom blev den nya skurken som de, tillsammans med övriga hjältar, kommer stå inför om några år. Visserligen avslutade Feige hela konferensen med att säga att de har planer för både X-Men och Fantastic Four men jag kan verkligen inte begripa varför man inte berättar om dem då? Det är ju allt fansen vill ha, och allt de behöver efter att Avengers: Endgame nu ligger bakom dem.

Vill man inte satsa på Fantastic Four riktigt än hade man istället kunnat bygga upp inför Secret Invasion (som jag skriver mer om i den tidigare nämnda artikeln). Istället fick vi endast veta att Blade blir en del av den femte fasen. Missförstå mig rätt, jag ser fram emot Blade och tycker Mahershala Ali är en klockren casting och hoppas att detta får Marvel att börja nosa på barnförbjudna filmer (även om det fortfarande känns något osannolikt). Men eftersom Doctor Strange in the Multiverse of Madness beskrivs som Marvels första otäcka film kanske det ändå finns hopp för detta. Och det är bra! Marvel behöver varierar sig ännu mer för att locka en bredare massa och fortsätta kännas fräscht och intressant.

Även Thor: Love and Thunder känns för mig rätt så ointressant. Jag uppskattade ju inte Thor: Ragnarok lika mycket som andra gjorde. En okej film som hade varit brutalt mycket bättre om Taika Waititi inte valt att skoja bort varenda dramatisk scen. Scenen när Odin dör är ett gott exempel på detta som rent dramaturgiskt är skrattretande usel. Skrattretande! Jag älskar ju annars Taika Waititi (What We Do in the Shadows är min favoritkomedi och Hunt for the Wilderpeople var en ljuvlig film), men här är jag och Petter rörande överens om att han borde hålla sig borta från Marvel. Dock vill jag påpeka att jag ser fram emot att Natalie Portman återvänder till Marvel. Efter att hon rök ihop med Marvel efter Thor: The Dark World och sa att hon aldrig mer ville ha med dem att göra kändes detta ungefär lika sannolikt som att spela en hel Halo-match utan att bli teamkillad av Mäki. Alltså helt omöjligt.

Som väntat har en feministisk debatt redan tagits vid om huruvida Thor kan spelas av en kvinna och helt ärligt kunde jag inte bry mig mindre om denna debatt. Jag förstår varför flera hellre ser att kvinnor spelar nyskapade karaktärer istället för att ersätta manliga, men för mig är det ganska enkelt. Hammaren kan bäras av vem som helst så länge personen är värdig nog att göra det och då Jane Foster gjorde det i serietidningen från 2014 (som filmen baseras på) känns något annat helt osannolikt. Detta var dessutom bara temporärt och jag tror detsamma lär ske i filmuniversumet och i mina ögon är det välbehövligt för att, åter igen, locka en större massa och fortsätta få filmerna att kännas fräscha och inte fortsätta med samma koncept och samma karaktärer.

Den fjärde fasen ser onekligen ut att bli en mjukstart för nya berättelser där The Eternals antagligen kommer öppna upp för födseln av mutanter. I serietidningarna spelade de ju en väsentlig roll i skapandeprocessen av mutanter och jag tror mycket väl att detta kan vara det som först introducerar oss för dem. Som jag tidigare påstått anser jag dock att detta känns som en mycket sval start för Marvels kommande fas och jag hade hoppats på fler detaljer om deras filmer i det långa loppet. Det återstår helt enkelt att se om Shang-Chi and the Legends of the Ren Rings, The Eternals, Doctor Strange in the Multiverse of Madness samt Thor: Love and Thunder kan expandera universumet med mystiska och intergalaktiska karaktärer och föremål.