Då har Microsoft haft sin egna E3-konferens, och även om jag själv inte äger en Xbox One, och i nuläget inte har några planer på att skaffa en sådan (vilket handlar om en fråga om både kostnad och utrymme), så brukar jag ändå se till att se på vad Microsoft har att erbjuda. För min egen del är det kanske mer för tredjepartsspelen, men samtidigt så brukar Microsoft leverera stabila konferenser.

Konferensen inleddes med en mystisk trailer som fick mig att börja fundera hejvilt över vad det hela handlade om. Det var mycket fokus på natur och djur, så jag drog den fullt rimliga slutsatsen att det var Planet Earth: The Game. Mer seriöst trodde jag på en ny IP, men det visade sig vara ett nytt Halo-spel, Halo Infinite för att vara mer specifik. Vad exakt spelet ska fokusera kring gavs det ingen information till under själva konferensen.

Därefter bjöd Microsoft på en ganska stark start med mycket spel. Gällande konferensen i sin helhet var det mycket fokus på spel och mindre fokus på snack, vilket är något som jag uppskattar. Det märks också att det är ett koncept som fungerar väl, och totalt visades det upp oerhört många spel.

Nya Ori-spelet ser riktigt mysigt ut, och vi fick äntligen se From Softwares nya spel som går under titeln Sekiro: Shadows Die Twice. Av någon anledning fick jag för mig att det var Microsoft-exklusivt, vilket dock inte är fallet, men det ser i alla fall intressant ut.

Därefter steg Todd Howard upp på scen för att visa upp en trailer till Fallout 76, som det råder en del oklarheter om. Trailern som visades upp såg bra ut, och vi fick veta att det är 4 gånger större än Fallout 4, dock fick vi fortfarande inga konkreta förklaringar om vad spelet handlar på. Är det en singleplayer-baserad spin-off likt Fallout: New Vegas, eller stämmer ryktena om att det är ett onlinebaserat överlevnadsspel? Svaret får vi förmodligen på Bethesdas egna presskonferens.

Dontnod visade upp ett nytt spel ur Life is Strange-universumet, som jag till en början var övertygad om att det var Life is Strange 2. Det rörde sig dock om ett spel som går under titeln The Awesome Adventure of Captain Spirit, vilket utspelar sig i samma universum och som släpps gratis i slutet av juni. Av det som visades tyckte jag det såg ganska mysigt ut, och det mildrade något när jag insåg att det inte var en uppföljare.

Under Microsofts förra E3-konferens utannonserades Metro Exodus, vilket utan tvekan var den absoluta höjdpunkten för mig under den konferensen. Mitt under denna konferens var jag tvungen att springa iväg en väg stund, och självklart så skulle Metro Exodus visas upp just då. Jag passade på att se trailern när Microsoft var upptagna med nästa Forza-spel, och den trailern var riktigt grym! Peppen är för egen del med andra ord ganska stor nu, och jag längtar till att krypa runt i den ryska postapokalypsen.

Därefter tyckte jag att konferensen var lite av en blandad påse. Dying Light 2, The Division 2 och Shadow of the Tomb Raider var de spel som uppmärksammade mig, och av dessa var det bara sistnämnda som fångade mitt intresse. Dying Light 2 och The Division 2 kan nog bli lovande, men jag kände mig inte helt fångad av de spelen.

Gears of War fick ett hyfsat stort utrymme mot slutet, inledningsvis med ett mobilspel med Pop-figurerna, och en del av mig känner nästan att Microsoft borde avslutat där som den ultimata trollningen. Men det visades också upp en Xcom-liknande spin-off, samt Gears 5 vilka såg hyfsade ut.

Sedan såg det ut som att Phil Spencer skulle avsluta hela konferensen, när den helt och hållet kapades av CD Projekt Red som visade upp en trailer för kommande Cyberpunk 2077. Jag ska erkänna, mycket av min hype för spelet bygger i princip på att det är CD Projekt Red som står bakom spelet, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att The Witcher 3 är att av de absolut bästa spelen som jag någonsin har spelat. Trailern lovade gott, men jag hoppas verkligen på att det inte är det enda som kommer visas av spelet på E3.

Som sagt tycker jag att Microsoft tidigare har bjudit på stabila konferenser, och även riktigt bra sådana, och årets konferens var definitivt stabil. Microsoft hade både en stark början och avslutning, men personligen så var mittendelen lite för mycket av en blandad komplott. Detta beror dock helt och hållet på mitt varierande intresse för de olika spelen, men som konferens var det definitivt en stabil sådan med mycket fokus på spel.

Då var det äntligen dags för stunden som jag längtat till under de senaste veckorna, nämligen E3. Eller, tekniskt sett har inte E3 börjat än utan det är EAs "EA Play"-satsning som gått av stapeln för tredje året i rad som egentligen sker utanför E3. Men samtidigt så sker det i så pass nära anslutning att jag personligen ser det som en del av E3.

Så även om det tekniskt sett är fel, så förklarar jag härmed årets E3 för öppnat. Då har alltså EA Play dragits igång och gått med en konferens, och tidigare har dessa varit ljumna som mest. Varje år hoppas jag på att EA ska råda bot på sina presskonferenser, men likt förbannat blir jag besviken varje år när det visar sig att EA inte lärt sig det minsta lilla och bara drämmer med massvis med sportspel. Att det finns en publik för de spelen är ju självklart, men jag är tveksam till om den publiken verkligen är samma som streamer EA Play-konferensen med tanke på att det verkar universellt vara det som klagas på mest.

Så ja, även i år var EA Play en minst sagt ljummen tillställning, men med det sagt fanns det ett par guldkorn som höjde konferensen något. Först ut hade vi Battlefield V, som den här gången fick en betydligt bättre trailer än sist som också visade upp några av detaljerna som lät så lockande när spelet avslöjades. Något ordentligt gameplay visades inte, men jag tror det verkar finnas upp någonstans på Youtube, men bara den trailern lovade gott.

Dessutom kommer det finnas ett Battle Royale-läge, vilket inte förvånade mig överhuvudtaget och som jag personligen inte känner mig speciellt lockad. Dock känns rent spontant Battlefield mer lämpat för ett sådant läge än Call of Duty, och jag avvaktar med både ris eller ros tills vi får se mer konkret hur det läget kommer att fungera. Vi fick också en liten teaser av War Storyn som kommer kretsa kring en norsk motståndskvinna, och tydligen ska vi få se mer av det under Microsofts E3-konferens. Konceptet med War Stories har mycket potential, men då jag själv dessvärre aldrig fastnade för dem i Battlefield 1-kampanjen så har jag inte speciellt höga förväntningar på att Dice ska leverera på singleplayer-fronten den här gången heller.

Jag hoppades verkligen på att EA skulle slå på stora trumman med Star Wars, de har ju trots allt haft licensen ganska länge nu men endast släppt båda Battlefront-spelen samt mobilspelet Galaxy of Heroes, så det är verkligen på tiden att de visar upp exempelvis Respawns Star Wars-spel. Något som jag personligen hoppades starkt på, och det fick vi... typ. Respawn utannonserade Star Wars: Jedi Fallen Order, som kommer kretsa kring Jedis mellan Episode III och IV. Något som låter oerhört intressant, men dessvärre fick vi inte se ett knyst från spelet. Inte ens en kort teaser visades upp. Det ska även släppas under hösten 2019, förmodligen i samband med Episode IX, så förhoppningsvis behöver vi inte vänta alltför länge tills det visas upp på riktigt (även om det mycket väl kan ske först vid nästa EA Play).

Inte helt otippat fick vi även lite information kring vad som kommer härnäst till Star Wars Battlefront 2, och utöver redan utannonserade innehållet relaterat till Solo-filmen fick vi höra lite grand om kommande Clone Wars-innehåll. General Grievous, Obi-Wan Kenobi, Count Dooku och Anakin Skywalker kommer lägga tills som hjältar och skurkar, samt så utlovades ett Conquest-liknande spelläge tillsammans med ett ordentligt Squad-system. Spelet fick en stor uppförsbacke efter alla kontroverser kring bland annat lootlådor, men min förhoppnings är att Dice kan vända skutan nu efter att ha gjort om progression-systemet till det bästa möjliga och satsa på att lägga till nytt innehåll som utvecklar spelet.

Utöver giriga mikrotransaktioner, har EA satsat en del på indiespel under de senaste åren, och under årets EA Play-upplaga fick vi se två EA Originals. Det första var Unravel 2, som den här gången inte presenterades av en supernervös svensk. Första spelet hade rätt klumpigt plattformande och en del oerhört frustrerande pussel, men jag tyckte överlag att det var ett oerhört mysigt och charmigt spel och säger absolut inte nej till en uppföljare. Faktum är att de passade på att göra vad som under de senaste åren blivit en stor E3-grej, nämligen att släppa det direkt efter konferensen.

Det andra EA Original-spelet var Sea of Solitude, och utifrån trailern som visades upp och den kanske lite väl långa presentationen så verkar det definitivt lovande. Jag är dock lite fundersam kring tematiken att människor förvandlas till monster om de är för ensamma, men jag tror det är bättre att låta spelet tala för sig självt när det väl släpps.

Det som det rådde mest nyfikenhet kring var såklart Anthem, som utannonserades förra året. En del av det bygger naturligtvis på hur spelet ser ut att bli, då det verkligen ser ut som Biowares svar på Destiny, men mycket nyfikenhet har även rått kring de ofrånkomliga mikrotransaktionerna efter hela cirkusen som var Battlefront 2-släppet. På den fronten verkar det inte vara några lootlådor som gäller, och mikrotransaktionerna ska endast vara kosmetiskt innehåll som går att köpa direkt. Dock undrar jag om de menar köpa direkt som att köpa skins direkt från onlineaffären, eller om det måste investeras i "funbucks", vilket för mig är helt avgörande för att säga om det är ett bra system eller inte.

Gällande själva spelet så kan det bli lovande, och gameplayet såg rätt bra ut av det som visades upp. Visserligen såg det väldigt likt ut Destiny, vilket inte förvånade speciellt mycket, men då det samtidigt var det absolut starkaste kortet för Destiny så är det verkligen inte en dålig sak. Jag känner mig dock inte helt övertygad om det visats upp än, och även om Bioware har stillat oroligheterna kring mikrotransaktionerna en aning så är det fortfarande upp till bevis för om Anthem kan bli något.

Så, EA Play... var som EA Play brukar vara. Överlag ganska ljummet och med märkligt stort fokus på sportspel, men samtidigt så har de en del godbitar. Battlefield V, Unravel 2 och Sea of Solitude ser riktigt bra ut, det nya Battlefront 2-innehållet låter lovande och jag ser redan nu framemot att få veta mer om Respawns kommande Star Wars-spel. Anthem ser ut att kunna bli lovande, men jag är samtidigt inte helt såld på det än.

Som sagt, överlag ganska ljummen konferens, och jag misstänker att det som vanligt kommer att bli en av de svagare konferenserna även i år. Kanske inte svagast i år dock, då vi har Square Enix som ska hålla konferens i år, vars tidigare E3-konferens var oerhört svag.

Då var det äntligen fredag igen, även om det för min del varit första veckan på sommarlovet så känns det ändå skönt på något lite märkligt sätt. Har inte varit speciellt aktiv under den senaste veckan, då jag passat på att ladda upp batterierna igen. Dessutom har vi E3 runt hörnet, vilket jag verkligen sett framemot. Men nog om det, för nu är det dags för lite härlig spelmusik.

För ett antal veckor sedan hade jag tänkt ha en låt från ett Zelda-spel och jag trodde att jag hade hittat en perfekt sådan, men det visade sig vara en remixad låt som inte verkar bygga på en enskild låt. Nu var den låten visserligen riktigt bra, men en del av mig har ändå känt lite dåligt samvete över att jag inte haft så många officiella Zelda-låtar. Något som jag nu ska råda bot på.

Jag har personligen inte så mycket erfarenhet av Zelda-spelen, men när jag var yngre hade jag en kompis som hade en Gamecube och senare Wii så jag kunde prova på både Wind Waker och Twilight Princess. Två spel som jag gillade av det jag testade, och i synnerhet Wind Waker var oerhört mysigt. Och just mysig är den känsla som kommer fram i Wind Waker-låten "Dragon Roost Island". En låt som är både oerhört mysig och lekfull, samtidigt som jag får en känsla av upptäckarglädje.

Dragon Roost Island (Kenta Nagata m.fl.)

Dragon Roost Island (London Philharmonic Orchestra)

Spelmusikfredag-spellista

Då var det äntligen fredag igen, men för min egen del är det inte vilken fredag som helst nu. Jag har nämligen lämnat in den sista tentan för kursen, och kan därmed ta ett välförtjänt sommarlov. Något som jag verkligen tycker är på tiden, då jag under den senaste månaden mer eller mindre gått på tomgång.

Vad som vore passande vore att ha med en av de favoritlåtar som jag verkligen tycker perfekt förmedlar känslan av att precis ha slutfört något stort, oavsett om det är den sista tentan eller sista bossen i ett spel. Jag har dock bränt av i princip alla mina favoritlåtar som tillhör den sorten, men som tur är finns det reserver.

Lustigt nog har denna veckas spellåt en mycket passande titel, "His Repose" (hans vila, ungefär), som är den som låt som spelas upp under den sista mellansekvensen till Ace Combat: Assault Horizon precis innan eftertexterna drar igång. Det är inte en speciellt lång låt, men den får fram verkligen fram den där känslan av att äntligen ha slutfört något.

His Repose (Keiki Kobayashi)

Spelmusikfredag-spellista

Då var det äntligen fredag igen, och som ni kanske märker så vart det senare än vanligt för Spelmusikfredag. Jag har ingen egentlig anledning till det, utan det blev helt enkelt bara så efter en fredag som inte alls blev som planerat. Men bättre sent än aldrig.

Det som är speciellt med denna veckas spellåt är att det är svårt att beskriva den utan att samtidigt förklara händelseförloppet när den spelas upp, eftersom de är så pass integrerade i varandra. Det blir dock lite svårt eftersom det också råkar vara ett spoilermoment. Nu är visserligen veckans spellåt från Ace Combat 5, som idag är 13 år gammalt, så spoilerperioden får väl beräknas vara över. Samtidigt är jag kanske lite väl överdriven med att inte spoila saker, speciellt eftersom denna bloggserie egentligen är för att skriva om spellåtar och inte om specifika händelser i spel (även om det kan bli en överlappning). Om ni absolut inte vill bli spoilade men vill lyssna på låten så avråder jag starkt från att läsa kommentarerna till videon.

Det lär dock inte vara speciellt svårt att lista ut vad låten ska anspela på, och redan med titeln "Into The Dusk" finns ledtrådar till låtens tema. Det är definitivt en av de mer känslosammare låtarna ur spelets soundtrack, och även om den är ganska lågmäld och inte slår på de stora strängarna är det svårt för mig att inte bli hjärtskärrad när jag hör denna låt och tänker tillbaks på det moment i spelet som låten kommer med.

Into The Dusk (Keiki Kobayashi)

Spelmusikfredag-spellista