Routern åkte i soporna efter 12 års tjänst

Om jag inte minns helt fel fyllde min gulbleka (den har verkligen färgen hos oborstade tänder) cylinder till router 12 år härom månaden. Den bör ha inhandlats i samband med att jag flyttade till Tyskland efter studenten 2011, och under alla dessa år har den levererat oavbruten kvalitet. Inget strul, inga felsökningar, inga plötsliga haverier. D-Link D068 har såväl gett som tagit emot kärlek under hela dess levnad.

För några veckor sedan var det dock slutligen dags för pensionering. Efter en honnör och en öm smekning över platshöljet ryckte jag ur nätverkskabeln för allra sista gången. Egentligen ville jag behålla den, förstås. Jag är teknikkonservativ djupt in i själen, men med förändrade bostadsförhållanden var jag så illa tvungen.

Jag och frugan flyttade ju till en ny lägenhet i somras, och sjuttio år gamla hus är tyvärr sällan optimerade med modern teknik i åtanke. Förutom betongväggar lika tjocka och openetrerbara som bankvalv, finns det bara en enda internet-utgång här. Längst in i garderoben. Visserligen rör det sig om fiber, men den ilsnabba hastigheten ska ju nå ut också.

På grund av det olägligt placerade modemet och betongväggarna, i kombination med mina tummar mitt i händerna, så ratade jag såväl trådad lösning som mesh-system. Är det något jag känner till alltför väl så är det nämligen mina begränsningar. Jag drar inte upp några kreativa sladdkonstruktioner och jag installerar absolut ingenting som kräver mer än godkända avgångsbetyg från högstadiet. Jag är rädd för teknik, helt enkelt, och bestämde mig därför för den beprövade lösningen med en enkel router, rätt och slätt. En sådan vet jag ju hur den funkar. Inga konstigheter.

Efter lite runtfrågande och runtforskande föll till slut valet på TP-Link Archer GX90. Ett slags spindelaktigt rymdskepp till router som enligt somliga recensenter skulle leverera så nära man kom ett mesh-system, utan att vara just ett sådant. Att den var nedsatt i pris från fyra lax till drygt två, gjorde förstås inte saken sämre. Sagt och gjort, jag slog till och installerade och, vet ni vad, den levererar över förväntan.

Från att ha fått ut pinsamma 30 mbit/sekund på mitt Playstation 5 (betalar för 250/250 via Bahnhof) från min trotjänare D-Link D068, så får jag nu ut drygt 240. Något jag är mer än nöjd med. Så nu kan jag äntligen köra min dagliga dos Fortnite utan störmoment och tanka ner spel och patchar på andra tidpunkter än enbart på natten. Men det är inte utan en tår i ögat som jag pensionerar min kära router, ändå.

Tack för den här tiden, kära D-Link D068 (2011-2023).