Medlems- och redaktionsbloggar. Dagsfärska nyheter, tunga artiklar, intervjuer, personliga bloggar, intressanta forumdiskussioner och rättvisa recensioner. Gamereactor är Sveriges största speltidning- och spelcommunity Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Har trätt mig in i den avancerade krigsföringen

Har trätt mig in i den avancerade krigsföringen

This post is tagged as: Call of Duty: Advanced Warfare, Call of Duty, Intryck

Senaste Call of Duty-liret har sett för min del oväntat lovande och fräsch ut, och då det jag såg och hörde om spelet bådade gott (gällande recensioner och intryck) kände jag mig säker på att slänga ut 600 riksdaler på Advanced Warfare. Vanligtvis brukar jag envist köra genom hela singleplayern i ett spel innan jag ger mig i kast med eventuellt multiplayerläge, men i och med det här Day Zero-jippot passade jag på att utnyttja den dubbla erfarenhetspoängen för att gå upp i nivå ett par gånger under gårdagen. Jag påbörjade dock kampanjen denna kväll, så istället för att bjuda på intryck från det ena eller det andra (som jag gjorde med The Last of Us) slår jag istället två flugor med en smäll.

Rent generellt känns dock spelet betydligt fräschare än tidigare delar i serien, naturligtvis är själva kärnan intakt och det är långtifrån ett nyskapande spel. Däremot är det inte sagt det bara är samma spel i nyförpackning, framförallt tack vare exoskelettet som i Sledgehammers framtid är standard utrustning för soldater och som ger spelaren nya förutsättningar. Att det påminner mycket om både Halo och Titanfall tåls förstås att nämna, men som sagt känns Call of Duty för första gången på länge oerhört fräscht.

Multiplayern är minst lika hektisk som tidigare, vilket inte är särskilt oväntat. Det mesta är här sig likt sedan tidigare, men tack vare tidigare nämnda exoskelett bjöds det på nya taktiker och mer vertikalitet i kartorna, vilket jag välkomnar. Nu gäller det inte längre att springa fram genom kartorna, då spelare kan hoppa högre, ducka snabbt undan skott och skjuta ned en uppifrån. Det märks snabbt att samtliga kartorna är designade med dessa variabler i åtanke, men än så länge har jag inte kört någon karta som jag verkligen gillar.

Klassystemet fungerar nästan precis som i Black Ops 2 (har inte spelat Ghosts och vet inte hur det fungerar där), men istället för 10 poäng är det numera 13 poäng som jag kan använda för att utrusta min soldat. Från att bestämma vapen, tillbehör, specialförmåga till exoskelettet, granater och perks, ja ni vet hela rubbet. Nu räknas dock scorestreaks in i det, vilket gör det möjligt att köra utan dessa och kanske dra på med fler perks eller två tynga vapen. Mer valfrihet helt enkelt, vilket uppskattas.

Av det jag spelat från spelets kampanj kan jag inte säga så mycket mer än att det är hyfsat såhär långt. Som brukligt är det till stora drag som ett actionfyllt spektakel med explosioner som skulle göra Michael Bay stolt, inget större fel med det egentligen. Men återigen är det exoskelettet som förnyar saker och ting, samt de futuristiska granaterna där du kan välja vilken effekt den ska ha innan du lobbar iväg den. En detalj som jag gillar är att all form av information på skärmen (bortsett från vart du ska ha) och istället visa det på ditt vapen, vilket för tankarna till Dead Space, och inbjuder mer inlevelse än tidigare.

Grafiskt sett ser spelet riktigt tjusigt ut, kanske inte direkt en kandidat för årets snyggaste spel men det betyder inte det inte ser riktigt snyggt ut. Bilduppdateringen körs också som brukligt med silkeslena 60 bilder per sekund, och bortsett från ett par enstaka tillfällen där den sjunkit (kör PS4-versionen) har det annars rullat på riktigt bra. Ljudet är också en klar förbättring sedan tidigare spel, det har visserligen fortfarande en bra bit kvar jämtemot Battlefield-spelen, men det är bra mycket bättre än det plastiga ljudet som vi dragits med sedan Modern Warfare 2.

Nu har jag visserligen inte spelat tillräckligt mycket för att klargöra exakt hur bra jag tycker spelet är (men det här är ju ändå bara intryck), men såhär långt har jag fått helt klart bra vibbar av årets Call of Duty. Det är kanske inte nyskapande, men det är betydligt fräschare än tidigare, och för min del känner jag nog ändå det räcker.

HQ
Första gången på länge som jag ser framemot ett Call of Duty-spel

Första gången på länge som jag ser framemot ett Call of Duty-spel

This post is tagged as: Call of Duty, Call of Duty: Advanced Warfare

Jag kommer fortfarande ihåg det klart och tydligt. Första gången som jag spelade Call of Duty 4: Modern Warfare hade jag ärligt talat ingen aning vad som väntade, och inte ens det lilla jag hade hört om spelet kunde förbereda mig. Första Modern Warfare var en hisnande upplevelse med filmiska och mäktiga moment som jag på den tiden aldrig hade upplevt tidigare. En grym enspelarkampanj samt en oerhört bra multiplayerdel lämnade mig med starka intryck.

När sedan uppföljaren Modern Warfare 2 var jag kanske inte helt oväntat riktigt förväntansfull med tanke på hur pass mycket jag gillade föregångaren. Men dessvärre lämnades jag besviken. Även fast storyn hade sina moment var den alldeles för hoppig och överdriven, och multiplayern upptäcktes inom kort vara obalanserat som bara den.

Men när Black Ops utannonserades såg det riktigt bra ut, och det väcktes ett litet hopp om att det kunde vara bättre än Modern Warfare 2. Även fast det inte riktigt levde upp till mina förväntningar, var det fortfarande ett bra spel som jag spenderade kanske lite väl mycket tid på. Men sedan dess har jag inte längre sett framemot något nytt Call of Duty-spel, även fast jag skaffade både Modern Warfare 3 och Black Ops 2 till slut. Ghosts var jag däremot lite hoppfull inför, men när Infinity Ward skröt om jycken och fiskarnas AI tappade jag allt hopp för spelet.

Men den här gången måste jag erkänna jag verkligen ser framemot ett Call of Duty-spel, något som jag inte har känt på riktigt länge. Även fast Call of Duty: Advanced Warfare har en töntig undertitel och ser ut att ha lånat kanske lite väl mycket från Halo och Titanfall, ser det oerhört lovande ut. Samtidigt är det kanske vad serien behöver, då den utvecklats minimalt (om ens det) under de senaste åren.

Jag är i alla fall riktigt sugen på att hoppa omkring i mitt Exoskelett och bli nedspöad av hyperaktiva och skrikande tolvåringar, men framförallt är jag nyfiken på hur enspelardelen kommer vara den här gången. Varje storyrelaterad trailer de släppt har jag sett med nyfikenhet, och förhoppningsvis kommer det vara riktigt bra den här gången. Får i alla fall se vilka betyg det får och vilka intryck jag får höra imorgon i och med "Day Zero"-jippot, så om det bådar gott lär jag nog antagligen ställa mig i kön.

Ser ni också framemot Call of Duty: Advanced Warfare?

Lite intryck från The Evil Within

Lite intryck från The Evil Within

This post is tagged as: The Evil Within, Intryck

När The Evil Within utannonserades såg jag framemot det, då jag kände det var dags för ett nytt skräckspel som såg ut att återuppliva genren (åtminstone när det kommer till AAA). Det såg riktigt lovande ut för min del, men under de senaste dagarna vart jag lite orolig för spelet på grund av recensionsembargot och att vissa spelsidor inte hade fått motta en recensionskod/kopia av spelet, vilket aldrig bådar gott. Men då betygen överlag såg goda ut när jag läste ett gäng recensioner tidigare idag bestämde jag mig för att slå till i alla fall, och jag kan redan nu säga jag gillar spelet.

Efter ett par timmar in i spelet kan jag konstatera att det, såhär långt i alla fall, inte är speciellt läskigt. Atmosfären är bitvis riktigt bra, men till skillnad från Alien: Isolation har jag det svårare att bli indragen i spelet. Med det sagt finns det fortfarande en viss panik under vissa stunder av spelet, framförallt mot en bossfight där jag fick slut på ammunition och av misstag målade mig in i ett hörn. Men då jag som sagt bara spelat ett par timmar är det möjligt att själva skräcken blir bättre längre in.

Rent spelmekaniskt är det lite av en kombination mellan smygande och skjutande, dock misstänker jag sistnämnda kommer bli vad spelet bygger mest på i slutändan. Smygandet har dock fungerat mer eller mindre utmärkt såhär långt, så förhoppningsvis har jag fel om detta då jag föredrar valmöjligheter. Själva vapenkänslan gillar jag dock skarpt, då det sitter en härlig tyngd när jag avfyrar ett skott från revolvern mot en elak fiende.

Om det är något som jag skulle klaga på hittills, är den stundtals bökiga kameran (har inte haft jättemycket problem med den, men klart är att den inte är helt optimal) samt upplever jag själva spelkontrollen som klumpig. Är inte särskilt förtjust i letterboxen, jag kan förstå varför de valt att göra det i detta spel och jag vande mig rätt snabbt, men jag hade gärna sett att man fått välja bort ifall man så önskade.

Men överlag känner jag mig definitivt nöjd med The Evil Within, och det ska bli spännande att fortsätta och se hur resten av spelet håller sig. Fast samtidigt är jag sugen på att fortsätta på Alien: Isolation. Hm... nåväl, har ni spelat The Evil Within och vad tyckte ni om det i så fall?

Vad jag saknar mest från Assault Horizon

Vad jag saknar mest från Assault Horizon

This post is tagged as: Ace Combat, Ace Combat: Assault Horizon, Ace Combat Infinity

Under helgen fick jag ett plötsligt sug av att återvända till Ace Combat: Assault Horizon, som jag inte spelat sedan Ace Combat Infinity släpptes. Jag valde att spendera lite tid med det nästintill döda multiplayerläget, men trots brist på aktivitet lyckades jag ändå spela ett par rundor och jag hade rätt trevligt faktiskt. Det var också då som jag började fundera lite och kom på ett antal saker som jag gillade skarpt med Assault Horizon, men som inte letat sig vidare i Infinity. Jag tänkte lite kortfattat lista dessa saker, som förhoppningsvis antingen läggs till i en uppdatering till Infinity eller i nästa Ace Combat-spel.

Capital Conquest
Den absoluta höjdpunkten med multiplayerläget för min del var detta spelläge, där två lag kämpade för att förstöra varandras högkvarter samtidigt som man försvarade sin egna. Utöver detta var man tvungen att hålla en fast punkt på kartan för att kunna öppna upp en attackrutt mot fiendens högkvarter, samt ta över olika baser för att snabbt ta sig till en viss punkt på kartan efter man blivit nedskjuten. Det kunde kännas riktigt intensivt, speciellt när ett lag lyckades låsa upp en kraftfull Trinity-missil eller en stealth bomber som kunde orsaka stor skada på högkvarteret. I den senaste uppdateringen till Ace Combat Infinity lades en variant på detta spelläge till och som ska vara tillgängligt att spela under veckan, men istället för högkvarter har båda lagen en varsin flotta att beskydda. Jag ser framemot att testa det, minst sagt.

Stealth bombers
Utöver diverse jetplan introducerade Assault Horizon ett par andra flygfordon, såsom helikoptrar, AC-130 samt ovan nämnda stealth bombers. Sistnämnda var min absoluta favorit av nykomlingarna, eftersom jag gillade variationen som det bidrog. Visst kändes det rätt strömlinjeformat, men samtidigt var det ändå härligt att kunna ratta ett stort flygplan som kunde demolera ett stort antal markmål men som samtidigt var nästintill försvarslöst mot fientligt flyg. Om stealth bombers återinfördes utan det strömlinjeformade upplägget tror jag det skulle bidra med god variation. Det verkar dock utifrån Operation: Future Prospect-teasern som att stealth bombers faktiskt är på väg, vilket jag uppskattar.

Motmedel
En sak som jag tyckte var märklig inte kom med från Assault Horizon till Infinity var motmedlet, flares, som kunde komma till användning ifall det var för sent att undvika en missil med en undanmanöver. Något som jag gärna ser dyker upp igen, och med tanke på att stealth bombers som nämnt verkar dyka upp i en kommande uppdatering lär detta i princip vara nödvändigt att återinföra.

Fasta spawnpunkter
I mitt blogginlägg om Team Deathmatch-spelläget i Ace Combat Infinity var ett av problemen som jag hade med det att spelare respawnar på exakt samma ställe där de blev nedskjutna. I Co-op uppdragen fungerar det ändå någorlunda, men i Team Deathmatch fungerar det inte eftersom det gör att striden håller sig på samma punkt på kartan genom hela matchen. Att återinföra de fasta spawnpunkterna från Assault Horizon skulle göra striderna flyttades till olika delar av kartan och att alla inte flög omkring i cirklar.

Skvadronnamn och radiokommandon
I Assault Horizon kunde ledaren för en skvadron välja vilket namn skvadronen skulle ha under matchens gång, vilket jag gärna skulle vilja lades till eftersom det blir lite tröttsamt med endast Alpha och Bravo. Varför inte någon match där Mobius möter Yellow? Jag saknar också radiokommandon från Assault Horizon, nu finns visserligen radiokommandon i Infinity också, men det fungerar på ett annat sätt. Visserligen känns dessa mer passande för spelet, men de levereras utan röstskådespel vilket jag faktiskt saknar lite från Assault Horizon, då det fanns lite mer intensitet under matcherna tack vare detta.

Egenskapade färgscheman
I Assault Horizon fanns möjligheten att göra egna färgscheman till sina favoritplan baserat på det som fanns, vilket var en funktion som många uppskattade. Det gick att skapa som en egen liten identitet, vare sig det handlade om en F-22:a med svart och röda färger eller ett chockrosa MiG-plan. Eftersom Infinity är free-to-play vart jag inte så förvånad att denna funktion inte återvände, då jag mer eller mindre väntade mig det skulle släppas färgscheman som mikrotransaktioner. Det går dock inte alls köpa sig färgscheman (om man inte räknar det bränsle som betalas för man vill ligga bra till i ett särskilt event där ett färgschema utlottas), och eftersom få nya färgscheman släpps med jämna mellanrum (runt 1-2 per månad) finns det inte så mycket variation. Att kunna skapa sina egna färgscheman skulle dels göra det fanns betydligt mer variation (istället för en massa gråa eller svarta jetplan) och dels bidra med fler egna identiteter inom spelet (utöver smeknamnen som går att välja).

Dessa saker var det som jag gillade absolut bäst med multiplayerläget i Assault Horizon, och även fast jag inte räknar med att allt detta kommer läggas till i Ace Combat Infinity hoppas jag ändå på att utvecklarna åtminstone överväger dessa inslag till nästa spel i serien.

Lite detaljer kring Bionicles återkomst

Lite detaljer kring Bionicles återkomst

This post is tagged as: Bionicle, Lego, Nyheter

Jag har tidigare bloggat om både rykten och bekräftelsen att Lego tänkt återinföra Bionicle på leksakshyllorna till 2015, och då jag dragits med i hypen hade jag tänkt blogga lite om några nya detaljer som avslöjats under årets New York Comic Con-mässa.

Till att börja med visade de en form av animerad trailer som ger en bakgrund till storyn. Nu vet jag inte hur många som följt storyn i Bionicle tidigare, men det är bekräftat att Bionicles återkomst kommer bli en reboot av serien, dock ska det tydligen bli en "soft reboot" i stil med de två senaste Star Trek-filmerna. Det märks också att Lego låtit sig inspireras av Bionicles första år när det kommer till story och skådeplatsen. Själva storyn i sig ska berättas genom minuterlånga animerade kortfilmer och framförallt genom böcker som beräknas släppas under andra halvan av 2015. Det är än så länge tänkt att Bionicle ska hålla på i tre år, men det är inte omöjligt att det fortsätter längre än så.

Men vad som kanske är viktigast är själva figurerna, och sex av dessa är naturligtvis hjältarna (ni kommer känna igen namnen på de, det kan jag garantera). Just de här figurerna är de enda som Lego hittills har visat på deras Facebook-sida, men utöver dessa ska det också släppas sex så kallade "Protectors" (som ska motsvara byinvånare) samt "Lord of Skull Spiders" som förmodligen lär vara en skurk av något slag (samtliga figurerna går att se i dessa två videoklipp). Hjältarna har också karaktärsbeskrivningar här, för er som vill läsa vidare och se hur mycket av de ni känner igen. Men för att återgå till själva figurerna, måste jag personligen säga jag tycker det ser riktigt bra ut.

Det som jag sett från Bionicles återkomst hittills måste jag säga ser riktigt lovande ut, och det ska bli intressant och se hur slutresultatet kommer bli. Vad tycker ni om de nya figurerna, och hur tror ni att Bionicles återkomst kommer bli?