Min arowana har anlänt!

Äntligen här! Min silver-arowana anlände igår och ser ut att trivas som fisken i vattnet (hö-hö) i mitt akvarium. Han är cirka 18-20 cm lång, silvervit och tjusig som få. Under dagen har han mest surfat omkring strax under ytan och sett allmänt ståtlig ut, nu på eftermiddagen stoppade jag ned fem stycken vattenbaggar (som jag hittade på ytan till Storsjön under en snabbvisit hos min vän Bolin), som han snabbt åt upp innan påfågelcikliderna ens hann säga "middag!".

Arowanan har jag döpt till "Sötsur sås", ett passande namn på en snobbig asiatisk rovfisk med världens suraste ansiktsuttryck. Påffarna Ronny, Conny, Donny och Tommy försökte vid ett par tillfällen (tidigare idag) att mobba Sötsur, men efter att ha öppnat den bogvisir-liknande munnen (lagomt hotfullt) och kört snabbrace mot dem en sväng, har det varit lugna gatan.

I övrigt är allt som det ska under ytan. Kompis Lars har skött akvariet perfekt under min Turkiet-vistelse och alla invånarna ser ut att må prima. Vändmalen Ruda ser helt klart mest aktiv ut just nu, och simmar som en riktig vilde längs botten. De andra malarna ligger bakom växterna i det vänstra hörnet och är allmänt osynliga. Fotsvamp och Janne lär inte komma fram alls förrän senare ikväll då jag släcker lyset och dumpar ned en nypa smaskiga laxpellets.

Det har varit roligt att se hur nästan alla fiskarna nu börjat äta av varandras mat och därmed visat tecken på att de känner sig inflyttade, trygga och matglada. Janne har till exempel börjat attackera fengäddorna Glenn och Glenns morgonmatstund och sätta i sig smått kopiösa mängder mygglarver medan Vaillanti-malen Fotsvamp skapat ett behov efter frysta räkor.

Iiis niiice!