Bostadsrätten och den degiga säljaren

För nästan 3 veckor sedan budade jag och sambon på en bostadsrätt på 120 kvadrat med fyra rum. Vi blev alltså de första som budade på boendet och än idag är vi de enda och första. Vi har under tiden såklart valt att inte snöa in oss på denna allt för mycket, utan spanar fortfarande runt efter andra alternativ. Vi har inställningen att det får bli som det blir. Jag försöker åtminstone få min kära sambo att se möjligheterna på marknaden. Med tanke på att hon verkligen, verkligen vill flytta in till just den som vi nu har budat på. Jag skulle såklart bli väldigt tacksam om vi fick boendet för det bud vi har lagt.

Men besviken blir man bara om man förväntar sig för mycket. Det intressanta med det hela är dock hur sega säljaren har varit. I och med att det är sommar, så är givetvis intresset generellt sett lägre. Samtidigt står prisutvecklingen still och det pikar nedåt beroende på vart man letar. Det är alltså inte säljarnas marknad i stort. Utan köparnas. Det går alltså helt enkelt trögt för säljarna.

Det som sticker ut är den "taktik" säljaren eller kanske till och med mäklaren har föreslagit. Varje gång då när jag har kontaktat eller blivit kontaktad av mäklaren så får jag i princip samma genomskådliga svar, "Köparna väntar på svar från banken.". Det har gått dagar/veckor och svar får du på några minuter när du kontaktar en bank jag tror inte ett smack på den historien. Men jag spelar givetvis dum inför mäklaren och låter förstående.

Under de 17 dagar som hinner gå får jag just dessa samtal om de påstådda köparna och mäklaren hinner även med två extravisningar under den här tiden. Jag ser därefter inte ett endaste bud. Folk är helt enkelt inte villiga att betala mer.

Efter den 17:e dagen har mäklaren försökt nå mig. Han har nämligen skickat ett sms till mig om att säljaren har valt att höja priset från 995,000:- till 1,2 miljoner (fast slutpris). Jag sitter där på sängkammaren och skrattar högt för mig själv i min ensamhet. Jag försöker ringa honom, men han svarar inte. Så jag smsar honom om att vi står fast vid 995,000:- i och med att ingen annan har budat. Det är inga konstigheter med det. Dessutom ligger slutpriserna i området på runt 800,000 till ungefär 1,1 miljon som max. Sen är det en mycket hög avgift i området och ytterst få är villiga att slå till för mer än 1,2 miljoner i nuläget.

Men deras tanke är troligtvis att vi ska mötas på mitten. På så vis får de sin önskade höjning på runt 100,000:- istället. Jag ser 1,1 miljon som ett gränsfall och det finns en liten möjlighet att det skulle kunna bli plan B. Jag är 95% säker att de hade tackat ja till detta. Men tillsvidare avvaktar vi. I och med att vi ska på visning i ett helt annat område idag.

Men det bästa med det här boendet som vi nu budar på är att den uppfyller alla de kriterier som vi är ute efter. Många rum (framtidssäker), 30 min utanför Stockholm med bil, nära till natur och möjligheten att faktiskt kunna bjuda hem redigt folk utan att det gör det minsta ont i magen på en. Finns en altan både på fram och baksidan för härliga sommarkvällar. Det skulle bli ett enormt kliv uppåt från vår lilla 33 kvadratare där vi är instängda i ett industriområde. Ungefär 3,5 gånger större är detta boende dessutom.

Men som sagt, vi nappar kanske på något annat alternativ. Det blir vad det blir.

Känslan som uppstod när jag fick smset i fredags gällande slutpriset.