Ryssland hade ett "hemligt" vapen sparat i Andrei Arshavin, avstängd de två första matcherna, som dock i de senaste två matcherna mot Sverige och Holland visat att han är den kanske allra största attraktionen i turneringen.

Förhoppningsvis går han till en storklubb i Italien, Spanien eller England efter EM så man får njuta av honom mer regelbundet än tidigare.

Det var ingen slump eller tur att Ryssland slog Holland. De var bättre och det kändes snarare orättvist att van Nistelrooy lyckades skapa en förlängning. Ryssarna exponerade bristerna i det holländska försvaret och kom ständigt i farliga löpningar.

För många var ryssarnas seger säkert en sensation med 1-4 mot Spanien på näthinnan och mediabilden i Sverige av att ryssarna var ett lag vi bara skulle slå. Men Ryssland spelade inte så dåligt mot Spanien, utan straffades bara hårt för ett naivt försvarsspel. Det vore intressant att se en returmatch mellan de bägge lagen i semifinalen. Helt klart. Men personligen tror jag mer på Italien i den sista semifinalen. Allt strul i laget har gjort de starkare och de kommer inte att ge Torres eller Villa några ytor. Om Spanien däremot lyckas slå Italien så skulle det inte förvåna mig om de går hela vägen.

Jag måste så klart även kommentera Turkiet. Återigen med flyt i slutet (av förlängningen denna gång). De var helt klart det sämre laget mot Kroatien, men det är svårt att inte tro på ett lag som staplar mirakelvändning på mirakelvändning. Många räknar med att det tar stopp mot Tyskland - jag är inte lika säker.

Turkiet-Ryssland i final. Visst kittlar tanken lite?

Jag är hemma i Stockholm igen. Det är midsommar och jag har ont. Ont i benet som jag skrapade upp på solstol i Österrike, ont i ryggen efter en veckas sömn på någon sorts fältsäng och ont i själen efter Sveriges uttåg ur EM-slutspelet. Sen har jag även ont av en "red ring of death" som slog till när jag skulle börja spela Civilization Revolution igår kväll.

Här kommer min snabbanalys om Sveriges öde i EM.

- Förutsättningarna var inte de bästa. Några spelare skadade, ytterligare några efter första matchen, Zlatan långt ifrån toppform med smärta (men ändå lagets bästa anfallsvapen) och en taktik som inte fungerade.

- När vi vann första matchen byggdes förväntningarna upp, men om sanningen ska fram så slog vi EM:s kanske sämsta lag och det var inte med någon jättemarginal.

- I matchen mot Ryssland borde vi satt ett plåster på Arshavin och spelat 4-5-1 när vi såg hur matchen utvecklade sig. På samma sätt som tyskarna neutraliserade mycket av Portugals anfallsspel igår.

- Elmander är ingen yttermittfältare.

- Fredrik Ljungberg är inte vad han en gång var och i den här turneringen kändes det inte som han orkade springa tillräckligt mycket heller. När vi mötte överbefolkade mittfält sprang de snart sönder Daniel Andersson och Anders Svensson inne i mitten. Mot Spanien gick vi på knäna efter första halvlek, men istället för att stärka mittfältet eller få in fräscha ben där blev vi tvungna att byta samtliga anfallsspelare som började matchen för att de tog slut.

Jag är kanske inte den som kräver Lagerbäcks blod i första taget. Jag tycker han gjort en stor insats för svensk fotboll med alla mästerskapen, men nu måste ett generationsskifte ske och kanske är det dags för en helt ny röst med nya fräscha ögon. VM-kvalet kommer att bli enormnt tufft och kanske måste vi offra chansen att kvalificera oss för att på sikt bygga ett lag som kan konkurrera i mästerskapen.

Vi har en stome av spelare som jag hoppas vill fortsätta i landslaget i form av:

Isaksson
Edman
Mellberg
Linderoth
Wilhelmsson
Ibrahimovic
Elmander (förhoppningsvis med nyvunnet självförtroende och form)

Sen hoppas jag att vi matchar in spelare som Stoor, Sebastian Larsson, Rasmus Lindgren, Marcus Berg, Andreas Granqvist, Samuel Holmén och på lite längre sikt kanske spelare som Bjärsmyr, Per Karlsson, Gustaf Svensson, Bajrami och Lustig.

Det finns en framtid för svensk fotboll (så klart), men visst är det ett problem att vi ger få unga spelare chansen i Allsvenskan. Det krävs oftast en skada och då ser man ofta hur unga spelare utvecklas massor och lyfter sig när de får spela regelbundet. IFK Göteborg är en av få klubbar som tycks ha insett detta.

Gårdagens match då? Jag är inte så förvånad. Tyskland lyfter sig när det gäller och portugiserna hade svårt att få till sitt anfallsspel (två mål måste ses som väldigt bra utdelning med detta i åtanke). Givetvis kommer Ballacks armar i Ferreiras rygg diskuteras. Hade Ferreira lagt sig ned hade det säkert blivit frispark - nu stod han orutinerat upp och Ballacks mål avgjorde.

Ikväll är Kroatien storfavoriter med alla skador och avstängningar i Turkiet. Men turkarna ska inte underskattas - de har uppenbarligen en härlig känsla och ett stort självförtroende i laget efter sina vändningar. Jag tror det kan bli en lång match som går hela vägen till straffsparkar.

