Nypremiär av ett mästerverk

Metropolis är en av de mest kända stumfilmsklassikerna och i över 80 år har man drömt om att hitta en komplett kopia av filmen, som klipptes ner vid urpremiären. För två år sedan hittade man några förlorade scener i ett filmarkiv i Argentina. Igår så hade cinemateket nypremiär av filmen med de nya scenerna. Jag var på plats.

Det kanske mest spännande med denna filmvisning var att den lockade så otroligt mycket folk. Hela entrén var fullproppad med människor och bion blev fullsatt. För en 83 år gammal film så tycker jag att det var trevligt. Jag önskar lite att Fritz Lang hade kunnat fått se den synen.

Nåja, till filmen. Det är 3:e gången jag ser den. Nu i sitt mest kompletta skick sen premiären 1927 så känns den bäst. Det är hela 30 minuter extra i jämförelse med andra versioner av filmen. Den är nu fylld med fantastiska sekvenser och scener vi inte sett förut. Det som slår en med denna version är hur bra uppbyggd filmen är. Vändpunkterna och hur allt knyts ihop är mycket mera effektivt. Parallellhistorier, som nästan var helt bortklippta förut, är nu på plats och filmen är verkligen snyggt utformad. Nu vet jag inte hur det kommer kännas att se på en nerklippt version, efter att ha sett denna. Men visst så har tempot dragits ner på grund av detta och filmen känns faktiskt mot slutet ibland lite utdragen. Dessutom går det inte att komma ifrån att den vid några tillfällen känns en liten smula fånig, men det är en bagatell. Förövrigt så är filmens grundidé ("Hjärtat ska vara en länk mellan hjärnan och handen") lite övertydlig och används flera gånger under filmen. Så som jag minns det så var det bara den spektakulära slutpoängen, vilket jag tycker är mycket bättre.

Nåja, det där är egentligen det enda negativa jag kan komma på. Förutom att under filmen så skrattade en del människor under visa partier, vilket gjorde mig arg. I övrigt så är det en helt underbar film. En sån här visning är något av det mäktigaste man kan uppleva på bio vill jag fastslå. Det beror till stor del på att det är livemusik. Denna gång var den specialskriven för just denna visning och den var fantastisk. Det var bombastiska trummor i de mest storslagna partierna, tjusiga ambientspår, synthslingor blandade med körer, klassiskt läckert pianospel och en elbass som levererade medryckande partier. Det var utan tvekan ett fulländat soundtrack som flera gånger bidrog med rysningar längs ryggraden tillsammans med filmens häpnadsväckande bilder. Briljant komponerat soundtrack av Mattie Bye, endast framfört av tre musiker. Det är bara att applådera för denna lysande ensemble. Det får gärna släppas en utgåva med denna musik (och de nya scenerna), för det gör mig lite ledsam att jag troligen aldrig kommer att få se filmen igen på samma sätt.

I helhet så var det helt enkelt en filmupplevelse utan dess like. Visuellt sett är den makalös, effekterna och dekor är något av det mest imponerande genom hela filmhistorien. Det löper som en kraftledning genom hela filmen. Filmen är en väldigt fängslande historia, hela tiden ligger mitt intresse på topp. Manuset är briljant och likaså är regin. I slutändan är det riktigt kraftfull skildring av samhällsmaskineriet. Metropolis är en oerhört imponerande film på alla sett och vis.

En älskvärd film och det märks för Cinemateket ska tydligen visa den igen eftersom visningen var en sådan succé, det var till och med folk som inte kom in. Passa på att se den, ett måste med denna musik!

Otroligt. Ni måste uppleva den själva.