En fantastisk dokumentär

Med anledning av Niki Laudas död tidigare i somras passade jag i helgen på att se om "Superswede", dokumentären om den svenska F1-legenden Ronnie Peterson. Henrik Jansson-Schweizer har tillsammans med Ronnies dotter Nina Kennedy gjort en sevärd och vemodig dokumentärfilm, som ger en intressant inblick i Formel 1-världen under 1970-talet. Via arkivfilm och nygjorda intervjuer med Ronnies vänner och konkurrenter (de två kategorierna sammanföll generellt) berättas historien om Ronnie Petersons liv. Från de första stunderna bakom ratten på lådbilen, över karriären som en av 1970-talets bästa racerförare och slutligen hur han tragiskt omkom under 1978 års Monza Grand Prix.

För mig, som är alldeles för ung för att själv ha upplevt det, ter sig 1970-talets F1 som en helt främmande värld. Varje lopp var förenat med livsfara, och det är ingen överdrift. Under denna tid omkom i snitt två förare per år i samband med tävlingarna. Nästan var tionde förare i världens högsta liga omkom alltså varje år. Olycksbilderna är följaktligen många i filmen och stundtals väldigt skakande. Samtidigt fanns en mycket stark sammanhållning mellan förarna, som på banan var bittra konkurrenter men mellan loppen var nära vänner. Många gånger var det de övriga förarna som var först att försöka hjälpa till vid olyckorna. Så även vid Petersons krasch, James Hunt var den som till slut fick loss Ronnie från hans övertända bil.

Har du missat Superswede så se den för allt i världen. Om du redan har sett den, vad tyckte du om filmen?