Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Spelmusikfredag (174)

This post is tagged as: Spelmusikfredag

Då var det fredag igen, vilket känns skönt av flera orsaker. Har inte varit speciellt aktiv den här veckan då jag dessvärre drabbades av förkylning och spenderat större av tiden med att sträcktitta på Game of Thrones. Jag känner mig dock på bättringsvägen, och även om helgen lär spenderas med att komma ikapp med plugget så lär jag även försöka klämma in lite tid till en av dagens nya spelreleaser, nämligen Metro Exodus.

Metro Exodus är ett av de spel som jag sett mest framemot det här året, då jag verkligen uppskattade de två tidigare spelen som bjuder på bland de mest inlevelserika och atmosfäriska upplevelserna som går att finna i spelväg. Så föga förvånande blir det lite Metro-doftande spelmusik den här gången, för ovanlighetens skull blir det dock renodlad trailer-musik denna gång.

"Aurora (Trailer)" är musiken som spelas upp i The Aurora-trailern som släpptes för drygt år sedan. Det är ganska tydligt att just denna låt är specifikt gjord för att vara med i en trailer, sett till tonerna som följer med i själva trailerns klippning (framförallt mot slutet). Så lite annorlunda än en regelrätt spellåt på det viset, samtidigt så osar denna låt med den klassiska Metro-atmosfären. Vilket ändå är naturligt, då detta verkar vara en lite annorlunda tappning av Metro-seriens temalåt.

Aurora (Trailer) (Oleksii Omelchuk)

Spelmusikfredag-spellista

Spelmusikfredag (174)

Facebook
TwitterReddit
The Lego Movie 2 bjöd på mer charm

The Lego Movie 2 bjöd på mer charm

This post is tagged as: The Lego Movie 2: The Second Part, The Lego Movie 2, Film

Första Lego-filmen var riktigt charmig, och även om jag inte varit så bra på att se varken Lego Batman eller Ninjago-filmen så har jag sett framemot uppföljaren till Lego-filmen. Visserligen har hypen inte varit på supertopp och jag har inte följt filmen så noga (hade i princip missat att filmen hade premiär lagom till denna helg), men som sagt så såg jag ändå framemot The Lego Movie 2: The Second Part.

Som nämnt tyckte jag att den första filmen var charmig och oerhört lekfull, något som jag även tycker passar bra in på uppföljaren. Det bjöds på massvis med charm, och som väntat var animationsarbetet mycket bra. Röstskådespelarna gjorde ett toppenjobb med att få de danska plastfigurerna till liv, och majoriteten av skämten och referenserna träffade rätt för mig. Jag minns inte om det var några sånger i första filmen, men i uppföljaren förekommer det ett par sådana på nästan lite Disney-manér, vilket jag ändå tyckte fungerade. I den mån att jag inte avskydde låtarna, så att säga.

Jag gillade också filmens budskap, som i mina ögon höjde filmen en aning och även fick den att kännas mer hjärtlig. Inte för att den aspekten saknades i första filmen, däremot upplevde jag det som mer konsekvent genomsyrat i uppföljaren. Dock vågar jag inte svara på vilken av de två Lego-filmerna som är bättre, då det var ett antal år sedan som jag såg den förra filmen.

I slutändan är The Lego Movie 2: The Second Part, trots en jobbig titel, en riktigt charmig, lekfull och uppriktig film som jag verkligen uppskattade. Kan varmt rekommendera denna till entusiaster av världens bästa leksak (trots att den är dansk) samt naturligtvis fans av animerade filmer.

Facebook
TwitterReddit

Spelmusikfredag (173)

This post is tagged as: Spelmusikfredag

Då var det fredag igen, och efter en rätt kämpig vecka känns det minst sagt skönt att kunna ta helg nu. Något pluggande lär det väl bli, men inte speciellt mycket så det blir nog mest att försöka ta det lugn och få andra saker gjort. Men nu är det spelmusik som gäller!

För en tid sedan blev jag rekommenderad om soundtracket till Nier Automata, ett spel som jag hört en del om men inte har någon egen bekantskap med. Jag är inte riktigt säker på om det är ett spel för mig, men musiken tänkte jag att kunde lyssna lite grand på.

Jag behövde heller inte leta speciellt mycket för att hitta en bra låt ur det soundtracket, då jag redan fastnade för den första låten "Significance - Nothing". Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig, eftersom jag som sagt inte har någon bekantskap med detta spel, men denna låt är riktigt stämningsfull. Samtidigt har den en rätt dyster framtoning som härleder tankarna till en postapokalyps, eller, baserat på låtens titel, ens egna betydelse som är viktig. En känsla av att sakna betydelse, vilket skulle kunna stämma baserat på det lilla som jag vet om spelet, som jag tycker låten lyckas få fram på ett stämningsfullt sätt som även sätter igång tankarna.

Significance - Nothing (Keiichi Okabe & Keigo Hoashi)

Spelmusikfredag-spellista

Spelmusikfredag (173)

Facebook
TwitterReddit
Riktigt nöjd med kampanjen i Ace Combat 7

Riktigt nöjd med kampanjen i Ace Combat 7

This post is tagged as: Ace Combat 7: Skies Unknown

Det har varit lite sisådär med både aktiviteten och spelandet den senaste tiden, men under veckan så blev jag i alla fall slutligen klar med kampanjen i Ace Combat 7: Skies Unknown. Jag tänkte inte skriva så jättemycket om det dock, då mina tidigare intryck täcker helheten ganska bra. Jag ville dock ändå skriva ned några tankar som jag funderat på under de senaste dagarna sedan eftertexterna rullade. Inga spoilers kommer förekomma i det här inlägget.

Få spel lyckas med konststycket att nästan konsekvent ge mig gåshud, men Ace Combat 7 är ett av dessa spel. Det är av olika anledningar, ibland är det delar ur storyn, radiotjattret eller Keiki Kobayashis strålande musik. Vanligtvis är det en kombination av dessa delar, speciellt under de sista uppdragen, som tillsammans med gameplayet skapar spelmoment som gör mig exalterad på ett sätt som ingen annan spelserie lyckas göra konsekvent.

Ace Combat 7 var för mig fullt med dessa moment, och även storyn var en höjdpunkt. Utan att gå in för mycket på detaljer kan jag visserligen tycka att vissa av storyns teman inte behandlas särskilt djupgående, samt att vissa karaktärer fick mindre utrymme än vad jag hade hoppats på. Men som helhet tycker jag att storyn var riktigt bra, speciellt den sista tredjedelen eller så av spelet som jag sträckspelade bara för att jag vill se vad som skulle hända. Någon sådan känsla kan jag ärligt talat inte minnas sist jag kände inför ett spel.

Efter att ha spelat klart kampanjen tycker jag ändå överlag att kampanjen i Ace Combat 7 mer eller mindre levde upp till mina förväntningar. Visst finns det ett par saker som hade kunnat utvecklas, men när eftertexterna rullade så kände jag mig definitivt nöjd med spelet. Efter all denna tid kan jag säga att väntan var väl värd, och för min del är det även en stark start på spelåret 2019.

Facebook
TwitterReddit

Spelmusikfredag (172)

This post is tagged as: Spelmusikfredag

Då var det fredag igen, och trots en del plugg under dagen har jag ändå haft det ganska lugnt. Ser även ut att bli så resten av helgen, då jag har en del plugg men samtidigt tror jag att jag kommer att kunna ta det lite lugnt. En del av mig kan dock inte hjälpa att känna mig något bitter i att jag inte skrivit ett inlägg under veckan, jag har varit väldigt pressad med tid men ändå. Nåja, ingen idé att sura för det, får helt enkelt försöka komma i fas under nästa vecka istället.

Men nu är det dags för lite spelmusik, eller kanske spelrelaterad musik i det här fallet. Jag har vid några tidigare tillfällen lyft fram Skyrim-inspirerad musik av Mattia Cupelli, som komponerat ett gäng låtar som verkligen skulle höra hemma i det kalla och nordliga Skyrim. Samtidigt märks det tydligt att hans låtar har en egen stil som skiljer sig från Jeremy Soule.

"The Way of the Voice" är en rätt lågmäld låt, som ändå lyckas med att få fram en mäktig känsla med en dos av mystik. Kraften via "The Voice", eller Thu'um, är något som faktiskt inte speglas i det officiella Skyrim soundtracket när jag tänker efter. Något som på sätt och vis förvånade mig lite när jag fick den insikten nu när jag lyssnade om på Cupellis låt. Men det tas verkligen tillvara på i denna låt, som därtill även är ruggigt atmosfärisk.

The Way of the Voice (Mattia Cupelli)

Spelmusikfredag-spellista

Spelmusikfredag (172)

Facebook
TwitterReddit
Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy