Och så var ännu en fredag här igen! Denna helg har jag tänkt att varva ned ordentligt och göra så lite som möjligt då jag inte kan minnas senaste helgen jag gjorde det. Mest troligtvis lär jag gotta ned mig i Final Fantasy IX och är vädret tillräckligt bra lär jag garanterat lägga mig ute i solen och läsa comics. Om du inte har den blekaste aning om vad du ska hitta på så har jag ett tips åt dig som du inte får missa. Trevlig helg!

Bone Tomahawk

S. Craig Zahlers regidebut och det är ingen dålig sådan. Bone Tomahawk visade sig vara någonting helt annat än vad jag trodde den skulle vara. En film där Kurt Russell arbetar som sheriff och helt utan förvarning utsätts för sitt livs värsta utredning. En av byns invånare har blivit kidnappad och tillsammans med den kidnappades make, läkare och en annan man ger de sig av för att lokalisera kvinnan och förhoppningsvis föra henne tillbaka och bestraffa kidnapparna för deras dåd. Vad de inte anar är att kidnapparna är kannibaler som inte lär ge sig!

Jag förväntade mig som sagt inte att Bone Tomahawk skulle gå från en westernrulle till kannibalskräck men det var något av de häftigaste saker jag sett på film. Värt att notera är att filmen är otroligt grotesk så har du inte mage för sånt kanske du ska ta en funderare innan du kikar på den. En specifik scen har etsat sig fast i mitt huvud och det är garanterat något av det obehagligaste jag sett på film hittills. Skådespelarna levererar dessutom med råge och med en ensemble bestående av Kurt Russell, Patrick Wilson, Richard Jenkins och Matthew Fox är det svårt att tro någonting annat.

Är du sugen på en rå kannibalfilm så vill jag slå ett slag för Bone Tomahawk som utan någon som helst tvekan står sig som en utav fjolårets bästa rullar!

Med fyra filmer i bagaget känner sig Craig färdig som Bond. Jag är rätt neutralt inställd till hans insats i rollen som James Bond och tycker varken han är jättebra eller särskilt dålig som honom. Efter Spectre kände jag mig dock rätt mätt på honom och inte blev det bättre av att filmen inte var mer än okej. En ny skådespelare skulle jag därmed inte säga nej till och nu verkar det som att vi kommer att få se en ny Bond lagom till nästa film. Redan innan Spectre sa Craig dessutom att han hellre skulle skära upp sina handleder än att spela karaktären igen.

Nyligen dök det upp nyheter om att skådespelaren har nekat miljonbelopp för att åter igen reprisera rollen. En ny skådespelare är alltså ett måste för att serien ska kunna fortsätta och det lär den definitivt göra. Frågan är om den någonsin kommer att nå ett slut? Tidigare rykten säger även att studion haft tanke på att erbjuda rollen till bland annat Tom Hiddleston och Idris Elba. Två skådespelare som jag absolut hade kunnat se spela agenten.

Vem hade du velat se i rollen som agent 007?

Uppdatering: Daniel Craig verkar fortfarande ha en film kvar att göra innan hans kontrakt som karaktären löper ut. Kanske är han inte färdig som spion trots allt?

Jag kom hem för cirka en kvart sedan efter ett besök på biografen för att ta del av X-Men: Apocalypse. Som jag nämnde tidigare var jag inte särskilt förväntansfull på den. Vad jag inte hade räknat med var att jag skulle vara riktigt nöjd efteråt. X-Men: Apocalypse var faktiskt bra. Riktigt bra, till och med. Jag kommer hålla texten fri från spoilers så vill du veta vad jag tyckte om filmen så är det inga problem att läsa vidare.

Allt är till en början precis som det ska vara för människorna och mutanterna. Xavier fortsätter utbilda barn som upptäckt deras krafter och Magneto har valt att ta ett steg tillbaka efter händelserna i Days of Future Past. Jag tänker inte gå in på vad han gör exakt eftersom detta spelar stor roll för hans handlingar senare i filmen. Från ingenstans vaknar dock en ny och den mäktigaste skurken hittills till liv och bestämmer sig för att förändra världen från det den har blivit. Med hjälp av fyra andra mutanter tänker han förgöra allt som står emot honom och snart står X-Men i vägen för honom.

Storyn låter rätt simpel och det är den egentligen. Jag har dock valt att lämna ute en hel del detaljer för att inte förstöra upplevelsen för dig som tittare men jag tycker absolut att handlingen funkar. Visst hade man kunnat gå en ännu modigare väg som hade byggt upp för intressanta konflikter men jag är ändå nöjd med hur man gick tillväga. Apocalypse kopplar dessutom en hel del till First Class och Days of Future Past så det kan vara en bra idé att färska upp minnet genom att se dem innan man går och ser den här filmen. Det bjuds nämligen på en del tillbakablickar och eftersom man förändrade tidslinjen i den förra Days of Future Past kan det vara nyttigt att ha koll på vad som gäller och inte gäller.

En hel del nya mutanter dyker också upp som vi inte sett ännu (såvida man inte tänker på de tre första X-Men). Cyclops, Jean Grey, Psylocke, Storm och Angel är ett par utav dem. Vi får (åter igen) se hur Scott upptäckte sina krafter men eftersom filmen innehåller många karaktärer får vi inte se efterföljderna av hans ''olycka'' vilket hade kunnat vara intressant att se. Istället får vi se hur han lär sig att hantera sin gåva på skolan och här får vi även se han bekanta sig mer med Jean (Sophie Turner) vilket är riktigt kul då de har en väldigt bra kemi ihop. Sophie Turner känns i efterhand som ett ypperligt val som Jean Grey och jag ser verkligen fram emot att se mer från henne som den karaktären.

En annan mutant som dyker upp är Nightcrawler. En karaktär jag gillar starkt men precis som jag trodde på förhand så var han horribel. Allt ifrån utseende till skådespelare är dåligt och han står även för en del av humorn vilket sällan levererar från honom. Tillbaka är dock Quicksilver och där snackar vi om klockren humor. Precis som i Days of Future Past stjäl han rampljuset och tillsammans med en mustig låt från 80-talet (säger inte vilken) bjuder han på en scen i slowmotion som gör att man aldrig vill att den ska ta slut. Efter ett tag undrar jag nästan hur Apocalypse ska kunna ta sig an honom då han känns så oövervinnerlig. Quicksilver från Age of Ultron bleknar verkligen i jämförelse.

Vad som förvånade mig är även hur våldsam X-Men: Apocalypse är. Att den inte har fått en femtonårs gräns förstår jag inte alls. Folk avrättas hur som helst och det finns en hel del våldsamma slagsmål varav en del innehåller en del blod. Jag är dock glad över att man vågat göra den så pass våldsam. Kanske har Deadpool påverkat slutprodukten av denna film?

Så hur kan det komma sig att jag inte håller med kritikerna då? Tja, mångas problem med den tycks vara att den innehåller för många karaktärer, vilket jag förstår. Det snålas inte på mutanter men jag tycker aldrig det blir särskilt rörigt. Cyclops resa från att vara vanlig tonåring till mutant går lite väl snabbt men det är inget jag stör mig på särskilt mycket på. Jag tycker man håller en bra röd tråd och glider inte in på sidospår och som fan njuter jag snarare av att se så många mutanter på skärmen. En del får mer tid än andra och de som får mindre tid finns i stort sett bara med för den slutliga striden, likt Ant-Man eller Spider-Man i Civil War. Den blir hur som helst aldrig så hoppig som Batman v Superman, anser jag.

Det stämmer även att X-Men: Apocalypse inte innehåller mycket med dialog. Den är ungefär 150 minuter lång men med dialog hade den såklart blivit ännu längre. Den hade gärna fått innehålla mer dialog men det är inget jag stör mig på under särskilt mycket. Jag förstår fortfarande karaktärernas handlingar och inga av dem känns obefogade. Jag förstår dock om många hade velat höra mer ifrån Apocalypse då han inte har särskilt många repliker.

Filmen innehåller även en del cameos varav en av dem tydligt leder upp till en kommande rulle. Det kommer även ytterligare en scen efteråt som hintar om en kommande skurk vilket jag är betydligt nyfiken på. Detta är en skurk jag länge har velat se på film och nu verkar det som att det kommer att ske!

X-Men: Apocalypse är i slutändan en film jag gillar starkt vilket jag inte hade trott att jag skulle göra. Den har en del missad potential men jag är ändå riktigt nöjd. Inte fullt lika bra som de två tidigare filmerna men definitivt inte långt ifrån! Mitt betyg landar på en svag 8/10.

Har du följt min blogg så vet du att jag för ganska så exakt ett år sen nämnde att jag aldrig hade spelat Final Fantasy förut. Trots att många avrådde mig från att börja på ettan så köpte jag det till min telefon för att kunna spela det på lunchraster, bussresor eller innan jag skulle sova. Av någon anledning slutade jag dock spela så hela serien lades på is. Lyckligtvis släpptes Final Fantasy VII till Playstation 4 i vintras vilket blev det första spelet i serien som jag klarade ut och vilket mästerverk det var! Efter ett tag började jag hungra efter mer vilket gjorde att jag investerade i Final Fantasy X/X-2 HD Remaster till Playstation 4. Även tian gillade jag starkt medan jag gav upp på X-2 ganska så fort då det mer eller mindre bara kändes som fan-fiction.

