Svenska
Blog
Best of: topp 5. Del 2/-

Best of: topp 5. Del 2/-

Tema: Far Cry
Min tanke med listan ursprungligen var att potentiellt göra en best of gällande Ubisoft spel genom åren men jag tänkte att det kan räcka med en mer avskalad och fokuserad lista denna gång. Även om jag potentiellt skriver lite om olika utgivares bästa spel i min mening. I denna lista har jag inkluderat alla titlar och spinoffs i serien inklusive större dlc. Vilket innebär att det även kan ingå icke numrerade eller tillägg om de är tillräckligt bra. För Far Cry serien är det generellt sett inte så svårt med tanke på att spelen inte är så många. Jag tillåter även första delen på denna lista om den skulle passa då trots att serien startades av Crytek är det lite orättvist att utelämna spel ett också. Jag har en liten udda ordning på mina favoriter i serien som kanske skiljer sig lite mot många andras.

Tröstpriser
Far Cry 1, Far Cry 4, missförstå mig inte jag gillade både 1an och den icke tropiska uppföljaren del 4. Däremot så var 4an mer av samma även om det löste en del problem. Själva regionen var färggrann och intressant men skurkarna håller inte alls samma kvalitet som i 3an. Jag anser också att även om det finns flera förbättringar så engagerade fyran mig inte lika mycket som trean och senare delar. Far Cry 1 är lite av en hit and miss, å ena sidan var det för sin tid ett Crysis med urläcker grafik och spännande spelmekanik i en oförlåtande tropisk spelvärld. Grafiken är inte helt urdålig än idag även om det har åldrats mycket sen det släpptes. Istället bjöd det på en otroligt hemsk berättelse, risigt röstskådespel och en kampanj som halvvägs igenom får en twist som inte fungerade så bra design och spelmekaniskt. En tendens som Crytek skulle fortsätta med och som skulle markant göra spelet mindre intressant även i Crysis.

Topp 5
5. Far Cry: 3
Fantastiska antagonister, en hel del bra protagonister och en del roliga uppdrag. Det är Far Cry 1 igen fast spelet åtgärdar många av bristerna från första spelet även om de för med sig några egna. Ett par exempel är fallskadan som är vansinnig i spelsammanhang och en berättelse som krockar lite med speldesignen och spelportionen. Utöver då att berättelsen försöker ta sig på allvar samtidigt som det arbetar med hallucinationer, droger, festande, ungdomar och allt möjligt runt om.Men vid sidan av det så bjöd spelet på en förfinad spelmekanik, en del roliga uppdrag som fältet man får bränna med eldkastare till en reggea remix. Det var ju också här man kan säga att Far Cry som serie verkligen började då resterande titlar bygger på denna plattform i många avseenden. För mig är det framförallt vackra platser och starka antagonister som lyfter spelet även om platserna i mångt och mycket är hiskeligt tråkiga att utforska som följd av få belöningar och lite detaljer på dessa platser som utmärker dessa eller kan kopplas till öns historia.

4. Far Cry: Blood Dragon
Blood Dragon var Far Cry 3 ihopslaget med 80-tals actionfilm ihopsytt med en modern tolkning av 80-talets synthpop och överdrivna karaktär. Det är hjärndött rakt igenom, det är dumt, det är så att man nästan skäms när man hör vissa onliners. Men jag gillar designen, den neonbeklädda spelvärlden och interaktionen med djurlivet och fiende floran. TIll skillnad från stora katter och vargar så har vi här laserskjutande drakar som ser ut som dinosaurier med blodvener som lyser i neonljus. Jag gillar att man kan använda dessa för att slå ut baser och annat. Utöver det så är spelet ganska självmedveten något trean inte var. Många av uppdragen är sådär överdrivna för sakens skull, musiken fantastisk och varvat med en del smygande eller skjutande i den öppna världen så tycker jag att det ändå står sig bättre än trean gjorde och antagligen kommer den kanske stå tidens tand bättre än trean som följd av sin unika karaktär.

3. Far Cry: 5
Femman är en av mina favoriter i serien och det bjöd på en galen kristen sekt i en amerikansk småstad. Jag tycker att de har nått en mycket bra position vad gäller speldesign, spelmekanik och uppdragsdesign med femte delen i serien. Man har åtgärdat misstaken i 3an, 4an och Blood Dragon utan att introducera för många nya brister. Därutöver tycker jag att det har skapat en helt fantastiskt bedårande spelvärld. Det ser väldigt trovärdigt ut till skillnad från exempelvis Far Cry 3 som saknar allt från buskage, vegetation och vertikalitet på naturen (högt eller lågt som gräs). Miljön åt sidan och Jar Jar Binks karaktären Hurk som är seriens absolut sämsta och jobbigaste karaktär alla kategorier så tyckte jag femman är ett av seriens starkare spel.

Det man kan med rätta kritisera spelet för vid sidan av att Hurk tar för mycket plats är att systerns område (man slår ut syskonen en och en under fadern som styr sekten) som blir lite väl mycket hallucinationer och droger igen och därutöver den mindre bra påtvingade kidnappningssekvensen som triggar när du når en viss nivå i förstörelse på någon av områdena. Jag hade gärna önskat att det dels tog längre tid att trigga sekvensen och att det inte behövde innebära att du blev kidnappad. Med tanke på att spelserien sen del tre närmat sig rollspel så varför inte låta spelaren kämpa för sin överlevnad och om han klarar av att undvika förföljarna då trigga en annan sekvens där du klarar dig istället undan att bli tillfångatagen. Med det åt sidan är spelet ett starkt inslag i spelserien trots en del brister.

2. Far Cry: 2
Jag funderade länge vilken titel jag skulle placera på plats ett och jag är fortfarande inte helt överens på den punkten så pass nära är de i min mening varandra trots avståndet utvecklingsmässigt. Far Cry 2 var Ubisofts första spel i serien och då spelet släpptes 2008 ett år efter Crysis vilket var lite av Cryteks spirituella uppföljare till Far Cry 1 (som de utvecklade). Rent visuellt var Crysis en anomali visuellt det går inte att bortse från hur långt före spelet var sin tid. Även om Far Cry 2 var visuellt bedårande likväl så är det inte riktigt på samma nivå i flera avseenden. Warhead en expansion skulle släppas 2008 och öka den skillnaden ytterligare. Däremot skulle jag våga chansa på att Warhead och Far Cry 2 var 2008s snyggaste action spel.

Det som gjorde Far Cry 2 till en så stor favorit hos mig är speldesignen, den är mer oförlåtande och ett större fokus på detaljer som vakter som släpar undan sina sårade, ett kompanjonssystem som utvecklades något i Far Cry 5 var ändå starka. Spelet hade också en passade protagonist för speldesignen och ingenting krockade där. Jag var ett stort fan av vapnen som rostade över tid och kunde låsa sig. Utöver det fanns det aspekter som om du använde ett rpg och skjöt mot luften så satte elden som kom ut bakom raketgeväret marken i brand. På tal om eldar så är just den aspekten fortfarande betydligt mer omfattande och vild i tvåan än senare delar. Mer brinner och det kan sluta med att hela partier av miljön står i brand vilket påverkar striderna.

Bristerna som spel två hade var att kompanjonerna inte följde med dig, lite onödigt långa transportsträckor och en lite för statisk jämnbrun spelvärld. Lite mer färg, bättre mer utvecklat kompnajonssystem och lite mer uppdragsvariation mm. hade gjort mycket för att lyfta spelet än mer. Annars gillar jag den mer oförlåtande tvåan trots dess brister. Jag tycker både musiken, atmosfären ändå verkligen är riktigt bra även idag. Spelets antagonist är absolut inte lika närvarande och stark som i senare iterationer men jag gillar Jackalen, en ganska obehaglig vapensmugglare som passar temat med olika faktioner i inbördeskriget. Där du som legosoldat hyr ut dig till den som betalar bäst med ett uppdrag att komma åt Jackalen i slutändan. Det står sig som en av mina favoriter i serien.


1. Far Cry: Primal
Primal är i min mening Ubisofts bästa take på sin jägar, hallucinerings, drog och annat kombinationssett som de provat på. Jag tycker att hela deras sortiment av spelmekanik, speldesign gör sig som bäst i den här titeln. Primals överlevnadsläge är också en riktigt bra aspekt. Det som verkligen lyfter spelet är miljön, språket och tidsperioden. Det är så unikt som ett förhistoriskt spel och vist kan man känna sig lite som en grottmans terminator med en stenklubba ibland i serien men på högre svårighetsgrader tycker jag att spjuten, pilbågarna, ugglan och annat kommer inte mer fullständigt i sin spelstil för att överleva. Jag tycker också att det ibland ossamhängande koncepten som sedan Far Cry 3 är en stomme i spelserien smälter in naturligt i den här tidsperioden på ett sätt som det inte gör annars.

Spelet har intressanta karaktärer som faktiskt pratar ett urspråk de tagit fram med hjälp av experter. Jag är ett stort fan av att olika sidor i spel pratar sina språk exempelvis i världskrigsspel och liknande. Utöver det bjuder spelet på rent allmänt varierad uppdragsdesign för ett Ubisoft spel, fantastiska miljöer och en skådeplats där samlande av material och skapande av olika saker "makes sence". Jag gillade också spelvärlden och all lore de skrivit för miljön och de olika faktionerna i spelet. Att kunna tämja djur och smyga längsmed vargar och annat på jakt under super mörka nätter är en upplevelse. Jag gillar också att vi har mörka nätter för en gångsskull i serien och en typ av ljuskälla, i andra delar är lampor automatiska. I Primal så kan du tända eld på en klubba eller annat för att lysa din väg fram eller skrämma djur. Primal är inte perfekt men jag tycker att som spelserie så faller allt Ubisoft velat skapa med Far Cry 3 och framåt på plats här i en passande tidsperiod och deras bästa spel i serien.

Vilket spel tycker du är bäst?

HQ