Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Rötterna till extraliv i spel

Rötterna till extraliv i spel

This post is tagged as: Extra liv, Spelhistoria, Betydelse för mediet

Berättelsen om extra liv i spel del 1
Det mest ikoniska när vi tänker extraliv är Super Mario Brothers, de där gröna svamparna som gav spelare extra liv. Vid död behövde man inte spela om hela spelet från början inte helt olikt systemen som fanns i tidigare spel under 70 och 80-talet. Denna form av spelmekanik, andra chansen eller en möjlighet att fortsätta där man dog var inte ny för spelmediet men Mario var en del av att popularisera, och sätta en industristandard med spelmekaniken. De populariserade också termen för extra liv i spel som 1-up ytterligare och definierade ordet som synonymt med extra liv. Men var Mario verkligen först och vad gjorde spel innan extra liven, i denna serie om två delar tänkte jag dyka lite i dess historia då än idag ser bruket av denna spelmekanik i spel. Nu senast uppföljaren till Doom 2016 som till och med har en svampliknande (hjälm) grön variant inte olika den som Super Mario använder sig av.

Historia
För att förstå extra livens betydelse och inträde i mediet behöver vi också förstå hur spel var designade. De tidiga spelen som Pong och andra typer av spel inom framförallt sportgenren som var stora under 60-70-tal alltså under spelvärldens yngsta år hade inte alla spel dessa inslag till en början. De tidiga spelen hade ibland enkla failstates där du dog så var det över eller enkla poängsystem om man ser till sportspelen. En spelmekanik som skulle dyka upp under slutet på 60-och sedan på 70-talet vilket har rötter inom arkadspelmaskinerna är tre liv systemet. En tes kring rötterna av detta är att tidigare spel hade extra chanser. Termen up däremot har sitt ursprung i flipperspel (pinballspel), vilka går tillbaka till 1930-tal, hos dessa fungerade systemet som så att up stod bredvid spelarens poäng och indikerade vems tur det var.

Termer som 1-ups och 2-ups var en del av termerna som fanns inom denna typ av icke digitala spel. Pinballspelet Stampede en pinballmaskin från 1966 har exempelvis termen up men det finns exempel tidigare som racing spelet Race Way från 1963. Enligt lite research gjort av Eric Grundhauser som skrivit en fin artikel på ämnet som denna blogg delvis bygger på så har han funnit att en artist som skapade de här handmålade sidorna på maskinerna med orden up från flipperspel eran kan ha varit den första som introducerat begreppet. Artikeln menar på att enligt Bower Kerins en flipperspelsmästare att det finns en tes som stödjs av spelhistorier att Jerry Kelley (artist/konstnär som gjorde konsten till pinballmaskiner) potentiellt är ursprunget till terminologin (ordet: "up") i spelvärlden som artikeln menar att spelvärlden sedan lånat in från flipperspelen.

Att man idag bedömer tesen om att pinball och andra typer av spel med dels up begreppet och även hur arkadmaskiner samt tidiga icke digitala spel med exra chanser ligger till grund för extralivens insteg i spelvärlden är rimlig. Det man inte kan fastställa är vem som introducerade ordet först. Många av de tidiga spelskaparna har rötter i brädspel, andra typer av spel men också forskning (fysiker, kemister, matematiker, biologer). Exempelvis var William Higinbotham med och skapade vad man anser det första tv-spelet, han var fysiker och var även med och skapade den första atombomben. Så om ni undrar så finns det en länk mellan just kärnvapen och tv-spel. För arkadmaskinerna så blev up-systemet väldigt populärt. Men extraliven skulle under 70-talet och in i 80-talet ofta ta en form av 3 liv system eller variationer om detta (extra liv var dock otroligt vanligt). Vilket blev en industristandard för spel under tidsperioden.

Men det var först med Super Mario Brothers 1983 och det ikoniska gröna svamparna som 1-up och extra liv blev synonymt med varandra, dels som följd av populariteten dels hur det illustrerades för spelaren. Varje gång du tog en svamp stod det 1-up med både speciell musik och en tydlig indikation att en 1-up via svampen ger dig ett extra liv. Det var något nytt för konsoler och spelmediet. Och extra livens del i spelvärlden skulle få stor påverkan på speldesign och spels utformning. Exempelvis tanken om svåra spel med extra liv som om du förlorar alla innebär omstart från början var en del av spelsidentitet i mediet under tidsperioden. Värt att notera är att vi nästan inte alls har extra liv i spelvärlden idag. Vad det kan bero på och hur det påverkar och påverkat spel tänker jag dyka ner i nästa del.

Källor
Eric Grundhauser (2016). How 1up went from pinball to gamer speak. Senast uppdaterad: 2016-11-09
https://www.atlasobscura.com/articles/how-1up-went-from-pinball-to-gamer-speak

Rouse III, Richard (2010-03-08). Game Design: Theory and Practice, Second Edition. Jones & Bartlett Learning. s. 59-62

Thomas Dreher (2013). History of Computer Art. Senast uppdaterad: 2015-09-01
http://iasl.uni-muenchen.de/links/GCA-VII.1e.html

Kohler, Chris (2005). Power-Up: How Japanese Video Games Gave the World an Extra Life.

Marco Rossignoli (2011). Complete Pinball Book: Collecting the Game and Its History.