Blightstone (Early Access)

Jag hade möjlighet att testa Blightstone, ett fantasybaserat rollspel med rogue-lite och omgångsbaserade taktiska inslag i Early Access. Det är ingen konstig upplevelse utan ett ganska hyfsat välproducerat indiespel. Det finns dock en rad problem med denna förhandsversion som kan vara bra att känna till. När jag började spelets träningsläge och fick lära mig lite om denna spelvärld, karaktärer och spelmässiga inslag tyckte jag att upplevelsen höll måttet.

Du börjar med att välja dina karaktärer, inledningsvis har du en Brawler, Mage och Ranger till ditt förfogande. Precis som namnen antyder är din Brawler bra på att boxas och slåss i närstrid, men kan använda kraftfulla rusningsattacker. Din Mage kan kasta trollformler och är ganska skör och din Ranger har möjlighet att skjuta på folk med pilbåge och använda sin attackhund. Dessa karaktärer kan uppgraderas med drycker, eller via strider och deras förmågor kan öka i både antal och uppgraderas till kraftfullare versioner. Detta tyckte jag fungerade toppen när jag spelade. Det kändes alltid som att man behövde avväga var man spenderade sitt guld en av flera resurser. Ska jag köpa mer resurser med pengarna, artefakter att utrusta hjältarna med eller drycker så att jag kan uppgradera deras förmågor. Du kan också låsa upp både en Druid och en Priest.

På grund av att det är en rogue-lite är inte tanken att du ska klara spelet på första vändan. Du behöver spela flera gånger, lära dig vad som dyker upp på spelvärlden och använda dina resurser korrekt. Precis som i andra titlar i genren väljer du vilken väg du vill gå. Det innebär att du kan undvika strider eller strida mer beroende på vad du behöver. Det tar ungefär 5-20 - timmar att klara av detta spel. Tiden det kommer att ta dig avgörs av hur rutinerad du är. Även om det är ett lite kortare spel är det omspelningsbart. Och Unfinished Pixel verkar veta vad de håller på med. Både strider, handlande, vila och använda förmågor är bra. Mycket av upplägget känns direkt inspirerat av Darkest Dungeon. Jag gillar att striderna är strategiska, de är också alla handgjorda och det går snabbt att lära sig optimala strategier. Nackdelen är att striderna saknar lite variation och har du redan spelat en viss strid en gång kommer den att vara identisk nästa runda.

De omgångsbaserade striderna känns dock riktigt bra, förmågorna är intressanta och kan ibland kräva resurser. Det finns också aspekter som att regn gör karaktärer våta vilket gör dessa mer sårbara mot vissa typer av attacker. Du kan också använda miljön såsom hål i marken och sparka ner fiender i dessa vilket leder till deras död. Det som skiljer titeln åt är inte dess omgångsbaserade upplägg utan att du måste skydda en kristall. Den kan användas på olika sätt, du kan slunga den in i fiender med din magiker för skada eller använda dess förmågor som att kalla ner blixtar, riva av fienden rustning eller läka allierade. Till skillnad från dina hjältar får den inte gå sönder. Dör din kristall är spelet över och du får starta om. Min första runda tog mig till bossen som krossade den ganska omgående. Det tog mig två vändor innan jag besegrade bossen. Däremot kom jag bara halvvägs till nästa boss innan jag dog. Det kändes helt ok att starta om och prova nya strategier. Just nu innehåller spelet tre stora bossar att nå och besegra.

Förutom striderna har du också något som kallas Blight. Det är en form av magiskt gift som dina hjältar kan dra på sig under strider, vilket kan leda till att de presterar sämre. De har en mätare och om den fylls upp för mycket drabbas karaktärerna negativt. Detta är också ett inslag vid tältande och beroende på hur många procent Blight du har desto större är chansen att något dåligt händer när dina hjältar sover. Det är inte riktigt lika intensivt som det motsvarande systemet i Darkest Dungeon, men det kan påverka din kampanj. Dessa kan vara allt från en strid till att dina hjältar får poängavdrag på sina förmågor. Tyvärr kräver det resurser att bota det vilket innebär att du få prioritera vad du behöver. Du kan bara använda ett par förmågor per gång du vilar dina hjältar och därför behöver du tänka på vad du faktiskt gör.

Detta spel kanske inte kommer att tilltala de mest investerade i genren som söker en svår utmaning. Däremot är det roande om än lite tunt på variation. Du har tillgång till tre bossar i nuläget och nytt innehåll ska lanseras löpande. Det är värt att beakta även om ingångspriset är lågt. Av det jag spelat tycker jag det som erbjuds är bra. Förhoppningsvis kan Early Access perioden leda till lite mer varierade strider och fler klasser. En sak jag reagerade på var ljudmixen, det är tydligt i introt där musiken är för hög i förhållande till dialogen. I själva spelet kan du ställa in detta så det är inget stort problem. Jag skulle dock rekommendera utvecklarna att mixa om ljudet i introsekvensen när man startar upp spelet, så att rösterna hörs bättre och musiken inte tar över helt.

Det jag gillade mest med Blightstone var dess design. Jag tycker att de har en egen stil. Konstnärerna bakom titelns utseende har gjort ett bra jobb med att ge spelet en egen identitet. I kombination med acceptabel musik och begränsat röstskådespel hittar det ändå ett eget sätt att förmedla sin värld och berättelse på. I nuläget är de fem klasserna du har tillgång till bra, de känns balanserade runt varandra med fina synergier. Jag älskar exempelvis hur trollkarlen kan flytta kristallen med en förmåga vilket hindrar bossars kraftfullare attacker från att landa. Druidens förmåga att kasta ut hinder på kartan är också ett kraftfullt verktyg. Du kan kombinera fällorna med attacker som skickar in fienderna i dessa för extra skada.

Det är ett ofärdigt spel i vissa avseenden, och efter att du besegrat första bossen blir spelet märkbart svårare. Det finns en del grind att göra innan du kommer att nå sista bossen. De banorna de två sista bossarna utspelar sig på är inte helt enkla att klara av även om du är van vid taktiska omgångsbaserade spel. Jag upplevde att det fanns ytterst små marginaler för misslyckande i de senare delarna av spelet. Det är en ganska stor kontrast mot första banan och första slutbossen som är relativt enkel. Det märks tydligt att Unfinished Pixel vill att du ska dö ett par gånger innan du kan bemästra spelet. Över tid kan du skaffa uppgraderingar inför nästa försök. Det är precis som i alla andra titlar i genren receptet för att lyckas. Det resulterar i en ganska trivsam blandning av intensiva taktiska omgångsbaserade strider, försök och misstag.

Även om det inte är helt perfekt och i Early Access kan jag rekommendera titeln i dess nuvarande skick med tanke på prislappen. Det kräver dock att du gillar genren, att spela om samma innehåll flera gånger och kan acceptera en viss repetition och brist på klasser. Även om det inte kan tävla med genrens bästa såsom Hades II är detta ändå något eget. Det beror på en fin designstil och sitt omgångsbaserade upplägg med fokus på strategi. Hur länge det är i Early Access återstår att se, men jag hade få tekniska problem och det flöt på som en dröm. Om du kan hantera vissa svagheter små balanseringsproblem är det ändå ett lyckat projekt, som jag hade kul med.