Det blev kanske ingen riktig urladdning igår mellan Tyskland och Österrike. Tråkigt nog märktes det rätt tydligt att Österrike saknade kvalité den sista tredjedelen. Inlägg och avslut var inte av den kvalité som hade behövts. Den kvalitén besatt istället Ballack när han bombade in segermålet i krysset på frispark.

Polen fick åka hem med svansen mellan benen efter förlust mot en omotiverad b-uppställning från Kroatien. Sämre än Österrike är inte ett gott betyg på ett fotbollslag.

Idag ser jag så klart fram emot reprisen på VM-finalen mellan Italien och Frankrike. Vi har biljetter till "Seebühne" här nere i Bregenz där jag räknar med att vi ser matchen tillsammans med 7000 entusiastiska fans. Jag har en känsla av att Italien drar det längsta strået även denna gång, men deras öde hänger ju sedan även på Holland som då måste ta poäng mot Rumänien för att Italien ska gå vidare. Efter Hollands uppvisningar låter det kanske inte som något nålsöga, men Rumänien hade lätt mot Holland i kvalet och de kommer försöka strypa den holländska gladfotbollen med ett lågt försvar.

Dramatiken i EM fortsatte igår när Turkiet vände ett till synes hopplöst underläge mot Tjeckien till seger på en kvart. Turkiet verkar ha ett lag som är ämnat för mirakel efter två starka vändningar i andra halvlek mot Schweiz och Tjeckien. Visst, kanske inte EM:s bästa lag, men kroaterna har inte råd att underskatta ett Turkiet med vinnarkänsla.

Nere på byn tutades det hejvilt från glada turkar i bilar efter segern och det är lätt att förstå. Det bor många invandrade turkar i Schweiz, Österrike och Tyskland och nu när den ena värdnationen (och snart den andra?) är utslagna behövs vi som är här nere och håller på andra lag, även om lokalborna gärna klär sig i andra nationers kläder och hejar på dessa när det är match.

Någonstans hade jag en känsla av att Turkiet skulle vinna även om det såg väldigt tamt ut i första halvlek. Men inte hade jag trott att Cech skulle servera Nihat en livlina på det sätt som nu skedde. Nihat som känts helt iskall och mest slagit bort hörnor under matchen vände på egen hand (med god hjälp av Cech vid första målet) matchen på fem minuter. Jag tror det räcker för evig hjältestatus i fotbollstokiga Turkiet som kanske för en kort stund glömmer sin gamle hjälte Hakan Sükur för sina nya hjältar (Arda Turan och Nihat Kahveci).

Att Schweiz slog Portugals b-uppställning kändes ändå ganska välförtjänt då schweizarna hade lite oflyt i sina båda första matcher.

Ikväll hoppas jag på Österrike även om jag tror på Tyskland. Att det dessutom räcker med oavgjort för tyskarna bidrar inte till Österrikes chanser, men jag tror att tyskarna går för seger trots detta. Att gå in i en kvartsfinal mot Portugal med en seger mot Polen, en förlust mot Kroatien och en oavgjord mot Österrike i ryggen känns inte så förtroendeingivande. Jag skulle inte bli förvånad om Polen gör som Schweiz ikväll och slår en omotiverad b-uppställning från Kroatien.

På läktaren innan matchen hade en del tjeckiska fans klätt ut sig till Cech (inklusive hjälm), efteråt ville de nog helst byta kläder.

Jag har förstått att det var lite upprört efter förlusten igår. När till och med Lagerbäck visar missnöje med domaren har det gått långt. Från läktarplats såg det väl inte ut som en direkt klockren brytning. Faktum är att spanjorerna såg ut att filma mest hela tiden. Speciellt då Senna och Villa.

Men om sanningen ska fram så var Spanien det bästa laget även om det avgörande målet kom till på ett ytterst vidrigt vis. Jag ska inte återge vad jag skrek på läktaren, men illa var det. Det kan jag lova.

Annars var det en upplevelse utöver det vanliga att se på EM-fotboll i Innsbruck. Stämningen på stan, i fanzone, på väg mot arenan och på själva arenan var fantastisk. Det var enormnt mycket svenskar på plats och uppskattningsvis kom inte ens hälften in på arenan (de såg matchen inne i stan eller ute vid backhopparbacken).

Det blev väldigt tydligt igår hur beroende vi är av Zlatan Ibrahimovic. Vi lyckades inte behålla bollen hos forwards och flytta upp laget i andra halvlek och spanjorernas konstanta bollinnehav kostade på krafterna. Speciellt för innermittfältarna som därför började gå på knäna. Det blir tungt för övriga laget om vi har någon anfallare som orkar spela i 90 minuter då vi således inte har råd att göra byten på mittfältet. Jag förstår faktiskt inte riktigt varför Henrik Larsson tar slut så tidigt som han gör. Åldern?

Matchen Grekland-Ryssland hoppade jag helt över. Vi satt i bilen på väg tillbaka till Bregenz. Ikväll avgörs det om Tjeckien eller Turkiet gör Portugal sällskap från grupp A. Jag tror personligen på Turkiet, men det känns väldigt ovisst på förhand.

Jubland spanjorer i Innsbruck.