Den här gången tänkte jag ranka de fem bästa spelscenerna från 2014. Som vanligt så räknas inte remakes. OBS! Har du inte spelat The Walking Dead: Season 2 (Episode 2) eller Left Behind rekommenderar jag dig att sluta läsa här!
5. Sunset Overdrive - The End?
När man bankar den gigantiska glasflaskan fylld med Overcharge som sedan bubblar så mycket att man flyger på den rakt emot Fizzco's torn skrattade jag gott. Idén är så klockren och så fjantig. När flaskan når sitt mål och exploderar ser man att sin karaktär nu är död och eftertexterna börjar rulla. Plötsligt bryter huvudkaraktären den fjärde väggen och säger att spelet omöjligt kan sluta så här. Neogaf kommer att hata spelet i all evighet.
4. Far Cry 4 - Intro
Att toppa treans intro var minsann ingen enkel sak. Vaas gjorde entré tidigt och jag fick en känsla i kroppen som påminde lite om när huvudkaraktärerna i Deer Hunter sitter inlåsta och väntar på att få spela rysk roulette innan de dör. Spännande och kuslig stämning - man vet inte om man kommer klara sig eller ej. Lite så är det i introt av fjärde spelet. Man vet inte riktigt om man kommer att få gå iväg fri, bli tillfångatagen eller bli skjuten i någon kroppsdel. Pagan Min är dessutom grymt bra skriven och när The Clash's Should I Stay Or Should I Go kör igång är det nästan svårt att inte börja dansa.
3. The Walking Dead - Kenny är tillbaka
Trots att jag många gånger retade mig på Kenny i säsong 1 så var han en karaktär som jag alltid ville ha på min sida. Jag ville alltid få honom att må bra och göra det bästa av situationen efter att hans fru och son tagit livet av sig själva. När säsong 1 är slut har jag ingen aning vad som hände med honom men jag misstänkte att han dog. När han sen kom återvände i episod två, andra säsongen så valde jag direkt alternativet att springa fram och krama honom. Trots att han gjort en del dumma val i säsong 2 också så gillar jag honom starkt.
2. Alien: Isolation - Första mötet
En bra stund har jag gått genom mörka korridorer, hört hur det skramlar i ventilationerna och jagat upp mig i onödan. Xenomorphens närvaro har byggts upp något otroligt och när han för första gången dyker upp håller jag andan lika mycket som Ripley gör. Det känns nästan som att man själv är ombord på skeppet och hela tiden är jag beredd på att hans tryne ska fylla skärmen och skrämma mig halvt till döds.
1. Left Behind - Biten
Slutet är en av de allra starkaste scenerna som finns med i huvudspelet och tillägget. Jag vet ju egentligen att Ellie blivit biten och att hon inte kommer att förvandlas men även Riley har jag fattat ett stort tycke för nu och jag vet att hon kommer att ha samma tur som Ellie. Samtidigt som Riley pratar i bakgrunden så ser vi hur Ellie tar hand om Joel som också är en väldigt stark scen som berör mig som spelare. Musiken och atmosfären är precis där den ska vara och jag lämnas med en klump i halsen när skärmen blir svart.
Oftast brukar denna typ av trailers vara de mest intressantaste. De säger inte allt för mycket men de kan ändå skapa ett enormt sug efter filmen. Den här teasern kan nog vara bland den fiffigaste jag någonsin sett. Som ni kanske vet vid det här laget så kan Ant-Man bli pytteliten och det är precis vad man har gjort med den här teasern. Den är superliten och man kan knappt se något överhuvudtaget. Genialiskt om du frågar mig.
I måndags förutspådde jag att vi om en månad skulle kunna se en trailer av Ant-Man men gladeligen så verkar det som att vi kommer få se trailern ännu snabbare. Den sjätte januari har den nya serien Agent Carter premiär och då passar Marvel på att släppa trailern inför Ant-Man. Samma grej som man gjorde med Age of Ultron. Det ska bli intressant att se både Agent Carter och trailern för Ant-Man - även fast jag är skeptisk till båda två.
Klicka här för att kika på den lilla, lilla teasern!
Precis som jag gjorde förra årets tänkte jag nu inleda mitt första inlägg för i år med att hylla diverse bloggar här på Gamereactor. Kategorierna som ska koras är följande:
Årets mest läsvärda blogg
Årets mest lästa blogg
Årets nykomling
Årets mest saknade blogg
Årets mest intressantaste blogg
Årets mest roliga blogg
Årets mest utvecklande blogg
Årets medlemsblogg
Årets redaktionsblogg
Årets mest läsvärda blogg
Användare: Erik Nilsson Ranta
Motivation: För filmintresserade människor är Eriks blogg en fantastisk sådan. En användare som med ett brinnande intresse skriver om filmer som är aktuella nu men som även var aktuella för kanske 50 år sen. Det märks så väl på hans reflektioner att han verkligen älskar filmer och serier och även om jag inte alltid håller med honom har han väldigt bra argument för varför just han rekommenderar/avråder dig från att se en film.
Årets mest lästa blogg
Användare: Petter Hegevall
Motivation: Chefredaktören skriver dagligen intressanta och variationsrika bloggar som jag tror kan vara intressanta för de allra flesta här. Det kan vara ett roligt klipp, ny trailer, recension, något från privatlivet eller helt annat. Det är hur som helst en blogg som jag dagligen läser här på Gamereactor och lär fortsätta göra.
Årets nykomling
Användare: Varulv
Motivation: En annan filmälskare som tycks vara erfaren kring det mesta som har med film att göra. Jag ser definitivt fram emot hans påbörjade bloggserie men i framtiden vill jag gärna se mer filmtips som inte har med skräck att göra. Blivit lite mycket av det på senaste tiden. Hur som helst är detta ytterligare en blogg som jag tycker alla filmälskare borde kolla in!
Årets mest saknade blogg
Användare: Slacky-Kun
Motivation: Jag tror vi alla någon gång har tackat Slacky för hans fantastiska tips att spara pengar på. I hans blogg tipsade han om alla möjliga varor vi kunde spara pengar på samtidigt som han drev en blogg som berörde lite annat också. Han höll ofta en sansad nivå på diskussioner och sa precis som han tyckte, precis som det ska vara. Jag hoppas att du en dag återvänder.
Årets mest intressantaste blogg
Användare: KentaKobbe Jr
Motivation: Kenny driver en blogg där han mestadels fokuserar på vårat gemensamma intresse, serietidningar. En person som jag känner vid sidan av Gamereactor som verkligen är insatt i de olika universumen. Han är snabb med nyheter, (ibland snabbare än mig) och bemöter alla på ett trevligt sätt. Är du intresserad av serietidningar så rekommenderar jag dig att först vända dig till honom innan du frågar mig.
Årets mest roligaste bloggare
Användare: Carl Brännström
Motivation: Man vet aldrig vad den här herrn kommer att blogga om härnäst men man kan vara säker på att man kommer att få ett gott skratt. Jag skrattar fortfarande åt bloggen han skrev när han hade stött på en unge i mataffären. Känner man sig nere kan man alltid besöka Carls blogg för att få sig ett gott skratt.
Årets mest utvecklande blogg
Användare: Nabil
Motivation: Jag ska vara ärlig och säga att jag till en början inte var särskilt förtjust i den blogg som Nabil drev. Ett blogginlägg i timmen ungefär och det blev till slut mer spam än bra läsning. På senare tid tycker jag dock att det känns som om Nabil har tänkt till och skriver numera ganska omfattande bloggar och skriver dessutom en liten kort reflektion om ämnet istället för att bara kopiera och klistra in nyheten. Jag hoppas att du till 2015 fortsätter så här, Nabil!
Årets medlemsblogg
Användare: 5murfen
Motivation: 5murfen driver en variationsrik och intressant blogg på daglig basis. Trots att hon spelar en del japanska spel som jag inte är ett dugg insatt i så är det kul att se hennes passion för dem. En fantastiskt bra tecknare är hon också och med hennes figurer från Nintendo som är med i hennes bilder skapas det en mysig känsla, framförallt nu vid juletiden kände jag av detta. Denna hyllning är inte på något sätt fjäsk eller något liknande för att hon utnämnde mig som hennes personliga favoritblogg av medlemmarna här på Gamereactor utan det är precis så jag tycker. Jag tänker inte ens påminna er att kolla in hennes blogg för jag tror redan ni gör det.
Årets redaktionsblogg
Användare: Oliver Thulin
Motivation: Det är faktiskt under detta år som jag upptäckt vilken fantastisk skribent Oliver faktiskt är. Jag gillar alltid att läsa dina åsikter om exempelvis buggfesten Halo eller sista delen av The Hobbit. Utförligt och genomtänkt. Du skriver också mycket varierat och konstigt nog så läser jag ändå saker som inte ens intresserar mig, just av den anledningen att du skriver riktigt bra.
Ett tack från mig!
Jag vill även passa på att tacka dig som läser min blogg och jag förstår egentligen inte varför någon gör det. Jag har aldrig sett mig som särskilt speciell eller duktig på såna här grejer men på senare tid har två av mina vänner påmint mig om att jag är en riktigt duktig bloggare vilket glädjer en och får en att fortsätta. I december månad har jag bloggat ganska dåligt och jag blev nästan lite förvånad när jag fick ett meddelande från en medlem här på Gamereactor att han tyckte jag skulle blogga mer och att min blogg var en blogg som han dagligen läste. Ännu mer glad blev jag när 5murfen under gårdagen utnämnde mig till den bästa bloggaren av användarna här på Gamereactor. Min första tanke var nämligen att det finns ju många som är bättre än mig.
Vare sig detta är första gången eller fjärde, femtionde eller hundrade gången som du besöker min blogg så vill jag tacka dig för att du läser mitt nonsens som till 70% är serierelaterat och resterande har med film och spel att göra. Jag vill även önska dig ett riktigt gott nytt år!
Den här listan blir kanske inte en topplista utan mer av en bottenlista. Jag tänkte i det här blogginlägget numrera de tio sämsta filmerna från 2014.
10. The Hobbit: The Battle of the Five Armies
Peter Jackson valde att avsluta sin trilogi på ett horribelt sätt. En film dränkt i hemsk CGI och karaktärer som man inte kan känna sympati eller glädje åt. Majoriteten av dem är helt tomma och det är krigsscen på krigsscen. Ologisk fysik försämrar dessutom filmens trovärdighet vilket också bidrar till att vissa karaktärer i filmen inte borde existera i Lord of the Rings då de borde ha dött på grund av fysiken i den här filmen. Man ska helt enkelt bara acceptera att de kan springa på stenar som faller, åka rakt nedför en backe i en kärra utan att ändra riktning trots gupp.
9. Wish I Was Here
Jag gillar Garden State och var därför väldigt sugen på Zach Braff's nya rulle. Det märktes dock ganska tidigt in i filmen att Braff ville få med alla möjliga saker vilket resulterade i att det blev för många bollar i luften för honom. Tanken bakom det hela var en fin sådan men utförandet blev väldigt mediokert och handlingen hamnade i skuggan många gånger.
8. Lucy
Konceptet kändes riktigt spännande och trailern såg ju rätt så trevlig ut. Trots det visade sig Lucy vara en rätt så dålig film. Lucy saknade karaktär och det gjorde i princip alla andra karaktärer också. Det enda positiva med filmen är egentligen det filosofiska i den men tyvärr kan inte ens det rädda denna film från att bli kallad en bra sådan.
7. Sin City: A Dame to Kill For
Originalet är en av mina favoritfilmer baserad på serietidningar. Jag älskade designen och karaktärerna men i uppföljaren känns det inte som att man brytt sig om detta överhuvudtaget. Karaktärerna är bleka och designen är inte alls lika snygg som den var förut. Lägg då till de ganska så tråkiga berättelserna som inte lyckas fånga mig en enda gång.
6. Need for Speed
Den enda anledningen till att jag såg den här filmen var egentligen Aaron Paul. Han var ju helt fenomenal i Breaking Bad och eftersom det är min favoritserie så var jag tvungen att ge Need for Speed en chans. Jag ångrar dock att jag gjorde det. Karaktärernas handlingar kändes ologiska och mer eller mindre ursäkter för att imponera tittaren med snygga bilar och trick. De misslyckades dessvärre med att imponera på mig gång på gång.
5. The Interview
Jag hade aldrig några förhoppningar på den här filmen med efter att den blivit så omtalad var det bara ett måste att se den. Seth Rogen har till och börja med aldrig varit en rolig komiker och jag påminns om det varje gång jag ser honom eller ens hör hans röst. Filmen består till 85% av skämt som har med könsdelar och sex att göra vilket efter en stund bara blir riktigt larvigt. Jag gillade porrtidningsscenen i This Is the End men varje gång man försöker göra något liknande i den här filmen blir jag bara arg och vill stänga av filmen omedelbart.
4. Pompeii
Jag älskar historia och fick lite rysningar av teasern som släpptes inför Pompeii. Jag kände dock på mig att filmen inte skulle bli så bra och rätt hade jag. Inte en enda rysning gick genom min kropp under filmen och jag hade likaväl kunnat se varenda invånare dö i attacken. Kärleksdramat var dessutom så horribelt att det till och med slog kärleksdramat i The Hobbit. Det säger en hel del. Karaktärerna var även dem väldigt dåligt skrivna och lämnade mycket att önska.
3. Teenage Mutant Ninja Turtles
Jag är uppväxt med TV-serien, spelen och jag tycker riktigt bra om filmen från 1990. Det märktes dessvärre att den här filmen inte alls skulle nå upp till den filmens nivå. Designen av sköldpaddorna var hemsk, Shredder såg hemsk ut, Megan Fox kan fortfarande inte skådespela och handlingen fanns i princip inte. Det enda som roade mig under filmen var när sköldpaddorna beatboxade i hissen och den rätt häftiga actionscenen i bergen. Förutom de två scenerna var Teenage Mutant Ninja Turtles hemsk att se och jag vill aldrig mer se den. Tvåan fasar jag redan för att se.
2. Transformers: Age of Extinction
Flera gånger efter att filmen var slut frågade jag mig själv vad som ens hände i filmen. Varför var den nästan tre timmar lång? Vad hände sista halvan? Varje gång har jag kommit fram till att det hände egentligen aldrig någonting. Dinobots kom från ingenstans och gav ingen förklaring till varför de fanns på jorden. Actionscen på actionscen. Hade jag gått ifrån en timme efter att ha sett halva filmen hade jag förstått lika lite som jag gjorde när jag såg hela filmen. Vad räddar filmen från att inte hamna på förstaplats då? Actionscenerna är ju rätt häftiga.
1. Hercules
När första trailern dök upp bloggade jag att det kunde vara den värsta trailern jag någonsin hade sett. När jag besökte min kompis hade vi tänkt att se på bio och i brist på bra filmer såg vi Hercules. Jag visste dock inte om att biljetterna var bokade utan jag fick helt enkelt bara hänga med. Filmen var som jag anade så dålig att jag och en annan kompis som var med flera gånger vände våra huvuden mot varandra och viskade: ''What the actual fuck?'' Ingenting kändes logiskt och manuset var så ostigt att vem som helst hade kunnat göra det bättre, typ. Den Hercules som jag älskar fanns det inga spår av i den här filmen överhuvudtaget.
När jag vaknade idag hade jag fått ett sms av posten som sa att jag hade ett paket att hämta ut. Jag förstod mycket väl vad det rörde sig om för paket och jag hade tur då jag tog det sista exemplaret som fanns att köpa. Min första hot toy har ni säkert sett förr då Spider-Man gillar att vara med på mina kort. Den här gången är det Superman som gör entré och efter att ha suttit i ca en timma och provat olika poser, tagit kort, tagit fram förstoringsglaset och kikat på alla detaljer kan jag bara konstatera att jag är mycket nöjd.
Hot Toys har ännu en gång gjort ett suveränt jobb med att leverera en stilig figur. Pigmentfläckar, blodådror och rynkor är bara några saker som syns extremt väl. Vad jag dock inte är nöjd med är händerna. De är i sig väldigt snygga men otroligt svåra att byta. Till skillnad från Spider-Man kan man inte bara dra av handen och sätta dit en annan utan här får man ta till en tång eller liknande för att dra av den från delen som sitter ihop mellan armen och handen. Detta gör att jag mest troligtvis inte kommer att hålla på och byta händer särskilt mycket. Plattan som Superman står på tycker jag också är alldeles för stor (ungefär tre gånger så stor som Spideys).
Här kommer en bildbomb på figuren! Observera att kvalitén inte är den bästa då filen blev för stor för att kunna laddas upp.