Svenska
Gamereactor
artiklar

Suicide Squad vs The Suicide Squad

Då var det dags att ännu ett kapitel i vår ständigt växande vs-serie där vi pytsar storheter inom spel och filmvärlden mot varandra i en hejdundrande ringfajt. Denna gång har turen fallit på David Ayer och James Gunns två olika versioner av Suicide Squad som tvingas göra upp i blodig strid med liv och lemmar som insats där bara en i slutändan kan stå som segrare.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

DC Studios expanderade filmuniversum har inte haft en helt lätt resa genom åren med halvkokta manus, sparkade regissörer och skrotade filmproduktioner. En blandning av oförstånd till källmaterialet från studiocheferna och en tydligt bristande enhetlig vision kombinerat med påfrestningen av att ständigt leva i skuggan av och jämföras med Marvel och deras monstruösa framgångar inom superhjältegenren. Både Man of Steel och Batman v Superman: Dawn of Justice fick ett relativt ljummet mottagande trots att filmerna åtnjöt gott om positivt surr kring sig långt innan premiär. Fans likväl som kritiker levde i spänd förväntan inför hur Zack Snyder skulle andas nytt liv i DC-hjältarna och ingjuta dom med som typiska stil och flärd. Det hela gick väl lite si så där och någonstans mellan start och mållinjen blev det soppatorsk.

Snyders två första bidrag till DC Studios expanderade filmuniversum blev helt enkelt inte riktigt vad man tänkt sig och filmerna är än idag en aning polariserande. Huruvida skulden till detta ligger hos Snyder själv eller det klåfingriga studiofolket hos Warner Bros är något vi antagligen aldrig kommer få ett tydligt svar på. Oavsett så blev Suicide Squad den tredje rullen i ordningen att komma ut ur DC-fabriken och lotten att regissera föll på David Ayer som tidigare rönt fina framgångar med sitt krigsdrama Fury och som varit involverad i en rad andra storfilmer. På pappret alltså ett säkert kort, en gubbe med förmåga att leverera. Dessvärre blev han i slutändan offer för samma händelseförlopp som skett så många gånger innan när studiocheferna stack in sina kroknäsor genom dörren och ansåg att Ayers vision inte skulle kunna tilltala den stora marknaden. Det var för mörkt, för dystert, för rått. Ett filmtrailerbolag blev räddningen tillsammans med rikligt av nyinspelade och mer lättsamma scener. Ayer blev förvisad till avbytarbänken och fick se sin film bli styckad som en gris på slakt.

Ettusen åttahundra tjugosex dagar senare sitter vi här med en film som i princip heter samma sak men som kokats ihop av ingen mindre än Guardians of the Galaxy-visionären James Gunn själv. Marvels roliga gubbe som med sitt rymdäventyr skapade mallen för den typ av humor som idag återfinnes i så gott som alla deras superhjältefilmer. I Warners ögon den perfekta personen att återuppväcka självmordsgänget från de döda och släpa dom in i rampljuset igen. Med så gott som fria tyglar, hinkvis med pengar och en hel skottkärra av kändisar skulle detta bli filmen som fick oss att glömma David Ayers kritikerfiasko. Men är verkligen James Gunns 'Funny Squad' en bättre film än sin föregångare? Det är hög tid att vi en gång för alla går till botten med detta. Så ta tag i snorkeln och simfenorna för tillsammans med skräpfilms-Mackan bär det ut på djupt, åsikts-fyllt vatten där många faror lurar i djupet!

Suicide Squad vs The Suicide Squad

[1] Karaktärsgalleriet
De klassiska superhjältarna må lysa med sin frånvaro i Suicide Squad men i dess plats bjuder Gunn och Ayers filmer på ett rejält och väl tilltaget galleri av ruffiga, mentalt utcheckade kalhyggen som på sitt säregna vis fyller protagonistrollerna. Det är en buffé av färgglada pajaser, den ena mer vanvettig än den andra och sett till ren volym och variation drar Gunns film det längsta strået här. John Cena som Peacemaker, Sylvester Stallone som King Shark och Sean Gunn som Weasel är antagligen de tre karaktärer som mest står ut ur mängden och Cena är som klippt och skuren för rollen som den fyrkantige skitstöveln. Mindre spännande är då det resterande gänget med en rätt uttjatad Harley Quinn i spetsen följt av anonyma och slätstrukna karaktärer som på sin höjd känns som irrelevanta axelryckningar. Idris Elba är förvisso övertygande som Bloodsport men en illa ersättare för Will Smiths Deadshot. En roll som den gamla Hollywood-veteranen lite förvånansvärt passade otippat väl i.

David Ayers självmordsgäng är inte fullt lika sprudlande som Gunns och Slipnot, Katana och Captain Boomerang är direkt bedrövligt andefattiga och känns som sista minuten utfyllnader. Bland stolpskotten får även El Diablo och Killer Croc nämnas, två karaktärer som är tydligt förpassade till sidolinjen till förmån för Will Smiths Deadshot, Letos Joker och Margots Harley som alla tre tillåts klart mer speltid och som resultat också är mer definierade och välrundade. Så medan bredden av medlemmarna i den första filmen är klart sämre så är topparna bland utstickarna långt mer framträdande och lämnar ett mer långvarigt och bestående intryck. Harley Quinn känns klart fräschare, Amanda Waller markant hårdare och Will Smiths Deadshot långt mer human och nyanserad än någon av Gunns Suicide Squad-medlemmar. Sist men inte minst måste Jared Letos Joker självfallet nämnas, den tveklöst mest polariserande och omskrivna delen av första filmen som fick utstå oförtjänt mycket hätskhet och skit från fansen.

Det måste sägas att den David Bowie-influerade, otyglade Jokern som Leto porträtterar faktiskt inte är så illa som kanske många fans vill tycka och tro. Det var absolut lite av en chock vid första anblick, speciellt sett till de två tidigare tolkningarna av karaktären vi fick av Heath Ledger och Jack Nicholson. Men undermålig och oduglig? Nej absolut inte. Warner-folket gjorde Leto en björntjänst genom att haussa upp hans Joker som om det vore Jesus nästa återuppståndelse i marknadsföringen av filmen. Gangbanger-stilen må inte falla alla i smaken men där finns mycket gott att hämta i den otäckt oförutsägbara personifiering av Jokern som Leto levererade i David Ayers Suicide Squad, och jag rekommenderar er alla att faktiskt ta en andra eller tredje flukt på de scenerna som finns med honom. Med allt detta sagt, The Suicide Squad må ha variationen och en strålande John Cena som Peacemaker. Men här ger jag fördel (om än marginell sådan) till David Ayers film som trots flera fadäser har en liten klick karaktärer som sticker ut och bjuder på betydligt mer komplexitet och nyans. Men som framför allt faktiskt fyller ett större syfte än att bara vara ett dåligt skämt.
Vinnare: Suicide Squad

Suicide Squad vs The Suicide Squad

[2] Intrigen
Superkraftsladdade skurkar måste så klart ha en värdig motståndare att gå upp emot och detta bjuds vi på i dubbel bemärkelse både i David Ayers likväl som James Gunn versioner av Suicide Squad. I den förstnämnda är det June Moones alter ego Enchantress som tillsammans med sin stora stygga bror Incubus lever rövare nere i Midway Citys tunnelbana och planerar sitt nya världsherravälde. De har dessutom tagit sig friheten att förvandla stadens kvarvarande invånare till identitetslösa dussinmonster som gör livet surt för självmordsgänget. Kanske inte den mest spännande av premisser och tveklöst en av de största anledningarna till att Suicide Squad kändes så konsekvenslöst bagatellartad. Dessvärre lyckades inte heller Gunn leverera någon värst spännande motkraft till sitt skurkteam att föra strid mot och med facit i hand är det om möjligt ännu sämre. Både Silvio Luna och Mateo Suarez är tvådimensionella karikatyrer med tydliga influenser från vilken annan spansktalande dussindiktator som helst och känns som två rejält trötta figurer.

Tyvärr kan inte heller The Suicide Squads verkliga storskurk framkalla någon större känslomässig reaktion och detta är ju dessvärre ett återkommande problem i många superhjältefilmer. Varken deras personlighet eller bakomliggande motivation ges något egentligt utrymme utan dras slentrianmässigt över och bagatelliseras ned till att vara ond och ta över världen. Vilket också är precis vad som händer med James Gunns karaktärsbehandling av Starro the Conqueror som i filmen reducerats ned till vad som mest påminner om en lallande, gaggande jättebebis. All form av intelligens är som bortblåst och den tidigare superskurken från serietidningarna verkar här nöja sig med att pulverisera byggnader i bästa kaiju-anda. Jag förstår tanken kring att låta filmens storskurk gå hand i hand med all humor och komik. Men varför då inte bara ta en helt annan långt mer passande sådan så som Mister Mxyzptlk i stället för att begå regelrätt karaktärsmord.

I all ärlighet är båda filmerna ren och skär pannkaka när det kommer till dess antagonister och oavsett om det är Enchantress, Incubus, Silvio, Mateo eller Starro så fungerar verkligen ingenting här och det känns mest som spel för galleriet. Illa påtänkta motivationer som ursäkt till att en grupp halvkokta hjältar ska kunna spela allan i en identitetslös miljö och både Ayers men framför allt Gunns film lider av att vara så otroligt frånkopplade allt annat i DC-s annars så expansiva filmuniversum. Båda känns som irrelevanta, betydelselösa bonuskapitel och hade med största sannolikhet gjort sig bättre som en historia berättad i TV-serie format där varje episod fokuserade på olika medlemmar i gänget. Fy skäms varning på dessa två filmer och oberoende av vilken av dom du väljer att ödsla din tid på så kommer din upplevelse vara likvärdigt oengagerade och vämjelig. Din lilla eventuella behållning som går att få ut kommer snarare helt baseras på vilka av de två självmordsgängens medlemmar som tilltalar dig mest. Pest eller kolera. Rött kort utfärdat till både David Ayer och James Gunn. Gör om, gör rätt.
Vinnare: Oavgjort

Suicide Squad vs The Suicide Squad

[3] Tematisk komposition
Innan vi lägger locket på i denna kalkonernas batalj så kikar vi lite närmare på den punkt där de två filmerna tveklöst går som mest isär. För när det kommer till övergripande ton och humor är David Ayers och James Gunn två skapelser olika som hund och katt. Den första blev som tidigare nämnt tvångsslaktad på order av Warners studiogamar och gick ett öde till mötes inte helt olikt Zack Snyders första försök med Justice League. Något han ju tack och lov fick upprättelse för tidigare i år. Kontentan för Ayers film å andra sidan blev en i slutändan tematiskt osalig röra där spåren av det först tilltänkta manuset fortfarande syntes och bjöd på små glimtar av vad som kunnat vara. En underliggande allvarsamhet likväl som DC-s särpräglade och typiskt aningen mörkare ton som i slutändan tvingades försöka leva i samförstånd med den märkbart framtvingade och opassande humorn. För att inte tala om allt det material som skall ha klippts bort när Trailer Park Inc tog över jobbet på order av Warner Bros och Ayer kastades ut i kylan. Direkt tragiskt och det är mina innerliga förhoppningar att han precis som Zack Snyder får chansen att komma tillbaka och klippa filmen på nytt i enlighet med hans originalvision.

Till skillnad från Ayer så valde James Gunn att helt förbigå all form av seriositet med The Suicide Squad och omfamnar i stället vansinnet genom att ta i ända från buken. Allt är ett skämt och för den som inte vill ha en film utan snarare drömmer om löst sammanhängande roliga sketcher så är Guardians of the Galaxy-visionärens film rena drömmen. För oss andra är det ren och skär tortyr. Inte heller hjälper det speciellt mycket att Gunn försökt att göra filmen så medvetet anstötlig som möjligt, men till synes ur perspektivet från en tolvårig pojke vars föreställning av provokation består av snoppskämt och farsliknande nivåer av kroppsvätskor. Inte helt otippat tar det inte många minuter innan humorn står en upp i halsen och det roliga ebbat ut till en repetitiv, klichéfylld gegga som inte släpper taget innan sluttexterna rullat förbi. För er som läste mitt blogginlägg om filmen kanske det föga kommer som någon överraskning men på denna punkt faller James Gunns The Suicide Squad samman totalt och övergår till att vara en regelrätt katastrof. Varningstecknen fanns redan där i de identitetslösa, actionladdade trailerklippen men aldrig i min vildaste fantasi kunde jag tänka mig att det skulle bli så här pass odrägligt.

