Svenska
Gamereactor
artiklar

Brädspela in sommaren

Brutala dystopier, mordiska skogsdjur och kungariken i havsbotten - André bläddrar genom färska nyheter, kritikerälsklingar och personliga favoriter inför brädspelssommaren...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Solen tittar fram, träden blommar, vaccinationer delas äntligen ut och brädspelkvällarna kan bli mer aktuella igen. Men om fästingarna, myggbetten, midsommarregn och de hostande ungdomarna utan ansiktsmasker inte lockar dig denna sommar, och du vill hellre vara social inomhus, kan du ta del av följande brädspelstips för att berika din brädspelssamling!

Brädspela in sommaren

The Crew: The Quest for Planet Nine
Först ut är det universellt hyllade och prisbelönade The Crew, ett innovativt litet sticktagningsspel med rymtema där spelare måste samarbeta för att rätt astronaut ska plocka hem rätt kort. Men i rymden kan ingen höra dig skrika av frustration, då twisten i The Crew är att kommunikationen mellan kosmonauterna är ytterst begränsad. Spelare kan alltså inte tala om för varandra vilka kort de sitter på och kan bara ge varandra icke-verbala ledtrådar. Om kommunikationen tryter är spelet över och uppdraget körs om.

Denna Kosmos-titel är mycket charmigt upplagt, fiffigt designat och lika enkel att spela som att lära ut, där varje eskalerande uppdrag också kommer med mindre scenarion för att bygga upp den där dödligt tysta atmosfären i den kalla världsrymden. Tyvärr har The Crew landat lite platt i mina spelgrupper, där det antingen blir en aning för enkelt eller för oengagerande. Jag ska också erkänna att jag inte är helt förtjust i sticktagning och jag hade förmodligen lite väl höga förhoppningar på detta efter alla lovord. Ändå vill jag rekommendera denna lilla låda till de som älskar samarbetsspel och sticktagning, för i grunden väntar flera lättsamma spelkvällar för de som lockas av denna listiga kombination. Bara att ta med sig denna travel size-låda till sommarstugan, med andra ord.

Detta är en annons:

Spelarantal: 2-5 (bäst med 4-5)
Speltid: 10+ minuter
[Betyg: 6]

Brädspela in sommaren

Dune: Imperium
Värva soldater, bygg upp ditt politiska inflytande och ta kontrollen över sandplaneten Arrakis, galaxens mest åtråvärda planet, i Dune: Imperium! Denna deckbuilder/worker placement-hybrid där varje spelare placerar ut agenter och bygger en hand för att roffa åt sig resurser, rekrytera soldater till sitt läger eller få inflytande hos fyra politiska faktioner. Som redaktionens största Dune-dåre var Dire Wolfs licensspel ett absolut måste i min samling, där den starkt integrerade tematiken från böckerna är påtagligt i varje aspekt av spelet. Det gör dock inget om inte alla runt bordet känner till Dune; det är tämligen lätt att sätta sig in spelets mekanik och stridssystem, där varje omgång slutar med en konflikt över ett särskilt eftertraktat pris. Den som har den största styrkan vinner priset - men riskerar också att gå miste om nästa vinst om man förlorar för många soldater på en gång! I Dune: Imperium behöver man alltså ständigt prioritera och tänka som en sann mentat för att göra sitt nästa drag.

Brädspela in sommaren
Dire Wolf erbjuder också en app kallad Arrakeen Scouts som kryddar till spelet, där spelare kan hålla auktioner och utföra hemliga uppdrag...
Detta är en annons:

Solo-läget är också härligt utmanande ifall man är ensam i sommar och spelet flyter också på finfint om man bara är två spelare, vilket gör Dune: Imperium till en flexibel slagsmålsarena med ett löjligt högt omspelningsvärde. Varje spelomgång bjuder på flera olika sätt att ta vinna, där det oftast är först till kvarn som gäller för att haffa åtråvärda kort och låsa upp nya strategier. Jag har egentligen bara ett litet klagomål efter ett tjugotal sessioner: intrigkorten. Dessa bonuskort kan ibland avgöra konflikter på ett lite väl turbaserat sätt, där en spelare kan ha oturen samla på sig enkla "få två spice"-kort medan din motståndare kan få något i stil med "få två vinstpoänger". Utöver det älskar jag kortmekaniken och de tematiska korteffekterna i sig, vilket såklart var förväntat från designern Paul Dennen (hjärnan bakom deckbuilder-sensationen Clank!).

Imperium jämförs ofta med Lost Ruins of Arnak då båda är deckbuilder/worker placement-hybrider, men för mig är Dune: Imperium den bättre spelupplevelsen tack vare sin tighta interaktion mellan spelare och sitt intensiva race till mållinjen. Många gånger har det varit rysligt lika mellan spelarna innan vår mest blodtörstige spelare satte nådastöten och just dessa ögonblick har förgyllt många spelkvällar. Dune: Imperium passar både tävlingsinriktade familjer och blodtörstiga kompisgrupper som vill skapa spelminnen för livet, där jag mer än gärna ser att resten av Frank Herberts bokserie också integreras i de obligatoriska expansionerna. Det råder alltså ingen som helst tvivel på att detta är årets bästa brädspel hittills och är ett måste i spelsamlingen.

Spelarantal: 1-4 (bäst med 3)
Tid: 60-100 min
[Betyg: 10/10]

Brädspela in sommaren

Red Rising
Lägg ner ett kort, ta upp ett kort och få en bonus. Det låter kanske ovanligt okomplicerat för att vara en Stonemaier-titel, men bakom dess simpla yta döljer sig en lika taktisk som belönande design som bygger på Pierce Browns rysligt fina Red Rising-böcker. Red Rising är ett kombo-spel som går ut på att bygga en så bra hand som möjligt genom att hitta synergier och samtidigt vara noggrann med motståndarnas taktiker. Red Rising är, precis som med många Stonemaier-spel, direkt tjusig att skåda och hålla i, där de vackra karaktärskorten kommer i alla möjliga färger och illustrationer för att bjuda in spelaren till den dystopiska världen. Man behöver dessutom inte ha läst boken för att förstå sig på spelets grund; Red Rising är direkt beroendeframkallande i sin enkelhet, där nykomlingar till hobbyn lätt kan förstå reglerna och solo-läget har en barnsligt enkel automata-motståndare att manövrera.

Det är dock inte helt problemfritt. Faktionerna man spelar som kan kännas någorlunda obalanserade, då vissa faktioner med starka resurser såsom inflytelse-kuber kan i längden vara mer värdefulla än faktioner som bannlyser kort eller samlar Helium-kristaller. En del korteffekter är också något vagt formulerade, vilket ofta innebär flera trippar till närmaste FAQ-sida. Jag kan också tycka att spelet tar slut lite väl fort och oftast ser man bara en liten portion kort på brädet, vilket kan åtgärdas om man bara kör lite husregler för att förlänga speltiden. Det värsta av allt är några brutala guldkort som kan bannlysa andra spelares kort, vilket kan kännas väldigt förödande i ett spel där mer kort i handen innebär fler möjligheter. Tematiskt sett är det ett logiskt "take that"-moment, men det är också oväntat brutalt och kan bilda klumpar i magen för såväl nya som vana spelare.

Brädspela in sommaren
Spelet beskrivs ofta som en strömlinjebaserad Fantasy Realms, vilket kan ge en aning om vad man kan förvänta sig

Däremot är det fullt möjligt att vinna med mindre kort i handen; det vackra ligger i hur väl man anpassar sig efter omständigheterna, där en motståndare med åtta kort plötsligt kan förlora på grund av utspädda synergier, medan en spelare med fem kort kan segra tack vare genomtänkta drag. Red Rising handlar alltså om att göra det bästa man kan av sin hand, snarare än att bygga en ny hand från grunden (vilket man kan göra om man vågar). Att jag dessutom har spelat detta regelbundet sedan jag haffade en Collector's Edition-box säger väl en hel del om hur uppskattat det faktiskt är - även om balansbristerna gör sig lite väl påminda då och då.

Om Collector's Edition skulle nå Sverige, skulle jag dessutom rekommendera den mycket billigare standardutgåvan. Trots att de extra komponenterna i samlingsutgåvan är fina (särskilt de skinande guldkorten!), är metallkubernas färger lite svåra att skilja åt i sämre ljusförhållanden och korthållarna är inte ganska ostabila. I övrigt är detta spel något att hålla ögonen på om man vill ha ett lagom lättsamt och taktiskt kortspel. Bör finnas tillgänglig nu i sommar om du vill ha ett somrigt färgstarkt spel!

Spelarantal: 1-6 (bäst med 3-4)
Tid: 30-60 min
[Betyg: 7]

Brädspela in sommaren

Aquatica + Cold Waters
Ett annat spel som dök upp från ingenstans, men som tillslut lyckades dra ner mig till sin djupa avgrund, stavas Aquatica: ett familjevänligt, kortbaserat undervattenäventyr från Cosmodrome Games som går ut på att dyka ner till havets gömda kungariken och samla så många poäng som möjligt för att simma upp som segrare. Spelets tagline "Simple diving, deep strategies" är en perfekt beskrivning av spelet: Aquatica är direkt löjligt enkelt att lära ut och spela, men desto klurigare att hitta ett bra flyt i sin strategi.

Varje spelare utrustas med tre komponenter: startkort, ett par plastrockor och ett unikt spelbräde (se bilden nedan) där man kan flika in kallade location-kort. Med hjälp av karaktärskorten utför man en rad handlingar som ger spelaren mer pengar och denna valuta används för att erövra nya location-kort/karaktärer. Location-korten är själva drivkraften i spelet, där man kör upp kort i brädet för att aktivera nya fördelar och mer pengar. Detta är ett unikt system som jag inte har sett förut och som imponerar i sin enkelhet, där allt från erfarna spelare till nykomlingar kan uppskatta den flexibla friheten som erbjuds.

Brädspela in sommaren
Man skjuter upp Location-korten i ens personliga spelbräde, vilket är lika fiffigt som det är tillfredställande

Medan spelet fungerar bra för två spelare anser jag att Aquatica glänser ju fler spelare man är och kan spelas upp till fyra spelare. Medan rockorna (som ger spelaren lite mer flexibilitet om man saknar pengar eller handlingar att göra) är söta och brädytorna är vackra är själva korten av ganska risig kvalitet, då hörnen lätt kan smulas av minsta nagelberöring och bör sleevas fort som attan. Däremot har jag inte lyckats sleeva de smalare Location-korten, då de inte kommer att kunna få plats i spelbrädet. Ett annat problem som vi har stött på efter ett antal spelomgångar är att Aquatica kan ta slut snabbare än väntat. Spelet har tre slut-triggers: om karaktärskorten tar slut, om Location-korten tar slut eller om en spelare lyckas nå fyra mål. Karaktärskorten tar snabbt slut och basspelets mål är enkla att uppnå, så för mer variation och ett högre återspelningsvärde rekommenderar jag att använda målbrickorna när basmålen visar vara för lätta.

I samma veva vill jag också passa på att rekommendera den frostiga expansionen Cold Waters (som släpps i höst), där den kalla klimatförändringen har svept över världens hav och har spolat upp nya karaktärer, nya miljöer och stamledare. Sistnämnda är expansionens vassaste tillägg, där målbrickorna byts ut mot stammar och förlänger därmed speltiden om man har hunnit tröttna på basspelets målbrickor. Detta ger spelet ett välförtjänt längre liv samt omspelningsvärde, som dessutom förbättrar det halvdana solo-läget. Aquatica rekommenderas alltså varmt till familjen eller partnern som inte kan semestra utomlands i sommar och som istället vill ta sig ett havsdopp i vardagsrummet.

Spelarantal: 1-4 (5 med expansionen)
Tid: 20-50 min
[Betyg: 8]

Brädspela in sommaren
Den digitala varianten är mycket smidig och lärorik ifall man vill satsa på det fysiska exemplaret

Root - den digitala versionen
Om du hellre vill lata dig i hängmattan finns här ett digitalt tips för dig: Root. Jag älskar och beundrar nämligen Leder Games geniala speldesign, men det är sällan som brädspelet plockas fram under spelkvällar. Förutom att Root kan ta avskräckande lång tid att lära ut har spelet också ha en tendens att ta lång analystid om det introduceras till nya spelare och de lagstiftsliknande regelmanualerna kan vara överväldigande om spelgruppen bara vill kasta in sig i ett spel. Om man alltså inte vill lägga pengar på brädspel som inte spelas rekommenderar jag den digitala versionen av Root, där spelare lätt kan lära sig sina asymmetriska faktioner och med lätthet förstå vilka strategier man kan ta till. Det kostar en hundring, men det är värt det om man har fattat tycke om dessa mordiska skogsdjur och vill känna på spelets mekanik innan man slår till på ett fysiskt exemplar. Visst saknar man det där sociala samspelet runt bordet och det kan tyckas vara märkligt att rekommendera ett digitalt brädspel, men det är alltså ett bra alternativ i dessa instängda tider som också erbjuder pedagogiska tutorials.

Root rekommenderas med andra ord till de som är villiga att investera tid på att lära sig sina asymmetriska faktioner och spela ett lika roligt som oförlåtande krigsspel. Vill man sedan berika upplevelsen med expansioner kan jag också varmt rekommendera Riverfolk-expansionen (som precis har introducerats till den digitala appen). The Underworld Expansion, som finns tillgänglig i fysisk form och är den bästa expansionen hittills, har inte nått den digitala plattformen ännu.

Spelarantal: 2-4 (bäst med fyra)
Tid: 60-90 min
[Betyg: 9]

Brädspela in sommaren

Nidavellir + Thingvellir
Nidavellir har flugit under min radar, men jag slog till när jag hittade den för ett billigt pris och blev glatt överraskad av hur inbjudande denna dvärgdimension visade sig vara. I Nidavellir hotar en drake dvärgarnas värld, vilket leder till att spelarna måste rekrytera de modigaste pysslingarna för att ge den där lumpna eldsprutaren en läxa. Hur gör man det? Jo, alla deltagare sitter på en hög med guldmynt och måste alltså buda för att rekrytera från tre olika värdshus. Spelaren som bjuder högst får rekrytera först och samla sina dvärgar i rader, spalter och färger. Spelaren som samlar de modigaste småputtarna får äran att dräpa draken...

Nidavellir blev en succé hos mig, där det snabbt blev tydligt hur lättillgänglig den är för färskingar. Det är kul att omvandla mynt och skapa så många kortrader som möjligt, men framförallt går spelare aldrig tomhänta under budningarna. Det finns alltid något att plocka och göra, vilket skapar ett angenämt flyt genom spelets gång och när det väl är dags att räkna slutpoängen är det oftast hyfsat jämnt skägg mellan rekryterarna.

Brädspela in sommaren
Nidavellir funkar också bra för två spelare om sommarsällskapet skulle tryta

Det är svårt att hitta några större nackdelar, annat än att poängfördelningen mellan olika dvärgar är lite väl andefattigt och regelboken har inte alltid de tydligaste formuleringarna. Det är också lätthänt att en av spelarna kan rusa till mållinjen om denne inte förhindras, men det skapar samtidigt en taktisk möjlighet för övriga aktörer att haffa dvärgar som andra behöver.

Dessutom gillar jag hjälte-korten, som man kan rekrytera så fort man lyckas bilda en rad.
Nidavellir är alltså något av en gömd skatt bland dagens flashiga brädspel och är en varm rekommendation till familjen och till spelarna som söker ett enkelt auktionsspel med högt tempo. Om man dessutom tröttnar på basspelet kan jag rekommendera expansionen Thingvellir, som lägger till ett läger smockad med legosoldater, ovärderliga skatter och varierade hjältar att välja mellan. Faktum är att expansionen är så bra att jag inte kan tänka mig att spela utan de nya korten, då det lägger till fler dvärgar att välja mellan utan att krångliga till basspelet i sig.

Spelarantal: 2-5 (bäst med 3-4)
Tid: 45 min
[Betyg: 8]

Brädspela in sommaren

The Isle of Cats
Här kommer ett familjevänligt sommartips för er med katter hemma. Blanda ihop kortdrafting, lite Tetris-stil och en genuin kattkärlek så får du The Isle of Cats - en ordentligt mysig och lättsam polominospel från spelkungarna City of Kings som kräver att man gnuggar geniknölarna för att vinna. Spelare agerar upptäcktsresare som anländer till en tropisk ö som befolkas av exotiska kattvarelser, men paradissemestern är kortvarig; en skoningslös pirat är på väg till ön och det är upp till varje spelare att rädda så många katter som möjligt från sjörövarens vrede.

I den bastanta lådan ryms det massor av fina komponenter såsom de vackert illustrerade spelbrädorna, en gigantisk bunt spelkort och såklart de söta kattbrickorna som för tankarna till spel som Blokus. Tanken är att varje spelare ska drafta kort för att få resurser och därmed kunna utföra så effektiva räddningsaktioner som möjligt. Det är nämligen inte lätt att få rätt rackare ombord sitt eget skepp, då de kräsna kissarna ibland kräver större lockbeten och det är inte alltid som spelare lyckas hitta den där perfekta kattbrickan i tid... men det är roligt. Riktigt roligt, till och med.

Det finns nämligen alltid något att göra i detta väldesignade familjespel som nästan spelar sig självt när reglerna väl är spikade och förklarade, men som också erbjuder härliga utmaningar för de som gillar att pussla med kattbrickorna. Ska man placera en katt över råttorna, eller ska man fylla ut däcket med kattfamiljer först? Om jag skulle peka ut en stor nackdel är väl att det pågår lite väl länge för sitt eget bästa, men tålmodiga kattälskare kommer att belönas med en ordentligt mysig spelkvällsstämning som dessutom tillkommer med ett familjeläge och ett riktigt finslipat solo-läge.

Spelarantal: 1-4 (bäst med 3)
Tid: 60-90 min
[Betyg: 8]

Brädspela in sommaren
Det är mycket att hålla reda på, men det finns inte en tråkig stund här... särskilt när din katt bestämmer sig för att somna på din spelbräda!

Har du spelat dessa? Har du kanske egna sommartips eller förbisedda pärlor som du vill dela med dig av?



Loading next content