Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Viktigt?

Skrivet av ironmanken den 27 november 2018 kl 06:28
This post is tagged as: Egenskaper, Motsatser... eller inte?, Värdefullt

Blandar du ihop egenskaper och färdigheter? Kan du ha den ena utan den andra?

Det låter ju lätt att skilja på dem, om det finns en definition;

Egenskaper är något man har.

Färdigheter är något du lär(t) dig.

Redan tidigt börjar föräldrar mata in en massa "Hur". Hur man gör ditt och datt, hur man uppför sig och hur många äpplen det går på ett dussin. Du matas med kunskap, kanske ett par lärdomar och en massa onödig fakta!
De är besatta att trycka in saker - innan de har sett vad du är för sorts person.

Tao går åt motsatt håll.
Den vill hjälpa dig att avlasta dig, ha det rent och snyggt inombords, låta dina naturliga förmågor växa i sin egen takt.

Det finns en hel hög som kommer påstå att kunskap är nyckeln till framgång, för att kunna klara sig i världen.
Så finns ett fåtal som lidit av för mycket kunskap, som börjar rensa ut sitt förråd.
Börjar granska sina inlärda åsikter, fördomar och regler som pådyvlats dem.

Vet du vad jag noterat? Många som har väldigt mycket - saknar lycka.
Fast många som har väldigt lite - saknar också lycka!

Så varken enbart kunskap - eller naturlighet kommer ge lycka. Båda behövs.

Nu använder jag "inre" och "yttre", bara som ett mått på riktning, pga att uppdelningen i sig är falsk.

Den yttre världen är fixerad av vad du har; i kunskap, uppskattning, pengar på kontot, prylar etc.

Den inre världen är fixerad vid hur du mår; vad du tänker och känner, givande relationer, bl.a.

Det jag upplevt oftast är folk som har det gott ställt materiellt och ändå känner en stor tomhet. De försöker fylla tomheten med nya upplevelser, prylar och relationer (dvs sex!).
Det hjälper inte. Slutligen vänder de sig mot meditation, yoga, frisksport eller annat som hjälper deras hälsa.

Andra är fixerade vid insikter, chakran som öppnas, drömmar och diverse övernaturliga varelser. De kanske är i balans, men troligen inte. Just för att de också är fixerade.

Grovt förenklat kan man säga att Inre världen är ett tillstånd. Yttre världen är en handling.
Så de som lever mycket i den Yttre världen är fixerade vid att göra saker, eller mata in mer kunskap.
För dem innebär den inre världen att bli korkad.

De som är låsta vid den Inre världen avsäger sig allt vad relationer, sensationer och prylar innebär.
För dem är den yttre världen motbjudande och högljudd.

Båda har fel. Du är som ett hus, med en dörr mellan världarna. Först i början måste du famla runt och leta efter dörren, när det är svart. När det ljusnar lite, ser du var dörren finns.
Ju oftare du använder dörren, desto mindre tänker du på att den finns där.

Du kan gå in i huset, när det är ruskigt väder (eller du mår pest) och du kan gå ut när allt är ljust igen. Du kan gå in och drömma vad du vill uppleva. När du har bilden klar - gör du en handling för att uppleva det.

Tror du att det är en gräns mellan "Inre" och "Yttre" är du fortfarande förvirrad. Vem säger att det ens finns en dörr mellan "inre" och "yttre"? Det kanske bara är en dörröppning och naturen finns ändå ständigt inom dig. Du kan inte lämna den, precis som en tiger inte kan lämna sina ränder.

Det är bara att du glömt bort dina egenskaper, när du famlade efter mer kunskap. Vad du egentligen kan, utan att någon lärt dig det.

Viktigt?

Egenskaper och Färdigheter tar dig åt olika riktningar. Fast... båda möts i mitten!

Facebook
TwitterReddit

Meta-spel, vad tycker du om dem?

Skrivet av ironmanken den 24 oktober 2018 kl 07:47
This post is tagged as: Spel, Motsatser... eller inte?

Spel i spelet. Glitchar. Speed-runners. Sidouppdrag. Samlande av 148 000 saker. Är dagens spel så tomma på innehåll att man måste braka på med allt som finns??


Jag började titta på speed runs för rätt många år sedan, främst för att se hur snabbt de kunde klara något som jag klarat. Det var Super Mario 1 och 3, Mega Man och Mega Man X, Zelda III mfl.

Sedan... kom brytpunkten. Super Mario 64.
Jag är en av få som aldrig gillade det. Nog om det. För att klara det fort, var du tvungen att känna till buggarna som gjorde att du kunde skippa upplåsningen av evighetstrappan till Bowser.

Nu... går original Super Mario ut på att veta så många glitchar som möjligt. Hur många händelser som ger bråkdelar av sekunder. Hur man studsar på ett sätt så att man glider in i väggen.

Tidiga spel gällde att ta sig från A till B och dänga alla bossar på vägen. Nu... gäller det att veta vilka buggar ett spel består av. Vilka händelser som ger en orättvis fördel.
Inte att kunna spela spelet i sig. Likadant är det med t.ex.World of Tanks.

Det gäller att veta tusentals meta-frågor.

Var kan jag hitta hemsidan som talar om de hemliga, svaga punkterna på varje vagn?
Vilka moddar går att använda utan att räknas som fusk? Var finns ammunitionen på just den fiendevagnen? (så att man kan skjuta dem där och spränga dem med ett enda skott)
Hur fort kan de beräknas ladda om? Hur kan duktiga sänka sin kanon på en rysk vagn, utan att exponera halva vagnen?
Försöker du själv göra likadant pekar kanonen rakt upp i himlen om du kör över ett litet fartgupp.

Sedan (jämfört med gamla goda 80-talet) började samlingshysterin i spel. Allt för att få någon gräslig kostym, en achievement eller ofta bara för att kunna klara uppdraget. Det blir rent löjligt när jag ska t.ex. samla fåglar, leta nycklar på ologiska ställen eller bara hitta rätt person (som inte är markerad) för att kunna passera ett visst område.

Är det fler än jag som avskyr att ränna runt som en iller med ränndreta, för att kunna klara huvudstoryn?
Avskyr att samla och leta som en dåre efter föremål? Leta hemliga väggar och lönndörrar bara för att komma till nästa område?

Dessa meta-spel är till för att hålla mig sysselsatt, jag vet det. Om ett spel är intressant så spelar jag det, trots att det kan ha medelmåttiga bitar. Champions Online har hållit mig sysselsatt sedan 2010 pga två saker:
1. Ett fantastisk karaktärsverktyg där jag kan skapa min egen hjälte eller skurk.
2. En liten ruta där man kan skriva sin egen bakgrundshistoria, när man namnger den.

Spelet i sig har enformiga uppdrag av samla-karaktär. De har ofta ploj-uppdrag där du får titlar och kostymer till halloween, påsk och jul bl.a. Införandet av fordon tillförde inget (som jag gillade). De har massor av meta-uppdrag där det gäller att få titlar eller nya dräkter/ krafter. Det är inte de som är intressanta!

Det är huvudspelet - att kunna skapa sin egen "super", där jag får möjligheten att välja.
Inte tvingas leta i varenda hörn i en labyrint, för att komma vidare.

Vad tycker du om alla dessa extra-saker du måste veta och leta efter, för att ens kunna ha en chans att spela bra emot andra?

Meta-spel, vad tycker du om dem?

Det känns som om jag går runt i cirklar... för att kunna kråma mig lite extra. Går det inte att skaffa en fungerande spegel online, så jag slapp tröska alla miljoner XP för lite extra bling?

Facebook
TwitterReddit

Kristen BS

Skrivet av ironmanken den 17 oktober 2018 kl 07:21
This post is tagged as: Religion och Tro

Du kan lika gärna kalla det religiös BS. Ideal som infekterat vårt tänkande. Det gäller verkligen att leta, om du ska hitta något av värde där...

Min bakgrund är kristen, i betydelsen döpt och konfirmerad.
Jag ville se vad det innebar att konfirmera sig.
Det ändrade inte min inställning till religion.

Varje gång jag tänker på kristna ideal (eftersom jag lärt dem här) - kokar det i mig.
Merparten har mest varit till skada. Så jag tar en hög av dem och vänder och vrider på dem.

Vara god.
Usch, det här är den värsta. Jag var god - i meningen tyst, bråkade aldrig och sade aldrig ifrån. Bara gjorde som andra sade hela tiden, utom om de skulle dricka eller röka.
Det avstod jag från. Det hade jag räknat ut - utan Bibeln.

Ge till andra.
Den här är så jävlig. Den verkar så bra på ytan - trots att den bara funkar för utvecklade personer. När du har tillräckligt själv - kommer du automatiskt ge till andra. Inte innan.
Inte på grund av en regel.

"Sätta andra först, offra sig själv, vara ödmjuk".
Det är bara teman på samma ämne - att spänna kärran framför hästen.

Innan du själv mår bra - kan du inte hjälpa någon annan.
Du kan lära någon grunderna i en färdighet, men innan du är bra på det,
kommer du stöka till mer om du försöker "hjälpa".

Har du hört talas om "björntjänst"? Du vill så gärna hjälpa - och det blir bara värre efter du lagt dig i.

Jag bestämde mig i tonåren för att bara följa den, som följer sitt eget råd.

"Practise what you preach".

Ett råd kommer från en som inte känner dig och ditt läge. Har du tur har de upplevt något liknande. Sedan finns det en hel del som bara slänger ur sig råd, utan att veta vad de pratar om. Men du har i all fall fått deras råd - även om ditt liv blev värre efteråt! Eller sådana där som börjar pilla direkt, utan att veta vad som gör vad.


Gå den extra milen.
Jesus påstår att om någon ber dig följa med en mil, så gå två.
Det verkar väldigt fjäskigt och påträngande.

Om jag frågar var potatisen finns i en affär, struntar jag i var melonerna ligger.
Om jag behöver flytthjälp, t.ex. struntar jag i om du kan ta hela soffan själv.
Du kommer bara få ont i ryggen förr eller senare. Vi var två.

"Sök... och du kommer att finna."
Rena dumheterna!

Den som söker... kommer att missa!

Har du någon gång förlagt en sak? Du letar och letar, på samma ställe den brukar vara, på nya ställen tills du är helt slut. Du bestämmer dig för att strunta i det, eller göra något annat och bingo! Där... finns det du letade efter.
Så sökandet gjorde varken till eller från. När man pressar hjärnan är det väldigt svårt att hitta.

När tankarna får vandra fritt - hittar du det du alltid haft. (Eller så har du tappat bort nycklarna på riktigt. Då kommer inget sökande i världen hitta dem igen).

"Det är svårare för en rik man att komma till himlen än att få en kamel genom ett nålsöga."
Säger han, som säger att alla är välkomna till hans fader.

Det är inte rikedom som hindrar lycka. