Jag har ett litet dilemma av helgjuten i-landstyp och har egentligen haft rätt länge. Jag vet inte hur jag ska göra här.

Hur gör ni? Spelar ni ett spel åt gången eller flera?

Nu spelar jag Skyrim och Cyberpunk 2077 på Series X samt Saints Row och Yakuza 2 på PS5. Egentligen är det rätt dumt för det blir ett stressmoment när man har spelat nåt av dom i några dagar och inte rört dom andra. Samtidigt är man en sån där jobbig typ som bara inte kan vänta på att påbörja andra spel som man "har råkat köpa" av bara farten.

Hur gör ni andra? Ett eller flera? Hur gick ni från det ena systemet till det andra eller har ni alltid gjort så?

Ja, inte fan gick det att hålla sig undan inte. No siree. Självklart gick man och la sura Guld-Ivar Flinthjärta-slantar på PS5-versionen av Världens Bästa Spel någonsin. Att man redan har köpt det till både PS3 och PS4 spelade tydligen ingen roll. Man var bara glad över att bli av med dom där pengarna där och då. Glad i hågen gjorde man hoppsa-steg hela vägen hem, vilt svingandes med påsen som innehöll den magiska plastbiten.

Alltså fan vad det är bra. Alltså verkligen. Alltså man kan inte tröttna.

Scenen med girafferna får mig fortfarande att nästan lipa. Det är så snyggt så man häpnar. Just genidraget att du kan stå där så länge du vill och bara titta drabbar mig varje gång. Genialisk design.

Och tro mig när jag säger att grafiken är top notch. Top effing notch!

Detta var femte gången i ordningen som jag körde genom TLOU. Femte gången. Och det lär inte vara den sista.

Just nu kör jag och sonen Diablo 3 via co-op i soffan. Jag hade glömt bort hur roligt det faktiskt är. Visste ni att co-op uppfanns av Coop?😂😂😂 Ja, minsjäl! Inget är så roligt som pappahumor. Coop, hahaha. Jag är ett geni.

Var var jag? Jo! Vi spelar alltså Diablo 3 och vi är hyfsat maxade. Feta vapen och rustningar, ja ni vet. Då blir vi överfallna av ett gäng getgubbar. Hälften människor och hälften getter liksom. Dom har inte en chans. Vi slaktar dom så blodet sprutar. Då slår det mig.

"Kan du tänka dig hur söta deras bäbisar är" frågar jag sonen. "Som små kramdjur. Och nu har vi gjort en massa små söta getbarn faderlösa."

"Sluta pappa. Jag får ju dåligt samvete" svarar sonen medan vi fortsätter slakta av hjärtats lust. Och egentligen....egentligen är det ju rätt grova grejer man gjort sig skyldig till genom åren.

Ta bara Gombas, världens sötaste svampar. Hur många har man inte stampat ihjäl? Kan ni tänka er den kvällen hemma i Pappa Gombas hus när Mamma Gomba ska förklara för dom små svampbarnen att pappa kommer aldrig mer hem igen? Tårarna? Pappa har blivit ihjälstampad av en blodtörstig rörmokare. Fruktansvärt.

Getbarn, svampbarn, en jävla massa andra ungar. Vem är monstret egentligen? När du har stirrat tillräckligt länge där, ner i avgrunden, så stirrar avgrunden tillbaka på dig. Tänk på det.

På Series X ligger jag på 38-42 på förstärkaren. Mer blir jobbigt och katten springer ut. På PS5 måste jag ligga på åtminstone 50 om jag ska höra dialogen i The Last Of Us eller Ratchet & Clank.

Men INTE OM MAN KÖR PS4-SPEL!!!! Då räcker det med 38-42. För annars blir det jobbigt och katten springer ut.

Såna här obegripliga idiotier väcker autistiska anfall hos mig och får mig att sitta i ett hörn i soffan och gunga fram och tillbaks samtidigt som jag dreglar över hela tröjan.

Är PS5-skivorna så flashiga så dom inte har plats för bättre ljud? Grrrrrrrr.....

Dead Island 2

Resident Evil 4 Remake

Starfield

Det är vad jag ser fram mot i år. Allra mest. För att förklara varför så gör vi en djupdykning i varje exempel. I vetenskapens namn! Vetenskap är bra må ni tro!

Dead Island 2

Jag tillhör minoriteten som tyckte att Dead Island och "uppföljaren" Riptide var galet roliga och till och med bättre än Dying Light. Jag köpte till och med den omtalade specialutgåvan med pattarna som nån hade tuggat på. Den blev lite utskälld den och sånt tycker ju jag är roligt. Därför blir tvåan ett av årets måsten, såpass att jag kanske rentav blir förkyld från jobbet.

Resident Evil 4 Remake

Jag fick fyran till Gamecube i julklapp av min framlidna hustru och jag ljuger inte om jag säger att jag förmodligen hade kunnat spela genom det med förbundna ögon. Herrejävlar vad jag spelade Res Evil 4!!!! Fram och tillbaks och upp och ner. Om och om och om igen. Jag...öööööhhh....ser fram mot detta.

Starfield

Har varit obotlig Bethesda-nörd sen Daggerfall och jag köpte en Series X eftersom Microsoft köpte Bethesda. Det måste vara världens sämsta spel om inte jag ska tycka att det är världens bästa. Så enkelt är det. Det blir nog en förkylning till där känner jag.

Vad ser du fram mot?