Köksliv: Miyabi Miyabi 6000MCT / 5000MCD

Under ett par månader har jag använt mig av Zwilling-ägda knivarna Miyabi 5000MCD Kockkniv 20cm + Miyabi 6000MCT Santoku 18cm och det är dags att dela med mig av lite åsikter. Jag var rysligt taggad på dessa två innan de anlände (i juni) och har sedan de damp in i brevinkastet skurit allt från frukt till grönsaker, rotfrukter, protein, bröd samt örter med dem båda. Om vi börjar med Miyabi 6000MCT är det den klart billigare kniven av de båda. Kostar 1800 kronor på Knifeo och har en bladform som egentligen rimmar mer på en kiritsuke än en santoku men med gtanke på att den förstnämnda knappt existerar i Europa antar jag att namnvalet är ett finurligt sådant från Miyabis sida. 18 centimeter är en ideallängd för egen del och även om jag inte gillar den kurvade ryggen så är detta en fullständigt briljant kniv. En av de bästa jag äger. En av de bästa jag någonsin testat.

Bladet är tillverkat av SG-2-stål, i Japan, som handhamrats och värmebehandlats till en hårdhetsgrad på 63 HRC (mycket, mycket hård). Primäreggen är såklart dubbelslipad i 12° vilket innebär en mycket vinklad och därmed vass sådan. Denna kniv är äckligt vas sur kartong och cocobolloträ-skaftet är det skönaste jag äger, utan egentlig konkurrens. Jag älskar detta handtag som passar mig helt, helt perfekt. Den lilla puckeln på undersidan är härligt ergonomisk och över den vilar jag ringfingret vilket gör att kniven i sig nästan går att styra likt en trumstock, mer Moehler-teknik och rebound-karaktär. För 1800 kronor hittar du inte en bättre kniv, om du frågar mig.

Betydligt mindre förtjust är jag i den snudd-på dubbelt så dyra Miyabi 5000MCD. Den går lös på hiskeliga 3200 spänn och levereras isamma handhamrade SG2-stål som 6000-serien, med skillnaden att detta blad är av damaskus-typ som vikts i 101 (!) lager. Detta ska i teorin göra stålet segare (och definitivt vackrare att titta på) men jag har ärligt talat inte upplevt denna kniv som vare sig segare eller hårdare i stålet än 5000-serien. Stålet håller samma 63 HRC-hårdhet som 6000-kniven men har ett obehandlat skaft i lyxig masurbjörk. Något som gör den till en av de tjusigaste knivarna jag äger och till ett stycke ganska krävande kniv när det kommer till skötsel och underhåll. Björken måste nämligen oljas oftare än vad eggen behöver brynas/striglas, och den suger åt sig färgämnen som lykopen, karoten samt antocyanin likt en svamp. Bladet är dessutom lite för tunt vilket gör att det är förhållandevis enkelt att böja själva kniven om man jobbar hårt med den i exempelvis en stor ost eller en rå kyckling. På det stora hela rekommenderar jag därmed inte Miyabi 5000MCD utan väljer istället att hylla Miyabi 6000MCT. Halva priset - dubbelt så trevlig.