Gamereactor follow Gamereactor / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands / 中國 / Indonesia
Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
#Gamestruck4: ICA

#Gamestruck4: ICA

Skrivet av ica den 25 juni 2018 kl 17:47
This post is tagged as: Diddy Kong Racing, Ocarina of Time, Zelda, Heavy Rain, Beyond Good & Evil

Jag har följt redaktionens lilla serie om spel som formade dem som gamers. Jag tänkte därmed göra detsamma.

Diddy Kong Racing

Jag hade suktat och längtat, lusläst förhandstitten i Super PLAY (och sedermera även recensionen) ett tjugotal gånger och drömt om spelet på nattlig basis. Jag hade just fyllt 13 år, och jag hade genom idel övertalning och propaganda fått mina föräldrar att gå med på att ge mig ett Nintendo 64, min första egna spelkonsol, tillsammans med Diddy Kong Racing i julklapp (ett lagom våldsamt spel tyckte min ömma moder). Det var inte helt utan förbehåll ska sägas, utan villkoret var att jag skulle betala halva kostnaden själv. Efter att ha offrat månadspengen till spargrisen under en längre tid blev till slut drömmen sann. På julafton 1997 slet jag upp konsolen, tryckte i scartkontakten i TV:n, pressade i spelkassetten och fattade kontrollen med mina små tonårshänder. Resten är, som man säger, historia. Diddy Kong Racing var och förblir ett fantastiskt spel, och enligt mig står det sig som världens bästa kartspel.

Heavy Rain

När Heavy Rain släpptes 2010 hade min son hunnit fylla fyra år. Jag tror att det kan ha bidragit till varför jag mådde så otroligt dåligt när jag spelade Quantic Dreams mörka deckarthriller. Att förlora sitt barn är en förälders stora mardröm, och den desperation som Ethan Mars kände när hans son blev kidnappad av "the origami killer" kunde jag sätta mig in i. Uppdragen som man ställdes inför för att rädda sonen var ofta mörka och tunga. Skulle man t.ex. mörda en okänd människa för att rädda sin egen son? Jag mådde väldigt dåligt spelet igenom, och Heavy Rain förblir det spel som har framkallat den största känslostormen hos mig.

Beyond Good & Evil

Det är någonting väldigt speciellt med det här spelet som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Den underbara musiken bidrar till den suggestiva och underbara atmosfären, karaktärsdesignen är genomgående lysande och uttrycksfull och upplägget passar mig som handen i handsken. Men det finns något mer här, något som gör att jag håller det här spelet högre än så många andra spel. Jag antar att jag fick någon form av relation till Jade, Pey'j och de andra karaktärerna på Hillys. Det fanns en speciell värme hos karaktärerna som vittnar om att Michel Ancel och hans team verkligen la ner sin själ i spelet. Jag har i 15 långa år, sedan cliffhangern i slutet av spelet, väntat på en uppföljare. Det ser ut som att man kommer få vänta i några år till...

The Legend of Zelda: Ocarina of Time

Jag hade tidigare läst recensionen i Super PLAY av vad som ansågs vara det perfekta spelet. Grafik: 100/100. Ljud: 100/100. Spelbarhet: 100/100. Utmaning: 100/100. Totalt: 100/100. Min hypemätare hade sedan länge kokat över, och mina förväntningar var fullständigt orealistiska. Jag hade läst att Link var liten i början av spelet, och att han sedan blev stor, något som jag trodde skedde medan man spelade. Jag och min lillasyster granskade därför Link ett par tempel in i spelet, och nog tyckte vi allt att han hade blivit någon cm längre... Placebo bör inte underskattas. Jag minns förövrigt med värme sekvensen när Navi flyger in i Links sovrum (det enda rummet som finns i den gemytliga stubben som han bodde i), när man ägnade dagar åt att försöka slå sitt fiskerekord, alla strapatser med Epona och den fantastiska stämningen som präglade hela Hyrule. Ocarina of Time är fortfarande ett av mina absoluta favoritspel.

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus
Bäst och sämst på E3 2018

Bäst och sämst på E3 2018

Skrivet av ica den 12 juni 2018 kl 17:41

E3 är förvisso inte över, men jag tänkte ändå passa på att ranka de spel som imponerade mest på mig, och de spel som såg absolut sämst ut. Nu pratar jag inte bara om grafik, utan om helheten.

Bäst på E3:

1. The Last of Us 2
Ettan står sig som ett av världen absolut bästa spel, och att tvåan skulle vara annat än fantastiskt var ingen högoddsare. MEN, att det skulle se såhär bra ut trodde nog ingen. Ljussättningen, AI:n, animationerna och designen bidrog till den täta atmosfären som verkar genomsyra spelet. Allt verkar vara så minutiöst genomtänkt, så jag tror att det här spelet kommer överträffa sin fenomenala föregångare.

2. Beyond Good & Evil 2
Beyond Good & Evil släpptes för 15 år sedan, och är enligt mig världens mest underskattade spel. I 15 långa år har jag längtat efter att få sätta tänderna i en uppföljare, och det ser ut som att jag kommer tvingas vänta ett par år till. "Den som väntar på något gott" heter det ju, och gott verkar det bli. Av det lilla man har fått se hittills verkar de ha fångat atmosfären från föregångaren. Karaktärsdesignen är dessutom bland det bästa jag har skådat i ett spel.

3. Ghost of Tsushima
Jag var inte speciellt sugen på spelet innan E3, men presentationen av spelet skrämde upp min hypemätare till taket. Med en grafik som är i klass med den i The Last of Us 2, gameplay som såg ut att vara hämtad ur ett valfritt Soul Calibur och miljöer som var så snygga att man ville slicka på skärmen så visade Sucker Punch att de bemästrar mer än gulliga plattformsspel och superhjälteaction.

Bubblare:

Cyberpunk 2077
Jag har ingen relation till spelserien sedan tidigare, men trailern var riktigt trevlig. Jag gillar speciellt androiden utan mun... Designen är väldigt bra.

Sämst på E3:

1. Crackdown 3
Att Microsoft inte har skrotat spelet för länge sedan förblir en gåta. Spelet ser verkligen ut som skit både gällande spelbarhet, grafik och upplägg. Ett genomruttet äpple i Microsofts annars mysiga fruktkorg till presskonferens.

2. Starlink: Battle for Atlas
Spelet såg ut som en blandning mellan Skylander, No Man's Sky och Star Fox, fast utan en egen identitet och med ful grafik och tråkigt upplägg. Inte ens Fox Mccloud kan rädda spelet.

3. Just Dance 2019
Jag trodde att dansspel var lika ute som magväskor, foppatofflor och gungstolar, men trots det inledde Ubisoft som vanligt sin annars så mysiga presskonferens med livemusik och dansande pandamaskotar. Jag må vara gammal, men sådana "dunka-dunka-spel" borde förpassas till arkadhallarna i Japan...

Bubblare:

DLC till Sea of Thieves
Jag välkomnar mer innehåll till det tomma skalet som Sea of Thieves består av, men det här såg inte roligt ut, alls. Tråkiga miljöer, fortsatt värdelös design och en grafik som hade sett gammal ut även på Xbox 360. Tack, men nej tack.

Vilka var era favoriter/kräkobjekt?

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus
Förklaringen till varför Sony förnedrar Microsoft

Förklaringen till varför Sony förnedrar Microsoft

Skrivet av ica den 24 april 2018 kl 17:04

Att Playstation 4 är en riktig succékonsol som har sålt mer än dubbelt så många exemplar som Xbox One är ingen nyhet. Här på Gamereactor är det många som har frågat sig varför Sony säljer så många fler konsoler än Microsoft. Svaret är väldigt enkelt: spelen. Låt oss kolla på hur det har sett ut den senaste tiden:

Den senaste tiden har det kommit ett exklusivt storspel till Xbox One i form av Sea of Thieves (5/10 på Gamereactor).

Under samma period har PS4-spelarna kunnat spela Ni no Kuni II (9/10 på Gamereactor), Shadow of the Colossus (9/10 på Gamereactor), Yakuza 6 (9/10 på Gamereactor) och God of War (10/10 på Gamereactor). Snart kommer dessutom Spiderman och Detroit, medan Xbox-ägarna får nöja sig med att spela sina gamla spel, eller det mediokra Sea of Thieves.

Det är inte konstigt att fler väljer Playstation 4 framför Xbox One när Sony väljer att lägga resurserna på mängder av AAA-spel framför nya avatarer och möjligheten att spela dina gamla spel (som du antagligen redan har klarat).

Microsofts satsning på monsterkonsolen Xbox One X har heller inte gjort att företaget har knappat in på Sonys försprång. I stället för att ge konsolköparna en riktig grafikdräpare, ett spel som är så snyggt att hakorna växer fast i marken, så är det Playstation 4 som kan stoltsera med de tre snyggaste spelen på marknaden i form av God of War, Horizon och Uncharted 4. Det här är ett kraftigt underbetyg för Microsoft som än så länge inte har någonting att konkurrera med, förutom en konsol som teoretiskt sett är den kraftigaste på marknaden, men som i praktiken inte kan mäta sig med denna grafiska topptrio.

För att få ett bra utgångsläge inför nästa generation (om det blir någon sådan) måste Microsoft rycka upp sig ordentligt. E3 tror jag kan vara den sista chansen att visa att de blir att räkna med framöver, men då måste de visa ett gäng tunga titlar, och gärna något exklusivt spel som drar nytta av hästkrafterna hos Xbox One X. Annars riskerar de att ge bort nästa generation till Sony innan den ens har börjat. Det är dags att de börjar vinna tillbaks förtroendet nu.

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus
Lista - Hur Gamereactor kan bli bättre

Lista - Hur Gamereactor kan bli bättre

Skrivet av ica den 10 februari 2018 kl 18:54
This post is tagged as: Petter, Gamereactor, Mäki, lista

Efter att ha läst Petters inlägg om att det borde råda en vapenvila i kommentarsfältet här på Gamereactor tänkte jag komma med lite konstruktiv kritik som kanske skulle kunna leda till en kvalitetsökning här på sidan. Here we go:

1. Börja korrekturläs nyheterna innan ni publicerar dem. Som det är i dag står Gamereactor för de slarvigaste spelnyheterna i Sverige, med stor marginal. Det är främst Jonas Mäki som totalt verkar sakna all form av språkkänsla, förmåga att kunna stava och formulera korrekta meningar. Det här är enormt lätt att undvika, speciellt då nyheterna allt som oftast består av väldigt få meningar samt att det finns rättstavningsprogram att tillgå. Mäki är en stor anledning till varför Gamereactor framstår som ett mer oseriöst och slarvigt alternativ till FZ och Loading.

2. Sluta rubriksätta som skvallerblaskorna. En rubrik ska vara kort, uppseendeväckande och sann gentemot det som nyheten handlar om. Här har Gamereactor blivit mycket sämre på senare år, och det är inte sällan som rubriken vilseleder i stället för att informerar om textinnehållet. Clickbaits kanske genererar klick, men det sänker också seriositeten.

3. Gruppera in de olika genrerna så man kan sortera bort det man inte vill läsa. Om man inte är intresserad av e-sport, film och serietidningar så ombeds man att "skrolla vidare". ELLER, så kan ni bara lägga till ett par flikar i menyraden så att vi som konsumenter (och er absoluta inkomstkälla) slipper skrolla. Ni kanske missar de extra klicken som genereras av att någon klickar fel, men stämningen hade blivit bättre, och helhetsintrycket på sidan hade ökat.

4. Ta åt er av kritik. Kritik, i synnerhet konstruktiv sådan, är till för att hjälpa er förbättra sidan för att ni ska kunna göra en bättre produkt, vilket leder till fler läsare och på sikt större intäkter för er. Visst finns det troll som bara är ute efter att kasta skit, men ofta är det befogad kritik från trogna läsare som ni tar som personliga påhopp. Välj i stället att tänka till, och fundera över om den som skriver kritiken kanske har rätt i något av det han eller hon skriver. Att instinktivt sätta sig i försvarsposition och kasta tillbaks kritiken leder bara till en ännu sämre stämning.

5. Spar på "humorn". Visst, jag är 33 år och kanske inte tillhör er målgrupp, men det lär vara fler än jag som blir frustrerande över era interna skämt i varenda artikel och diskussion. En del artiklar är intressanta, och håller en relativt hög klass, men då svärtar ni ner artikeln med malplacerade skämt (Mäki gillar lakritspipor, hohoho). Det här bidrar till den oseriösa framtoning Gamereactor har fått.

6. Välj reklam med omsorg. Att ha reklambanners som täcker stora delar av startsidan hade varit så enkelt att fixa om man hade haft ögonen med sig från början, och kollar över resultatet innan man sparar och går hem (eller vad danskarna nu gör).

7. Var mer transparenta i ert jobb. Jag älskade tiden när man fick se hur det såg ut i ert testrum, vilka prylar ni hade där och hur ni hade tänkt med inredningen. Jag vill se hur redaktionen jobbar, även om den största delen av jobbet sker hemifrån. Jag vill se hur formgivningen av sajten går till, hur du jobbar med dina layouter m.m. Då blir Gamereactor mer personligt igen, och kontakten med oss läsare blir mer intim. Ett annat förslag är att köra en "brevlåda live" där vi läsare får fråga er saker via en livestream eller liknande. Kör en varje fredag eller liknande. Det är något som ingen av era konkurrenter erbjuder.

Så, det var min lilla lista. Jag hoppas att ni i alla fall tänker över mina punkter, och tar tag i några av dem i alla fall.

Ha en fin kväll!

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus
En vecka med Surface Book 2

En vecka med Surface Book 2

Skrivet av ica den 26 januari 2018 kl 18:10
This post is tagged as: Surface Book 2

Nu har jag haft nöjet att leka med min Surface Book 2 (512gb-modellen) i en dryg vecka, och jag tänkte dela med mig av lite tankar om datorn. Jag har tidigare alltid kört med 15-tumsdatorer, så det här är ett steg ner storleksmässigt. Jag tänkte lista det som är bra och det som är mindre bra med den.

Positivt:

Utseendet: För det första är Surface Book 2 den snyggaste datorn jag någonsin har sett. Jag trodde inte att den skulle vara så läcker då bilderna skvallrade om en något tam och tråkig design.

Tangentbordet: Tangentbordet är underbart, men jag har fortfarande inte riktigt vant mig vid att inte ha en number pad. Det lär vara en vanesak dock.

Skärmen: Skärmen, som är avtagbar, är lätt och smidig, och riktigt, riktigt bra.

Batteritiden: Batteritiden är löjligt bra. Den håller i två dagar innan man behöver ladda den. Den har ett batteri i själva tangentbordet och ett i skärmen som samverkar.

Surface Pen: Pennan (som tyvärr inte följer med) är ett måste tillsammans med datorn, och den är fenomenal. Tyngden är perfekt, och den har nu stöd för skuggning när man tecknar genom att man tiltar pennan.

Prestandan: Det är otroligt att de har lyckats trycka in ett Geforce 1050 GTX i en 13,5"-dator. Om man väljer den större modellen (15") så får man ett 1060-kort, men 1050 räcker gott och väl om man inte ska spela de senaste spelen.

Portar: Datorn har två vanliga USB-portar och en minneskortläsare, vilket är relativt ovanligt nu för tiden. Dessutom har man en USB-C.

Minus:

På minussidan har man valt att inte satsa på Thunderbolt 3. Lite synd, såklart, men ingenting jag saknar nämnvärt då jag varken använder externa grafikkort eller använder externa skärmar. Det hade varigt trevligt att ladda datorn utan Microsofts laddningsdongel dock.

Man har också valt att ha magneten på vänster sida på skärmen, vilket tvingar en högerhänt som mig att flytta högerhanden tre dm i onödan...

Priset är verkligen i det högsta laget. Den datorn jag har kostar 29.000:-, och om man ska ha en penna får man punga ut 1100:- till. Jag köpte också till en sleeve för 500:- till. Plånkan blev genast bra mycket lättare. Om man vill ha en 15-tummare med de värsta specsen tvingas man punga ut med 40.000:-!

Omdöme:

Surface Book 2 är världens just nu bästa dator, men smakar det så kostar det. Om man jobbar med illustrationer, videoredigering eller fotografi är den här datorn ett klockrent verktyg. Om man bara ska kolla på Netflix och snoka på Facebook är det som att köpa en Lamborghini för att pendla till Willys.

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus