Svenska

Ett fruktansvärt spel

Skrivet av Kaonashi den 6 oktober 2011 kl 19:51

Om jag var Angry Video Game Nerd så skulle jag utan tvekan göra ett avsnitt om det vidriga spelet Black & White. Varför? För det finns så otroligt mycket irriterande tjafs med det spelet!

Black & White släpptes 2001 till PC och jag minns att jag och min bror var otroligt hypade på den utlovade friheten att kunna göra vad man vill. God eller ond var valet och det skulle finnas mängder av sätt att klara av spelet på, helt enligt dina val. Dessutom skulle man få ta kontroll över en gigantisk "creature", i form tillexempel en sköldpadda. Att leka gud hade aldrig varit mer spännande.

Idag, 10 år senare så har jag tagit itu med spelet igen, för att klara det en gång för alla. Jag och brorsan har spelat det av och till under hela deciennet och har alltid slåtts över hur extremt bristfälligt denna sörja är. Jag vet inte hur många gånger jag tittat på introt, gått igenom kontrollerna med samvetet man får eller valt creature. Många är det i alla fall och varje gång är jag hoppfull av att äntligen ska jag varva det. Att kunna säga "Jag har klarat Black & White" vore helt klart något att skriva på CV:et.

Till att börja med så är spelet inte allt så fritt som Peter Molyneux hade utlovat, som vanligt med den killen. Det är ett ensidigt spel egentligen, precis som det säger "Good or evil?", så finns det ju alltid just dessa två val. Det blir alltså inte alls så variationsrikt som det borde vara, utan tvärtom, väldigt enformigt. Och om man väljer att vara ond så går det bara uselt för en. När dessutom den onda delen av samvetet talar om att ditt folk inte mår så bra så tas hela syftet bort.

Men det är just det som är den största vidriga bristen med Black & White. Dina anhängare som bor i byn du sköter om blir aldrig nöjda. Och då menar jag aldrig. Man gör sitt bästa för att sköta om dem och få dem att sluta be om grejer, men när man har 10 byar som hela tiden kräver grejer är det inte lätt att vara gud. Hur mycket mat, hur många hus eller hur många barn man än får dem att skaffa så är det alltid något de vill ha. "We need offspring!" hör man dem jämra vareviga sekund. Det är helt enkelt ett sjukt obalanserat spel.

Att ens creature växer så långsamt att man spyr är också ett minus. Visst ska det ta tid, men jag har knappt märkt någon skillnad under mina x antal timmar jag spelat. Det finns ett uppdrag på första banan där en kille vill se ens creature riktigt stort, men detta är ett orimligt krav. Eftersom det tar så sjukt lång tid, dessutom finns det alldeles för lite att göra på banorna.

Något som gjorde mig lite extra sur idag var när jag bestämde mig för att leta på internet efter råd för att hålla byborna nöjda. Låt mig börja förklara: Om man plockar upp en bybo och släpper den vid en åker så börjar han koncentrera sig på att vara bonde helt enkelt. Samma sak kan man göra så att de ska hugga ved eller göra barn etc... Men då läser jag att man tydligen inte ska göra detta, för då har man missförstått spelet. Man ska låta dem sköta sig själva tydligen, så kommer det uppstå en bra balans i byn. Varför måste spelet lura mig? Uselt programmerat.

Black & White är dock inte helt genomdåligt. Spelidéen är originell och jag gillar tanken med att få vara gud. Men utförandets kunde gjorts enormt mycket bättre. Flera gånger har jag övervägt att man kanske skulle inhandla 2:an för att se om det är bättre. Men alltid avböjt eftersom nu 1:ans koncept inte var lyckat. Men jag fortsätter att kämpa på, vi ska se om jag lyckas ta mig förbi bana 4, som är rekordet, denna gång eller om jag inte står ut längre, som vanligt.

Ett fruktansvärt spel

Vacker grafik kan inte undgå mig att bli kallsvettig över fasan som är Black & White.

Du tittar på

Preview 10s
Next 10s
Annonsera
Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy