Då var det fredag igen, och då jag förutom att ha haft uppkörning i måndags har jag haft fullt upp med plugg under veckan och lär fortsätta häkta med det under helgen och nästa vecka, men det känns i alla fall skönt med helg nu, speciellt när Dishonored 2 precis släppts. Ser verkligen framemot att njuta av det idag och under resten av helgen, det vill säga när den förbaskade Day 1-patchen laddats ned...

Hursomhelst, idag är det nämligen precis fem år sedan Skyrim släpptes och efter över tusen timmar spenderade med detta mästerverk vore det konstigt för mig att inte uppmärksamma detta med Elder Scrolls-serien kanske inte bästa huvudtema, men helt klart den mäktigaste av dem (let's face it, ingen version kommer kunna slå Morrowinds "Call of Magic").

Mäktig är väl egentligen bara förordet när det gäller "Dragonborn", spelets huvudtema, och är en sådan spellåt som jag bara måste lyssna klart på varje gång jag startar upp spelet, för annat vore kätteri. Jag fullkomligt älskar denna låt, från det uppbyggande introt till den alldeles pampiga kören som sjunger på drakspråket. Om Bethesdas mål var att få en att känna sig som en mäktig drakdödare, så har de verkligen lyckats med bara genom denna spellåt.

The Elder Scrolls V: Skyrim - Dragonborn

Spelmusikfredag-spellista

Efter att ha övningskört sedan jag fyllde 16 (fyllde 21 i somras) har jag äntligen tagit körkortet!

Jag har därmed hållit på att övningsköra rätt länge, kanske lite för länge till och med sett till hur lång tid det tagit, men jag känner att det kvittar ändå. Känns oerhört skönt att ha klarat både teoriprovet och uppkörningen till slut, nu är det bara att vänta tills körkortet faktiskt dyker innan det känns officiellt.

Teoriprovet klarade jag på första försöket och hade förvånansvärt nog bara 3 fel, att det gick såpass bra förvånade mig då jag kvällen satt och repeterade teorin intill det sista medan jag dunkade huvudet i skrivbordet. Första uppkörningen gick dessvärre inte lika bra, men det gick som en smäck på andra försöket.

Nu blir det visserligen ingen rast och ingen ro för min del då studentlivet gör sig ständigt påmind om att den hasar efter hack i häl, men något lite extra firande blir det naturligtvis. Men det känns i alla fall skönt att äntligen fått det gjort!

Då var det äntligen fredag igen, och efter att ha haft fullt upp även denna vecka ska det bli skönt att koppla av under helgen. Någorlunda i alla fall, då jag fortfarande har fullt upp med pluggandet vilket dessvärre hindrat mig från att vara särskilt aktiv den senaste tiden och det lär nog vara så åtminstone ett par veckor framöver med. Nåja, Spelmusikfredag ska inte hindras av detta, så det är alltid något.

Denna vecka har jag ärligt talat gått mer på titeln än själva låten, då just denna låt inte är särskilt actionfylld eller pampig som andra låtar ur detta spels soundtrack. "The Demon of the Round Table" från Ace Combat Zero lyckas dock ändå med att pricka in atmosfär där de andra relaterade spellåtarna ur samma soundtrack speglar mer på det intensiva när det kommer till bossfighterna mot skickliga flygaress. Men trots att denna låt inte förlitar sig på att vara bombastisk och adrenalinpumpande, lyckades den med sitt mer lågmälda tempo att ändå skapa en bild av en riktigt tuff luftstrid.

Ace Combat Zero: The Belkan War - The Demon of the Round Table

Spelmusikfredag-spellista

Då var det fredag igen, och efter en rätt händelsefull vecka med plugget känns det ändå skönt att helgen är här nu, även fast plugget kommer fortsätta hemsöka mig. För vissa innebär detta också höstlov där en hel vecka kan gå åt till precis vad som helst, alternativt läslov där det ska läsas mycket antar jag. Det här med läslov måste vara någonting nytt, men det motsäger jag inte heller då jag gärna förespråkar att fler läser, för det är banne mig nyttigt. För min del, förutom fortsatt läsning av Hobsbawm och McKay, velar jag om jag ska läsa lite alternativhistoria med "Hitler vinner kriget" eller om jag ska fortsätta med min dykning i Star Wars-böckerna.

Men det är ju som bekant fredag, vilket naturligtvis innebär spelmusik. Denna del markerar också sista delen för denna "Retroctober", men naturligtvis innebär detta inte slutet för retromusik i den här bloggserien. Tänkte avsluta denna lilla specialare med ännu en spellåt som jag förmodar är klassisk, nämligen "Green Hill Zone" från Sonic the Hedgehog. Trots att den blå igelkotten kan springa fort, tycker jag denna spellåt känns förvånansvärt avslappnande att lyssna på, trots att tempot inte direkt är lågt. Den känns även härligt upplyftande och positiv, och att denna spellåt gått till historien som en riktigt klassiker känns för min del ganska glasklart.

Sonic the Hedgehog - Grenn Hill Zone

Spelmusikfredag-spellista

Då var det äntligen helg igen, och "Retroctober"-månaden för Spelmusikfredag fortsätter. En serie som jag inte har någon relation till alls är Mega Man-spelen, vilka ses som riktiga spelklassiker som dessvärre inte fått något större utrymme under de senaste åren. Vad jag förstått är spelmusiken i dessa spel också något som är lite klassiskt, vilket gör att soundtracket till Mega Man 3 är ett perfekt tillskott för denna bloggserie.

Titellåten till Mega Man 3 har en början som känns rätt melankolisk, men det dröjer inte alls länge fören låten byter riktning och låter upplyftande istället och har mer av en kämpaglöd i sitt högre tempo. Kontrasten mellan dessa bitar, även fast den melankoliska biten är betydligt kortare, fungerar alldeles perfekt om ni frågar mig. Skulle jag tolka någon slags symbolik ur denna spellåt skulle jag gissa på att låten ger en innebörd lite likt Alfreds kända citat ur The Dark Knight, "Why do we fall down?", fast något decennium tidigare och med chipmusik. Fast det kanske bara är jag som läser (eller lyssnar, snarare) in låten lite väl mycket, men oavsett är det en mycket bra låt som jag starkt rekommenderar att lyssna på.

Mega Man 3 - Title Theme

Spelmusikfredag-spellista