Dom 100 bästa spelen genom alla tider Del 6 av 10, #50-41.

Reglerna för denna lista är att endast en del per spelserie får representeras, med undantag om ett sidospår eller en uppföljare känns såpass annorlunda att det likväl hade kunnat vara ett helt annat spel i en helt annan spelserie. Varje spel är listat efter platformen som jag själv upplevde spelet på. Med det sagt betyder detta inte att spelet inte finns tillgängligt till fler format. I varje lista kommer även ett flertal tröstpris att delas ut. Spel som precis föll kort vid mållinjen för att nå in till listan, men som jag ändå vill ska få nämnas och ges utrymme även om de endast staplas upp utan motivering.

50. Flower (PS3)
En frontkandidat när det gäller att bevisa för skeptiker att spel minsann kan vara konst. Ett avslappnande, stämningsfullt underskattat mästerverk som inte liknar något annat du tidigare spelat, och kanske är det också det enda spelet som på riktigt drog märkvärdig nytta av sixaxis funktionalitet.

49. XCOM 2 (PC)
Aldrig har en så frustrerande spelmekanik känts så tillfredsställande där egentligen lika mycket tur som strategi avgör huruvida dina älsklingar ska överleva eller inte (troligtvis inte). Med en sån öppenhet till att låta allt du värdesätter gå åt helvete skapar XCOM 2 oförglömliga historier bara genom sin spelmekanik ensamt.

48. Mass Effect 2 (XBOX 360)
Den uppenbara höjdpunkten i Mass Effect triologin som bäst tog dina unika beslut på allvar där minnesvärda uppdrag levereras som om det vore på löpande band.

47. REZ: Infinite (PS4)
Det ursprungliga REZ är fantastiskt, men med tilläggen från Infinite blir det ett mästerverk. Area X förblir ett av mitt livs mest emotionella spelrelaterade ögonblick, skapat av hysteriskt konstnärlig symbolik och ljuddesign som inget spel på marknaden idag kan överträffa.

46. Prince of Persia: The Sands of Time (PS2)
Ett av spelen som på riktigt konverterade mig från en casual till en hardcore gamer. Designen, tonen, spelmekaniken, jag var som fast i allt i Sands of Time. En topp som serien dessvärre aldrig igen sett skymt av sedan dess.

45. Chip N Dale Rescue Rangers (NES)
Tidernas mest underskattade NES-äventyr och dessutom ett av tidernas mest underskattade Co-op upplevelser. För mig en tidlös klassiker som åldrats oerhört väl. Som definierade en stor del av min barndom och som jag ser fram emot att föra vidare till min son när han blivit äldre.

44. Super Paper Mario (Wii)
En kontroversiell punkt av listan. Men det bästa Super Mario äventyret, även om jag är fullkomligt förälskad i samtliga delar, är inte Super Mario 64, BROS 3, World eller Galaxy. För mig är det Super Paper Mario som mixade plattforms genren med rollspel bättre än något annat valfritt äventyr på marknaden. Ett Mario äventyr med otippat nog fantastisk story och variation, men en unik ton som charmade mig fullkomligt.

43. Devil May Cry 3: Dantes Awakening (PS2)
Seriens uppenbara topp på precis alla tänkbara plan. En rejäl utmaning som aldrig tappar grepp om svårighetsgradens rättvisa. På högre svårighetsgrader kommer du dö ofta, och i DMC3 är det bara ditt fel.

42. Deus Ex (PC)
Spelet som kom att bli startskottet för att blanda in rollspels element i actiontitlar och som för första gången på riktigt tog unika val på allvar. Att kunna spela igenom en action titel utan obligatoriska skott i pannan var för sin tid banbrytande, och jag menar absolut att Deus Ex i högsta grad är värd den klassiker status som spelet tilldelats.

41. Time Crisis (PSone/Arkad)
En enorm del av min barndom som sannerligen slukat tusentals kronor av en redan låg veckopeng i arkadhallarna. Att under ständigt imponerad publik skjuta mig igenom ett äventyr jag på sikt lärde mig helt utantill är en upplevelse jag aldrig kommer glömma, och jag menar än idag att det aldrig gjorts ett bättre On-rails äventyr än Time Crisis.

Tröstpris: Conker, Golden Axe, Shadow Dancer, Shining Force 2, Riviera: The Promised Land