glitchig hjärna stretchar emotionsaggregatet

Hjärnan är full med rost igen. Man ska aldrig sluta, man ska för evigt fortsätta fast man inte o r k a r. Vandra och skriva och läsa och knarka och dansa och spela och hosta och leva tills hjärnan blir ren.

S
kräpet

måste kastas bort. Slängas ut i rymden och sugas in i ett svart hål och hamna i en annan dimension där skiten uppskattas för skiten det är. Där bajskorvar läser bajstidningen och pratar diarré.

"Du kan fortfarande. Du måste bara värma upp lite! Sinä olet nuori jag kaunis!!"

KOM IGEN NU!!! Rebooot the fucking system! Glitcha färdigt, bajsa ut orden, rensa ut lagomheten ur dig, medelmåttigheten, latheten, du kan bättre, du kan mer, du kan mixa ihop ord till något knarkigt och lidelsefullt! Blöd när du skriver! Blöd eld och LSD så att pappret blir en inferno som Lucifer själv bränner sig på!!

Okej, nu börjar det likna något. Mer, MER fonetisk fauna! Jag vill ha meR avföring!

En desperat desperado red emot solnedgångens pixliga värme och fann syntetisk kärlek i en dansdemons hallucinogena blick. Hennes framtidsanskite sicksackade mellan eufori och digital paranoia när hon pratade om hennes laglösa katt som uppfunnit en ny foton som kunde perforera kosmos kolsvarta, ändlösa skymning. Genomborra mörkret och skapa nya objekt i skyn som människor kunde peka på och förundras över.

Kattens namn var KIOKO och hade den mjukaste och fluffigaste mage du kan tänka dig!

Dansdemonen fällde en tår som desperadon fångade i luften, denna elektriska fragment av illusion sprakade i hans näve som rymdstoft. Desperadon gav dansdemonen tillbaka hennes tår och som tack fick han dansa PURPURSPIRAL DANSEN med henne. En dans med sån energi att inte ens en infinitetskalkyl kunde räka ut dess freNEsi som RUlkaixzx!¤%! hjälp! Universum Sl1ts sÄnder!! AAAHRGXXXXZZzzzXXxz...ksdn
(( ))
.-/(/10011101011010ÅZX
42
:)

Trés belle min vän! Det var en godkänd psykedelisk bebop ballad. Ät en smörgås nu och ta en kopp mörk Pepsi MAX.