Takashi Nishiyama är (som sagt) en SNK-legend med spel som Art of Fighting, Fatal Fury, King of Fighters och Metal Slug-serien på sitt CV, för att inte tala om alla spelen han producerat under sina år som chef för Dimps, som bland annat fick i uppdrag av Capcom att utveckla Street Fighter IV. Men långt, långt innan det, designade Takashi Fatal Fury, som på flera sätt var det stora startskottet för SNK:s fightingdivision. Tanken från Nishiyamas håll var att ta alla lärdomar från Street Fihgter (1)-utvecklingen hos Capcom och utveckla det som fungerade, skippa det som inte fungerade. Resultatet blev ett rätt simpelt slagsmål med fokus på karaktärer, story, timing och aktivering av specialattacker.
Fatal Fury släpptes under hösten 1991 och jag spelade det året därpå, för första gången. Videobutiken hette Video Gott och var som en lortigt inrökt grotta av VHS-kassetter i tusentalet, som jag älskade. Jag minns hur cool jag tyckte att Terry Bogard var i sin midjekorta, röda jackväst + keps. Otroligt bra karaktärsdesign i ett riktigt bra spel. Street Fighter II släpptes dock i stort sett samtidigt, och med facit i hand var ju det spelet bättre - på i stort sett allt.