Svenska
Blog

Förbannat.

Skrivet av DrumTiger den 25 mars 2015 kl 10:34
This post is tagged as: bandbredd, datamängd, surf, förbannat, finntroll, steam

Just nu sitter jag på en mobil uppkoppling med begränsad datamängd. Jag vill spela spel med andra människor medelst internetuppkoppling.
Latency må vara en sak som kan få de mest tåliga av mustiga män och kvinnor att skakfrusta undergångsramsor i falsett baklänges innehållandes tungmål som får riddare kring det runda ordet att rodna i skam och förnekelse i all evighet amen. Men att inte kunna uppdatera ett spel via Steam utan att man istället får offra ett antal timmar av tittande via Netflix för resten av månaden är inte riktigt ok - någonstans. Artificiell intelligens är fan inte ok umgänge.

Den morgon råder då vi ej vandra mer
Den dag kan skymtas då slutet sker
Den afton kommer då allt har stannat
Den natt nu nalkas, ett folk förbannat.

HQ
Ett dödsmetallskepp kommer lastat...

Ett dödsmetallskepp kommer lastat...

Skrivet av DrumTiger den 22 oktober 2014 kl 13:22
This post is tagged as: Meadows End, Dödsmetall, The Sufferwell, Trummor

...med vadå?

Jo, mitt band Meadows End där undertecknad piskar skinn. Melodisk dödsmetall med symfoniska inslag står på menyn, bara att ta för sig.
I juni i år så släppte vi vår andra fullängdare vid namn <k>The Sufferwell</k> som fått riktigt fina recensioner världen över. Vi är förstås stolta över detta alster och jag tycker således att just du skall kolla in denna skiva och idka frustande huvudrörelser i vertikalen.

Kör, bara kör! GLHF.

MEADOWS END på Spotify!

HQ
Cykla tjockiscykel!

Cykla tjockiscykel!

Skrivet av DrumTiger den 21 oktober 2014 kl 14:43
This post is tagged as: cykel, fatbike, on one, fatty

Idag snöar det här i Örnsköldsvik. Det gillas.
Jag gillar att cykla och har under sommaren trampat runt på en heldämpad UMF Freddy 1 från 2010, mestadels på stigar och småjobbiga stenpartier - just for the hell of it!
Kul cykel på många sätt. Men rätt tung och utan möjlighet till att låsa dämpningen, så den var tyvärr inte i närheten av lika rolig i uppförsbackarna som i nedförsbackarna.

Så ut med Freddyn och in med en fatbike!
En On One Fatty för att vara mer exakt.
Enda sedan jag fick syn på dessa fruktat coola cyklar med överdjävulskt breda hjul så har jag haft ett sug efter en. Men jag såg aldrig riktigt vitsen med en fatbike och kunde därför inte rättfärdiga ett införskaffande av en. Men så kom hösten och det kallare vädret och lite var stans kunde man höra det tisslas och tasslas om dessa fatbikes, hur fantastiskt roliga de är att cykla på och hur bra det tar sig fram där man annars inte skulle få för sig att ta cykeln. Och just att kunna cykla året runt, på skoterlederna och efter skidspåren i skogen vintertid eggade igång ett rättfärdigande utan dess like. Så nu är jag med fatbike och måste säga att det är ruggigt roligt att cykla med dessa traktorer.

Så vad säger ni cyklister där ute, är det inte dags för en fatbike?

Ett sug för det okända. Eller: Att köpa ett basketspel.

Ett sug för det okända. Eller: Att köpa ett basketspel.

Skrivet av DrumTiger den 20 oktober 2014 kl 15:50
This post is tagged as: NBA2K15, Fenomenalt, Hard-onForHarden

Efter att ha läst allas vår Hegevalls lovord kring 2K Sports senaste basketspel NBA 2K15 så infann sig ett sug. Ett sug efter basket! Det fanns liksom inget annat, basket skulle jag ha. Pronto.
Ett något märkligt beslut eftersom jag sett lika många basketmatcher som jag varit på charter till månen, vilket är försvinnande få gånger. Ganska precis noll, faktiskt. Men någonting fick mig hur som helst att dras mot denna sport för folk med en medellängd som ett mindre femvåningshus och en skostorlek som kräver skor i storleken finlandsbåt. Jag ger mig tusan på att det är en basketsko som Sveriges försvar just nu letar efter i Stockholms skärgård. Ni vet var ni läste det först.

Efter att ha införskaffat NHL 15 i tron om att EA levererat årets klart bästa sporthändelse i spelväg så blev det ganska snart tydligt att det gick sjukdom i laget EA Sports och att de lysande stjärnorna som normalt sett ska lira tandskyddet av sig ute på isen bytts ut mot spelare som eventuellt tagit en plats i fjärdelinan, om ens det. Platt fall. Offside och misconduct om vartannat. Herregud, EA. Hur tänkte ni egentligen när ni släppte denna röra?
FIFA då, kanske ni tänker. Det är väl bra? Ja, jo, kanske det. Men suget - det nödvändiga suget - det kom liksom aldrig. Fotboll känns lite segt, lite tråkigt. För mycket hårvård och rulla-runt-med-händerna-runt-vänster-smalben, på något vis.

En kortare period med fosterställning och snyfthulkningar infann sig. Sportspelet med stort S fattades mig. Enter: chefsredaktören medelst 2K-spel med baskettema. Efter några klick på Youtube och en recension eller två så var det klart - suget fanns och det ville ha basket. Från 2K av alla tillverkare, som jag vuxit upp med att småskratta åt i skuggan av EAs dominans på sportspelsfronten.

Och dra mig baklänges åt alla håll och kanter - vilket spel!
2K har verkligen fått till det. Atmosfären är briljant, kommentatorerna engagerande, små händelser vid sidan av planen som inte tillför någonting till själva gameplayet men som gör så otroligt mycket för upplevelsen. Och så själva gameplayet då - briljant! Jag har verkligen tokroligt där jag springer runt med mitt femvåningshus till alter ego och dribblar "the rock" som om morgondagen hängde på det. Jag blir så frustrerad på mig själv varje gång jag blir helt bortkollrad i försvaret eller fnittrig som ett litet spädbarn då jag själv lyckas ta mig förbi motståndarna in i "the paint" och dunkar så att hemmafansen går bananas upphöjt till fem. Gåshuden är ett faktum. Det är nästan tur att spelet också bjuder på något längre laddningstider mellan matcherna än vad som normalt vore ok, så att man kan begrunda det man precis upplevt i spelväg.

Är det något som jag lärt mig om basket under den vecka som jag haft med detta spel så är det att basket verkligen är en spännande sport. När matcherna blir så jämna att en poäng i sista kvartens sista sekunder blir avgörande är ren och skär spelmagi, vare sig man står på den vinnande eller förlorande planhalvan. Skit samma att jag inte har koll på alla regler ännu eller ens vet exakt hur en "small forward" skall spela - jag har så förbannat roligt!
Djupet är verkligen enormt! Massor med spellägen, engagerande karriärläge med massor av inlästa lines från NBA-spelare och en agent som man mest bara vill täppa igen truten på. Bara antalet skäggvarianter som man kan bestycka sin spelare med kan få vilket MMORPG som helst att gömma sig i skamvrån med skämshatten på.
Det är dessutom urläckert rent grafiskt. Animationerna är så mjuka och följsamma att man nästan glömmer att det är ett spel man spelar, så bra är de. Klyschigt, men ack så sant.

Det är alltså basket som är årets sportupplevelse i spelväg. För mig väldigt oväntat, men så är det.
Tro vad mer 2K kan hitta på? Måtte EA Sports skaka läpparna av sig.

Dags att agera nål i höstack.

Skrivet av DrumTiger den 19 september 2014 kl 14:38
This post is tagged as: Ny blogg, Presentation, Trummor, Spelande

Så var det min tur att ge sig in i bloggens förlovade värld, med allt som hör det till. Frekventa inlägg med viss aktualitet kan nog inte skada. Viss självdisciplin och jävlar anamma kanske är på sin plats så här 33 år efter dag ett i mitt liv. Humorn får man hoppas är med på noterna emellanåt också.

Så, vem är då jag? Det får man förhoppningsvis lite mer koll på om man följer mitt ordbajsande här. Men något form av kortfattat fuskpapper skall jag bjuda på:
Daniel Tiger heter jag och är bosatt i Norrlands mellersta regioner - staden Örnsköldsvik. Jag jobbar som handledare hos ett studieförbund och fritiden ägnas åt familjen, spelen och musiken. Till stor del. Försöker ägna mig åt idrott och så kallad fysisk aktivitet så ofta som jag ids, vilket inte är så ofta som jag kanske skulle vilja att det är. Men då åker jag gärna runt på min freeride-cykel eller tar ett gäng staktag i skidspåret.
På tal om fysisk aktivitet - trumspel! Där ligger nog min topp inom kunnande och utförande vad gäller ämnet fysisk aktivitet. Musik i stort är ett intresse som tar mycket plats hos mig. Förutom trummandet så skapas en del egen musik medelst gitarr eller diverse mjukvaror i datamiljö. Det blir mycket hård musik. Rytm och atmosfär. Det är grejer det.

Sen då intresset för att skriva. Yes, därav detta med blogg.

Varför blogga här på Gamereactor? Då jag varit medlem länge och gillar sidan i stort så kändes det helt enkelt skönt att vara en del av den gemenskap som finns här. Och rätt vad det är så får man med sig några läsare på köpet som delar samma intresse som en själv eller åtminstone har en åsikt om det man skriver.

Spel i all ära, men räkna med en hel del kåseri i annat som hör livet till.

Väl mött!

PS: Får man svära här på Gamereactor? Jag är smått hopplös i ämnet.