Svenska
Dexter kommer tillbaka i november

Dexter kommer tillbaka i november

Skrivet av Erik den 1 augusti 2021 kl 16:42

Jag älskade verkligen de fyra första säsongerna av Dexter. En mörk, spännande, blodig och skruvad serie med en fullkomligt fenomenal Michael C. Hall i huvudrollen som kriminaltekniker med seriemördande som fritidsaktivitet. Efter fyra fina säsonger gick det dock utför och det rätt rejält. Den sista säsongen med tillhörande serieavslutning (som definitivt placerar sig i bottenskiktet över risiga säckknytningar) var direkt plågsam att ta sig genom och lämnade knappast något sug efter att sätta tänderna i mer Dexter Morgan.

Men nu har några år passerat, åtta för att vara exakt, och när Showtime bestämt sig för att bjuda på tio nya avsnitt känner jag mig förvånansvärt taggad på att se slutresultatet. I november är premiären planerad för Dexter: New Blood och handlingen tar vid tio år efter händelserna i det avslutande avsnittet av säsong åtta. Borta är solsken och kortärmade skjortor i Florida och istället kommer det bjudas på snö, kyla och mörker när Dexter drar igång mördandet igen. Bland nya ansikten som kommer att dyka upp i rutan hittar vi bland andra kunggubben Clancy Brown och exakt noll andra som jag överhuvudtaget varken känner igen eller hört talas om tidigare, men så länge Michael C. Hall storspelar som under seriens glansdagar och Brown får vara sådär ljuvligt otäck som han kan vara när han tillåts sätta den sidan till, så kan det här bli riktigt bra.

Jag tycker i alla fall att det ser väldigt lovande ut.

Här kikar du in trailern

HQ
Jag tror på Ghostbusters: Afterlife

Jag tror på Ghostbusters: Afterlife

Skrivet av Erik den 27 juli 2021 kl 19:38

"Who ya gonna call?” är kanske inte direkt något som säger särskilt mycket till majoriteten av alla unga människor därute, men för alla oss gammrävar finns det bara en enda koppling att göra till referensen. Ni som vet, ni vet. Och ni som vet har garanterat redan fått det där oförglömliga ledmotivet på hjärnan. Ghostbusters var en stor del av min uppväxt. Jag älskade filmerna (och skrämdes en hel del, inte minst av det där otäcka biblioteksspöket i ettan), lekte med leksakerna och tittade slaviskt på den tecknade serien The Real Ghostbusters.

Även i vuxen ålder har kärleken till största delen bestått. Filmerna ser jag om med jämna mellanrum, även om nu tvåan egentligen alltid varit mer charmig än bra, och TV-spelet som kom 2009 står sig som ett av de mest lyckade licensliren någonsin. Sen kom den där gräsliga rebooten och plötsligt kändes det som att man inte riktigt vågade hoppas på Ghostbusters något mer.

Åtminstone tills det några år senare utannonserades att en ”riktig” fortsättning till ettan och tvåan var på gång. Teasern var mysig, om än utan att skruva upp förhoppningarna särskilt mycket. Men i och med den nysläppta trailern känns det plötsligt som att Ghostbusters: Afterlife faktiskt kan bli…bra. Efter Paul Feigs sorgliga nytolkning av Ghostbusters känns det här som ett steg i rätt riktning (väl medveten om att jag kan få komma att äta upp orden när filmen väl har premiär). Med Jason Reitman, son till originalfilmens regissör Ivan Reitman, i registolen och förhoppningsvis lite köttigare roller för originalghostbustrarna samt rikliga doser av den där mysiga åttiotalsnostalgin som filmer som Super 8 och TV-serier som Stranger Things lyckats så bra med att fånga upp finns det plötsligt en hel del som talar för att Ghostbusters: Afterlife ändå kan bli en underhållande film.

Och lägger man dessutom till en sjyst ensemble med grymma skådespelare som Paul Rudd och Carrie Coon samt just Stranger Things-stjärnan Finn Wolfhard i ensemblen känns det helt klart som lite extra grädde på moset.

Här tittar du på trailern

Guy Ritchies nya film är en av årets bästa filmer

Guy Ritchies nya film är en av årets bästa filmer

Skrivet av Erik den 23 juli 2021 kl 20:29

Det känns ju givetvis helt bisarrt att ens skriva ut följande mening, men kan det verkligen vara så att en av de bästa filmerna som jag sett i år har Jason Statham i huvudrollen? Jag tror faktiskt det och räknar såklart iskallt med att få massa hån kastat på mig i såväl kommentarerna nedan och inte minst i nattliga telefonsamtal från en naken och flåsande Petter.

Men sanningen måste fram.   

Och sanningen är liksom inte knepigare än att Guy Ritchies senaste actionrulle, Wrath of Man, träffade så jäkla rätt på precis alla punkter hos mig. Stenhårt, kompromisslöst och rakt igenom kopiöst underhållande actionmys av den gamla skolan med en strålande Statham i huvudrollen som mystisk figur som tar jobb som väktare vid ett värdetransportsföretag och snabbt stiger i graderna efter att ha visat sig väldigt kapabel att handskas med ihärdiga rånförsök som företaget ständigt utsätts för. Det är våldsamt, köttigt och förvånansvärt kompetent berättat genom ett finurligt användande av hopp i kronologin som sedan vävs samman på ett snyggt sätt i slutet av filmen. Ritchie har inte gjort en lika vass film sedan Snatch (nej, inte ens Sherlock Holmes har något att sätta emot denna) och det var längesen som Statham hade en lika intressant karaktär att jobba med. Här tillåts han vara både sedvanligt svintuff med gott om döda kroppar på sitt samvete, men också mer känslosam än brukligt och några av filmens finaste ögonblick (om än väldigt korta) kommer när Statham får plocka fram denna sentimentala sida och visa att han har mer att ge än att bara smiska trut och skjuta elakingar sönder och samman. Det ska dock tilläggas att actionsekvenserna är riktigt feta och att flera av de snyggt koreograferade och blodiga eldstriderna höjer pulsen avsevärt.

I sköna biroller syns bland andra Mindhunters-stjärnan Holt McCallany, Burn Notice-kungen Jeffrey Donovan och inte minst Clintans son Scott Eastwood som porträtterar en av filmens mest osympatiska och otäcka figurer på ett mycket imponerande vis.

Wrath of Man tappar bort sig en del i vissa sidospår som aldrig riktigt får någon vettig avslutning (Andy Garcias karaktär och dennes motiv förblir ett enda stort mysterium även efter att eftertexterna rullat förbi) och nog får man kämpa hårt för att inte säga att vissa karaktärer är så extremt förutsägbara i sina dubbelspel att det nästan gränsar till parodiskt, men om man bara klarar av att bortse från sådana petitesser i sammanhanget, så tycker jag att Ritchie och kompani levererar stort med Wrath of Man.

Jag hade riktigt, riktigt trevligt under titten och längtar faktiskt redan tills jag kan se den igen.

Mads Mikkelsen smiskar rumpa

Mads Mikkelsen smiskar rumpa

Skrivet av Erik den 7 juli 2021 kl 21:02

Trailern målade upp den lite som en slags smörrebrödsvariant av hämndrullar som Rolling Thunder och Man on Fire (Mads on Fire?), men med I Kina käkar dom hundar-kungen Anders Thomas Jensen bakom kameran borde jag förstås begripit att Riders of Justice (eller då Rättfärdighetens ryttare som den råkar heta på svenska) skulle bli betydligt mer skruvad och knäpp än ytterligare en hämndfilm i mängden.

För även om Riders of Justice kretsar kring en man som vill hämnas sin frus död och att det dödas en hel del människor innan eftertexterna rullar, så ligger ändå det stora fokuset på ett gäng ensamma människor som plötsligt ges en möjlighet till att få känna sig älskade och bli en del av en något annorlunda familjekonstellation - samtidigt som de hjälper till med att leta upp och ta död på elakingarna i fråga.

Det är spännande, gripande och sprängfyllt med svinmörk humor av den sort som Jensen briljerat med i tidigare produktioner. Mads Mikkelsen storspelar, som vanligt, i  huvudrollen som trasiga själen Markus som efter hustruns död försöker balansera upp den tuffa uppgiften att ensam uppfostra en tonårsdotter samtidigt som han ger sig ut på sin hämndturné för att bearbeta sorgen och hjälplösheten över att inte ha funnits där när hustrun gick bort. Nikolaj Lie Kaas är minst lika bra som den udda fågeln Otto vars karaktärsutveckling imponerar och bidrar till några av filmens mest känsloladdade ögonblick. Och det är ju förstås väldigt kul att se Mikkelsen återförenas och lira med gamle Mordkommissionen-kollegan Lars Bryggman vars finfina samspel var en av seriens stora ljusglimtar.

Visst, en del humorinslag blir lite väl överdrivna och några av karaktärerna (i synnerhet dotterns ”pojkvän” och Bodashka) lämnar en hel del att önska både på karaktärsfronten och skådespelarbiten, men på det stora hela är Riders of Justice en av årets mest underhållande filmer.

Danskarna fortsätter imponera på filmfronten!

Ingen sommar utan Martin Beck

Ingen sommar utan Martin Beck

Skrivet av Erik den 5 juli 2021 kl 17:14

Det finns inte mycket som jag tycker är somrigare än att titta på när Gösta Ekman springer runt med tjusig snorbroms och beige trenchcoat i de finfina filmatiseringarna av Maj Sjöwall och Per Wahlöös romansvit om Martin Beck från nittiotalet.

I synnerhet Roseanna, som baseras på den bästa boken i serien (och som mycket väl kan vara den bästa svenska kriminalromanen genom tiderna), där Beck och kompani utreder ett kvinnomord längs Göta kanal på precis det där torra, uppfriskande osexiga och diskbänksgråa sättet som böckerna målar upp huvudpersonen och dennes arbetssituation. Här finns gudskelov inga taffliga försök till att efterapa Hollywoodaction med massa skottlossningar och svulstiga biljakter som i svenska filmer i regel brukar se ut och låta som knallpickadoller och snabbspolade klipp på några Volvo 245:or som sladdar efter varandra i trettio knyck längs ödsliga skogsvägar.

Vad som däremot finns är en ständigt småätande Kjell Bergqvist (flera år innan Brad Pitt kopierade samma skådespelargrepp i Ocean’s-filmerna), Rolf Lassgård som den ultimata Gunvald Larsson, otroligt obekväma hemma hos-scener innanför familjen Becks väggar som inte skulle skämmas för sig i en Roy Andersson-film, Pistvakt-stjärnan Jakob Nordenson i en strålande roll som misstänkt gärningsman, en riktigt nervig sista halvtimme, en magisk Ekman som förkroppsligar Martin Beck på ett alldeles underbart sätt och som grädde på moset det ljuvligt Skärgårdsdoktorn-doftande soundtracket som man kommer på sig själv att nynna på åtskilliga dagar efter att man sett färdigt filmen.

Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy