Split Screen-äventyr med War In the North

Jag och min gode vän Johnny brukar ha split screen-kvällar lite då och då när vi inte är ute i skogen på filosofiska promenader. Våra andra polare och bandkamrater brukar påstå att vi ''har andra saker'' för oss men nej, vi är helt oskyldiga och skapar musik, dricker kaffe och spelar spel. Visserligen händer det att karaktärerna i spelen består av kvinna och man men det låter vi inte störa oss. Vi spelar professionellt. Det är åtminstone vad vi själva intalar oss.

Den här bloggen ska dock inte handla om våra inte alls hemliga (och mysiga) spelkvällar utan om att vi nu börjat spela The Lord of the Rings: War In the North.

Jag har länge varit sugen på att skaffa spelet just för syftet med att kunna spela på delad skärm men kollar man gameplayvideor på youtube ser spelet ganska brunt och grådaskigt ut. Att skärmen sedan är dela vertikalt och inte horisontellt trodde jag också skulle störa men ack så fel man kunde ha.
Spelet införskaffades och vi påbörjade vår resa i helgen och även om röstskådespeleriet ibland är halvdant och grafiken daskigt brungråmulen så är det faktiskt rätt roligt. Svårt nu i början dessutom. I menyn såg vi att svårighetsgraden stod på normal och vi brukar alltid ta näst svåraste/svåraste för att verkligen behöva kämpa och samarbeta ihop. Vi lyckades inte hitta hur man ändrade svårighetsgrad och drog igång. Vi slaktar fiender som kungar men har själva blivit dräpta tillräckligt ofta (speciellt av en viss Orc-boss tidigt i spelet) för att respektera svårighetsgraden. Tråkigt hade det varit om normal varit busenkelt.

Vi har precis börjat nosa på spelvärlden och är drygt 3-4 uppdrag in i huvudstoryn. Det verkar som att man kan låsa upp väldigt många side quest-platser men det låter vi vänta. Då spelet innehåller en liten gnutta rollspelselement så som mycket loot och olika dialogval är det både kul men halvklurigt att spela ihop på delad skärm. Skoj med mycket loot och att byta/uppgradera sin gear men det är segt för den andra spelaren ibland när någon (oftas jag, mohaha) väljer att prata med en karaktär i världen och den andre får vänta/titta på.

Johnny spelar som mage och healar medan jag spelar som archer och skjuter pilar hejvilt.

En kul överraskning helt klart att spelet känns OK. När vi klarat av det här väntar Lost Planet 2 men eftersom jag aldrig spelat Lost Planet (1) har jag det att ta mig an först, ensam. Så förhoppningsvis håller War In the North tillräckligt länge så jag hinner färdigt med sista huvudquesten i Dragon Age: Inquisition samt en genomspelning av Lost Planet på Xbox 360.

Äh, vafan. Lost Planet 2 ska ju utspela sig 10 år efter första spelet så det kanske kvittar.

Fast laddningsskärmarna är skapligt fina