Spelat på Xbox Series X

2003 släppte Ubi Soft en grafisk käftsmäll från

ingenstans, XIII. Jag kan inte komma ihåg att det

föregicks av nån hype att tala om men det var

verkligen nåt alldeles extra som fick både

konsumenter och kritiker att tappa hakorna.

XIlI är baserat på en fransk tecknad serie vid

samma namn men den har jag inte läst så jag

avstår några jämförelser.

Jag hittade XIll för en femtiolapp på Game nåt år

eller två senare och plockade det utan att passera gå och det ångrade jag verkligen inte. Jag spelade

det som en tok. Grafikstilen CelShading var inte

ny, Sega hade uppfunnit den till deras Jet Set

Radio några år innan på Dreamcast men i XllI blev

det ändå nåt eget och unikt. Karaktärerna pratade

med bubblor likt serietidningar, små serierutor

klipptes in i spelet medan du spelade och rent

allmänt gav det verkligen känslan av att du

spelade en serietidning samtidigt som du blev

engagerad som om det vore ett "vanligt" spel.

Makalöst bra gjort och verkligen unikt.

Så sablar vad jag blev adhd-pepp många år senare när jag fick reda på att det skulle komma en FUCKING REMAKE YO! En remake! Oh, happy day! Gud hör bön. Detta var nåt jag verkligen, verkligen såg fram emot.

Ummm...

Sen blev det år 2020 och den där remaken

släpptes... Vi kan väl säga att det var ett

clusterfuck galore. Proppfullt med buggar, en

grafikstil som kanske hade nåt att göra med

originalets hyllade estetik om man stängde av teven och kisade lite och bara bajs, bajs, bajs.

Ingen, inte nån tvckte om det. XIlI Remake var en äcklig, ond bastard som någon borde kvävt redan i vaggan.

Men...

Gud hör bön. Plötsligt kom en uppdatering, en

patch, som verkade fixa hela den trasiga och

misslyckade skräphögen som stavades XIlI

Remake, ett mirakel, en remake på remaken.

XIlI Remake blev XIlI Remake Remake.

Och hur är det?

Håll i hatten och ge tonfisk till katten. Detta är

fullkomligt lysande!

Jag har nu spelat det i princip oavbrutet sen det landade i min brevlåda och det är med stor lycka

som jag kan berätta att det är EXAKT vad som

borde släppts från början!

Vi vaknar upp på en strand utan ett minne likt den

värsta Jason Bourne och det till en underbar och

uppdaterad originalgrafik som är precis så snygg

och krispigt läcker som man minns den. Din

räddande ängel blir skjuten och sen bär det iväg in

i en fullkomlig snårskog av förräderi, våld och

komplotter.

Och du kommer att älska varenda minut av det.

Med dagens mått mätt, spelet är ändå tjugo år

gammalt, så kan naturligtvis banorna uppfattas

som lite väl linjära men samtidigt hjälper det till

med att suga in dig i serietidningskänslan så

märkligt nog blir det en tillgång. Kontrollerna sitter

som en smäck och har den där ljuva 00-

talskänslan. Retro men superskönt a'la Timesplitters med flera milstolpar som dök upp

då.

Har jag nämnt grafiken? Den måste ses för det är

vårt att förklara. Superkrispig och sjukt läcker

med en helt egen design och känsla. Mycket, mycket snyggt gjort.

XIII är ganska långt med en del grejer att hitta på

banorna så räkna med iallafall 20 timmar om du

ska vara hyfsat noggrann och sikta på samlande.

Jag har nog en särskild plats i hjärtat för den här

sortens spel, av lite enklare men ändå så givande

sort från tidigt 2000-tal, för jag har verkligen blivit

sittande med det här och då har jag ändå både

Res Evil 4 Remake och Dead Island 2 liggandes på tevebänken.

Det är nåt alldeles speciellt med dom här spelen

på samma sätt som det är skönt att sätta igång Die Hard eller Lethal Weapon och bara luta sig tillbaka.

Köp, köp, köp för du kommer inte att ångra dig.

Tillagt 2023-05-11 12:22:

Den

Något

Upphuggna

Texten

Kom till på grund av att Gamereactor loggade ut mig när jag skulle posta originalet men som tur var så hade jag tagit skärmbilder så jag kopierade den texten och klistrade in. I am alltså oskyldig.

Kan någon vänlig själ förklara för mig varför detta är nersablat av kritikerna? Jag spelar skiten ur det här just nu på min Series X och jag har ruskigt roligt. Den bästa remaken sen....Resident Evil 4 Remake.

Ja, jag vet att det släpptes sisådär 2020 och var då ett totalt clusterfuck men nu? Du är dum om du missar detta.

Bakgrund: Året är 2003 eller 2004 och jag köper ett för mig helt okänt lir som tydligen bygger på nån obskyr fransk tecknad serie eller nåt liknande. Jag hittar det för en femtiolapp på Game och jag har noll förväntningar men jäääääklar...

Jag spelade det avigt och rätt. Så sabla fräckt gjort med serieestetiken. Ruggigt fränt. Celshading hade man redan kört länge, ända sen Jet Set Radio till Dreamcast men detta var verkligen nåt nytt. Jag älskade XIII och funderade ett tag på att sno tatueringen.

Idag: Klockren remake. Grym. Skarpare, snyggare men samma sabla höjdarspel.

Köp det för tusan!

Då var det dags igen. Sci-fi-mässan 2023 i Slagthuset i Malmö. Precis som förra året. Det har blivit en tradition att jag och syrran tar kidsen och drar iväg.

Inga nyheter alls egentligen. Det är cosplayers och olika stånd med försäljare. I år hade dom en AT-ST och en bunker från Star Wars på plats vilket naturligtvis kittlade nördtarmen lite extra.

Vi tog foto med kungen John Rhys Davies som jag älskat sen jag såg den fortfarande lysande teveserien Shogun som liten knodd. När jag träffade John så kunde jag bara inte hålla mig utan sa "Vasco Rodriguez?" (hans roll i Shogun) och han svarade "Eyyy ingles!" och jag dog en smula. Trippade på moln.

Sci-Fi-mässan är alltid en rolig upplevelse och i år var faktiskt första gången som vi var där dag 1. Annars har vi alltid lagt band på oss till dag 2 och det kommer vi att fortsätta med. Snacka om myrstack!

På den fina bilden ovan knackar vi på hos Rymdimperiet och frågar om dom vill köpa jultidningar.

KULTURKNUGEN HARRY RES..RAS..RIS..REVTE...SÄGER VAD HAN TYCKER OM....

Resident Evil 4 Remake

Spelat på: Playstation 5

Om du inte är en värdelös människa, en onödig ätare, ett stolpskott eller nån annan slags livsform som borde sitta i läger så vet du att 2005 förändrades spelbranschen för evigt via Resident Evil 4 som slog ner som en bomb på Nintendos härliga Gamecube.

Jag spelade det så mycket att min flickvän/blivande fru blev svartsjuk på snyggingen Leon och ångrade bittert att hon gav det till mig i julklapp. Det var först när hon tog till lömska, kvinnliga knep som jag kom ihåg att jag var i ett förhållande och släppte handkontrollen för att istället...äh. Nevermind.

Vad jag försöker säga är alltså att Res Evil 4 var så sinnessjukt bra att inte ens en smaskig blondin kunde få en att inse sitt eget bästa. Då är det bra ska ni ha jävligt klart för er. Rysligt bra.

Och nu har vi då en remake. Nya tider, ny grafik. Hur är det?

Makalöst. Helt makalöst. Precis lika bra som du minns det, kanske ännu bättre då kontrollerna såklart har uppdaterats till en standard som vi är vana vid idag. Dessutom har det gjorts små ändringar vilket gör att även vi som kan originalet utantill blir överraskade ibland.

Leon skickas till Spanien för att hitta presidentens kidnappade dotter och råkar då givetvis springa på mer än vad han räknade med. Det blir action, action och ännu mer action i över 30 timmar innan han förhoppningsvis kan få lite välbehövd semester.

Det finns egentligen inte så mycket mer att säga. Jag är knockad av hur jävla bra det här ändå blev. Inte för att jag tvivlade egentligen men man blir ju alltid lite orolig när det kommer till ett favoritspel som ska stöpas om. Det här är verkligen, verkligen guld. Helt makalöst bra.

Det är så snyggt så man blir tårögd. Har du ett hemmabiosystem så är ljudet helt galet. Spelbalansen är i det närmaste perfekt med ytterst få flaskhalsar som får en att bli vansinnig. Jag vill ha flow när jag spelar och klarar därför inte av den allt vanligare balansen i spel som dom nya God Of War och originalet Dark Souls, en balans som vi kan beskriva så här:

Fram

Fram

Fram

TVÄRSTOPP!

TVÄRSTOPP!

TVÄRSTOPP!

TVÄRSTOPP!

TVÄRSTOPP!

Fram

Fram

Fram

TVÄRSTOPP!

TVÄRSTOPP!

TVÄRSTOPP!

Nåt sånt finns inte här. Det är ett jämnt, fint flow hela vägen.

Årets spel? Kanske. Har inte spelat Dead Island 2 än och framförallt inte Starfield. Men Resident Evil 4 Remake ligger jävligt bra till.

En artikelserie utan slut.

Idag: "Roliga klipp"-helvetet

Ni vet hur det är. Man sitter i godan ro och spelar Postal 2, tittar på Highlander eller lyssnar på en riktigt skön platta och läser en lika skön tidning när det händer; Det plingar från Messenger.

Du suckar och tittar. Jodå. Någon jävel har skickat ett roligt klipp som du bara måste titta på. Ett klipp du aldrig någonsin bad om. Ett klipp som du vet kommer att vara halvskoj, knappt ens det då ditt sinne för stor humor peakade när Eddie Meduza firar jul genom att sätta på kon Rosa i ladugården. MUUUUU!!!

Dina vänner har fortfarande inte fattat hur obotligt sjuk du faktiskt är.

Här har man tre val. Ignorera och riskera sura miner, hoppas på att det inte ska komma några följdfrågor och bara markera klippet med en tumme upp eller skrattande gubbe EFTER några minuter så du faktiskt KAN ha sett det eller faktiskt titta på det och slösa bort dyrbar tid av ditt liv.

Messenger överlag är en pina. Jag har dolt mig så ingen kan se den lilla gröna pluppen när jag är online just för att slippa terrorn.

Sen har vi dom som inte slutar babbla. Du skickar tumme upp efter tumme upp för att få dom att inse att du inte är intresserad av att fortsätta konversationen men dom slutar ändå inte.

Roliga klipp är en pina.