Black Friday är en svart dag för min plånbok

Varje November ställer jag in datumet i min mobilkalender så jag inte missar den svarta readagen som i år infaller den 27 November. Min inre fyndare som antagligen kommer från min småländska pappas sida av släktträdet sitter och gnuggar händerna framför datorn i flera veckor innan och googlar runt vad som ska inhandlas. Varför vet jag inte, för som vanligt varje år lyser de varor jag sniffat upp med sin frånvaro och det mesta som reas ut är spel jag redan har i min samling eller B-spel. Nu kommer då kruxet, det stoppar ju inte mig från att shoppa, bara det att jag shoppar skit jag inte behöver. De står där uppe på spelhyllan och hånar mig som alltid, B-spelsgänget som mest av allt drömmer om en het date med min Playstation 4 men som blivit dammsamlare på heltid och mest fungerar som utfyllnad i spelsamlingen. För tillfället står runt femton spel arbetslösa och skriker efter att få jobba men suget finns liksom inte där.

Är totalt omotiverad när jag tar fram de olika speltitlarna och det slutar alltid med att jag sätter tillbaka spelen i hyllan igen med en suck. En dag ska jag ta tag i det säger jag jämnt men tvivlar på att det blir så. Så hur egentligen gynnar denna Black fridayrean mig? Inte alls annat än att hyllorna är trånga bland spelen. Men jag är inte den som ger mig lätt, på fredag kommer jag sitta där igen med hoppet att se spelen jag velat köpa hela året men som inte är några säkra kort, utan spel som verkar halvbra och som inte är värda fullpris. I år vill jag ha A Plague Tale och The Sinking City till min samling mest av allt. Och ja, jag vet att de är billiga som nerladdning men det är inte min grej liksom. Det är lite som med nerladdning som med gud för mig, syns inte finns inte skriker jag som en vildvittra varje gång det kommer på tal. Jag vill ha mina fodral att kladda på och beundra. Jag gillar att beundrande se ut över raderna av blå baksidor som pryder mina hyllor och veta var mina stackars ont förvärvade pengar tagit vägen. Jag har inte sålt ett spel någonsin, har kvar mina spel sen min tidiga tonårstid och då snackar vi kartonger och allt.

Visst några av mina spel försvann när exet fick för sig att göra butiken Game rika och själv få tjugo öre/spelet och straffa mig för att jag inte spelade hans födelsedagspresenter vilket i hans värld gav han rätt att sälja spelen vidare. Men Klonoa förtjänade att förbli ospelat efter att ha lockat fram Leffe med sitt elakaste humör. Var nog där min gamerage startade om jag inte minns helt fel. Bara ljudet när karaktären skrek ut namnet " Klonoa" med japansk babyröst fick håren att resa sig på mina armar. Och den där satans panflöjtmusiken, det räcker med att höra det när man går på julmarknad och min inre Leffe fantiserar var den där flöjten kan stoppas för att få slut på oljudet. Men med min tur kan de väl spela från det hållet också. På tal om flöjt, spelas det fortfarande i skolan? Finns det en stackars musiklärare som fortfarande lär elever falskt tutande att spela "köp varm korv" och i så fall har han kvar sitt hår? Det väcker även frågan om vem det var som bestämde att blockflöjt var det som var det optimala instrumentet att lära alla svenska barn? Den frågan följs alltid upp av frågan om någon gjort karriär på att spela just blockflöjt? Har någon gjort sig ett namn? Jag vill ju veta att tiden av mitt liv som lades just på "köp varm korv" inte var totalt bortkastad. Nu försvann jag lite från ämnet men det är tyvärr så min hjärna fungerar. Jag lägger mycket tid på världens alla viktiga ämnen. Men tillbaka till Black Friday, i år ska jag försöka handla mina julklappar då också. I dessa Coronatider håller jag mig borta från butiker i största allmänhet. Brukar du handla mycket? Och vad hoppas du kommer med på rean?