Eftersom jag var så oerhört nöjd med VII och X så dröjde det inte länge innan jag började sukta efter mer. Nian kändes som nästa spel jag borde spela i serien och eftersom jag visste att det snart skulle släppas till Steam så väntade jag. Efter ett tag gav jag upp och misstänkte att spelet aldrig skulle komma då ''Early 2016'' inte kändes så aktuellt längre i april månad. Strax innan det hade Square Enix en enorm rea på Steam där jag plockade på mig VI, VIII samt XIII. Av det jag hade hört på förhand skulle inte XIII vara ett särskilt bra spel men grafiken tilltalade mig verkligen och jag var därmed tvungen att testa detta läckra spel.

Inledningen av Final Fantasy XIII gav mig dessvärre inte mersmak och mycket kändes inspirerat av sjuan men var inte i närheten av så bra. Berättelsen verkade inte intressant och Lightning var inte som jag hade föreställt mig. Faktum är att ingen karaktär verkade intressant och jag vet inte hur många gånger jag skrattade till åt den fåniga och fantastiskt ostiga dialogen. Linjärt något så in i bomben var det också så efter två timmar slutade jag spela.

Efter någon vecka återupptog jag spelandet igen i brist på annat. Jag hade avslutat precis innan det tredje kapitlet och där minsann fanns det ju en del nytt innehåll. Ett uppgraderingssystem som påminde mycket om det i Final Fantasy X och även stridssystemet blev intressantare. Som vanligt med Final Fantasy så kändes allt överväldigande till en början och jag tänkte att jag aldrig skulle lära mig detta men efter ett tag gillade jag både uppgradering- och stridssystemet starkt. Storyn fortsatte dock vara helt ointressant och den enda karaktären jag brydde mig någorlunda om var Lightning.

Efter ett tag ifrågasatte jag mig själv varför jag ens fortsatte spela. En fråga jag fortfarande inte kan besvara. Jag levde antagligen på hoppet om att spelet i sin helhet skulle bli bättre och att jag skulle ändra åsikt om det när jag nådde kapitel 11 och man äntligen fick lattja runt i en öppen värld. Tyvärr var även den rätt så ointressant och sidouppdragen var ta mig tusan tråkigare än huvudstoryn.

Idag klarade jag i alla fall spelet. 50 timmar tog det mig och min slutsats är som många sa åt mig innan. Spelet är mediokert. Majoriteten av karaktärerna är helt ointressanta, storyn kickar aldrig igång, upplägget är linjärt och det känns mer eller mindre som att jag gör samma sak om och om igen i annan miljö. Final Fantasy XIII är så här långt klart det sämsta spelet jag spelat i serien men av någon anledning är jag nyfiken på XIII-2. Tydligen skall det vara bättre så om någon av er som läser har spelat det får ni mer än gärna dela med er av er syn på det spelet.

Så småningom lär jag påbörja Final Fantasy IX då det släpptes för ett tag sen och det är jag betydligt mer intresserad av än vad jag var innan jag påbörjade XIII!

Jag trodde jag skulle vara betydligt mer laddad vid det här laget men nej, i nuläget är jag inte alls särskilt exalterad över att få gå och se X-Men: Apocalypse. Ändå bokade jag mig en biljett under gårdagen och vid 19.00 ikväll är det dags att mysa ned sig i biomörkret och förhoppningsvis bli underhållen.

X-Men: First Class och X-Men: Days of Future Past var båda två fantastiskt bra och därmed har mina förväntningar på Bryan Singer varit höga inför Apocalypse. Kritikerna har dock inte gillat den särskilt mycket vilket minskat min hype som redan innan var rätt liten. Därmed går jag in i biosalongen och hoppas på att jag åtminstone ska bli underhållen och förhoppningsvis så är den bättre än Batman v Superman: Dawn of Justice.

Allra mest ser jag fram emot att få se Singers tolkning av Apocalypse. Det är som sagt en utav de större skurkarna och häftigare berättelserna från X-Men så nog är det viktigt att man lyckas med karaktären. Jag hoppas även att Quicksilver spelar en ännu större roll än tidigare och att han åter igen stjäl rampljuset. Även Psylocke ska bli riktigt kul att få se på film (glöm The Last Stand) och visst skulle det vara kul om Logan hade en lite större roll än en cameo i filmen.

Ska du gå och se X-Men idag?