Där finns inget som helst tvivel om att både David Ayers likväl som James Gunns filmer fundamentalt misslyckas på så gott som alla nivåer och eventuella vinster att röna ur denna menlösa batalj är försvinnande små. Faktum till trots så drar Suicide Squad det längsta strået här. Den överväldigande påfrestande dudebro-humorn som Gunn forcerar upp i ens ansikte är helt enkelt omöjlig att utstå och omintetgör vad som annars mycket väl kunnat bli ett underhållande och kul litet äventyr med en färgglad ensemble. I stället blir Gunns signum den sista spiken som förseglar kistan och utan större ansträngning ger David Ayers film sin andra seger i ordningen. Även om de må vara en torftig och knapphändig sådan.
Vinnare: Suicide Squad

Suicide Squad vs The Suicide Squad

[4] Segrare: Suicide Squad
Låt mig understryka, ingen av dessa två filmer är speciellt bra. Raka motsatsen snarare. Det är ett par fundamentalt menlösa och rakt av tragiskt usla upplevelser som tack och lov kommer drunkna i tidens glömska de kommande åren. En stillsam tröst efter att ha utstått fyra timmar proppat av usel klippning, anskrämlig dialog, krystad humor och femtio andra nyanser av tortyr. Tacksamt nog står här en flaska kaustiksoda hemma tillsammans med vilken jag tänkt spendera resten av kvällen att skrubba och sanera mina ögon.

Du har väl inte missat de andra delarna ur denna långvariga artikelserie?
Tekken vs Soul Calibur VI
Forza Motorsport 7 vs Gran Turismo Sport
Rogue One: A Star Wars Story vs Solo: A Star Wars Story
Avengers vs Justice League
Horizon: Zero Dawn vs Red Dead Redemption 2
Playerunknown's Battlegrounds vs Call of Duty: Blackout
The Witcher 3 vs Red Dead Redemption 2
Destiny 2 vs Monster Hunter: World
Far Cry 4 vs Far Cry 5
The Last of Us vs God of War
Spider-Man: Homecoming vs Spider-Man 2
Rainbow Six: Siege vs Overwatch
Detroit: Become Human vs Heavy Rain
Tekken 7 vs Injustice 2
Captain America: Civil War vs Avengers: Infinity War
Playerunknown's Battlegrounds vs Fortnite: Battle Royale
Watch Dogs 2 vs Assassin's Creed Origins
Starcraft II vs Halo Wars 2
The Witcher 3: Wild Hunt vs Fallout 4
Half-Life vs Halo
Super Mario Galaxy vs Super Mario Odyssey
Captain America vs Wonder Woman
Vikings vs Game of Thrones
Zelda: Ocarina of Time vs Breath of the Wild
Avengers: Infinity War vs Avengers: Endgame
Assetto Corsa Competizione vs Project Cars 2
eFootball PES 2020 vs FIFA 20
Ghost Recon: Breakpoint vs Gears 5
Zelda: Link's Awakening vs Zelda: Breath of the Wild
Lejonkungen (1994) vs Lejonkungen (2019)
Fallout 4 vs The Outer Worlds
CS: GO vs Valorant
Animal Crossing: New Horizons vs Stardew Valley
Resident Evil 2 Remake vs Resident Evil 3 (2020)
Assassin's Creed: Origins vs Assassin's Creed: Valhalla
Bloodborne vs Demon's Souls (2020)
Cyberpunk 2077 vs The Witcher 3
Ghost of Tsushima vs Zelda: Breath of the Wild
The Rise of Skywalker vs Revenge of the Sith



Loading next content


Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy