Bang & Olufsen Beolab 8

35 000 kronor styck för Bluetooth-högtalare är såklart fullständigt absurt, haha. 70 990 kronor för ett stereopar innebär att detta med stor, stor marginal är de dyraste Bluetooth-högtalare vi någonsin testat här på Gamereactor under de 23 år som vi existerat och jag inser såklart att väldigt få av er som läser ens skulle kunna föreställa sig att spendera över 70 000 kronor på Bluetooth-högtalare och det går såklart ifrågasätta varför vi ens lagt tid på att testa Beolab 8, vilket i stort handlar om nyfikenhet för vår del. Bang & Olufsen skickade hit ett par i den där otroligt tjusiga mässingtonen (med trägallren) och jag har under den senaste veckan låtit dem förgylla min arbetstillvaro här på kontoret, i stort sett dagarna i ända.

Beolab 8 mäter 30 centimeter på höjden när de skruvats fast på de medföljande stativen (som ärligt talat är ganska meckiga att skruva på plats) och på insidan hittar vi tre stycken element. Det sitter en bas på 133 millimeter här (200 watt), ett mellanregister på 76 millimeter och en liten soft-dome-diskant som mäter minkiga 15 millimeter. Innanför dessa sitter det ett DAC-chip med fullt stöd för 24-bitar och 192kHz och du kopplar din (eller "dina") Beolab 8 till din telefon med Bang & Olufsens ytterst smidiga och framförallt snygga app. För min del tog det kanske två minuter, som mest, att synka båda högtalarna till Iphone-appen och se till så att de spelar upp musiken i stereo snarare än dubbla monohögtalare för att sen mata dem med högupplöst audio via Apple Music, via Wifi. Smidigt, som det bör vara. Beolab 8 huserar också en riktigt fin radiomottagare och funktionen B&O Radio, som går att nå via ett snabbt knapptryck på högtalarens ovansida. Det finnes även stöd för Bluetooth 5.3, Apple Airplay 2, Chromecast Play samt fullt stöd för Spotify samt Tidal.

Rent designmässigt är det såklart enkelt att tycka om Beolab 8 precis som att det varit väldigt lätt att fatta tycke för Bang & Olufsens alla andra ljudprodukter de senaste 30+ åren. Dessa danskar är och har alltid varit fullständigt fenomenala på design och dessa högtalare kan mycket väl vara något av det vackraste de gjort. Visst, det går absolut att argumentera för att de ser ut som en mix mellan en blomvas och ett luftfilter men den typen av associationer går att göra till alla typ av industridesign, överallt, och förminskar inte känslan av lyx, tanke och detaljförståelse som dessa högtalare förmedlar.

Ljudet då? Ljudkvaliteten är såklart bra med tanke på det smått hysteriska priset och det hörs direkt att detta är "dyrt", för alla som pysslat med hifi och lagt dyra pengar på diverse högtalare, passiva som aktiva. Ljudbilden är stor, stereoseparationen känns bred, den fyller även ett större rum väldigt effektivt och det finns en närvaro här som ingen annan Bluetooth-högtalare som jag testat rår på. Timingen och därmed kontrollen är dessutom fullständigt fantastisk. Jag har verkligen fastnat för hur väl Beolab 8 kontrollerar tid och takt och därmed lyssnat på otroligt mycket trumfokuserad musik där mina favoritbatterister såsom Copeland, Bonham, Portnoy samt Carey mosar kaggeskinn. Det är för det mesta väldigt svårt att sitta stilla när Beolab 8 jobbar just tack vare den felfria, fantastiska timingen och detta innebär ju att det enklaste sättet att beskriva dess ljudbild är "maximalt med sväng", snarare 'än något annat. Det svänger. Så in i bomben.

Med det sagt och precis som i fallet med andra hifi-högtalare som också är välkända för sin fantastiska timing (Kef, Linn med flera) anser jag att det finns vissa smärre problem med tonaliteten. Mellanregistret här låter lite begränsat, som om man kapslat in de mellersta frekvenserna och begränsat dem vilket gör att viss musik saknar den där luftigheten som en riktigt bra hifihögtalare nästan måste bemästra. För 70 000 kronor ska det inte kunna ske, i min värld och även om vi aldrig kan få allt i en högtalare och även om detta är högst subjektivt hade jag nog förväntat mig lite mer med tanke på prislappen.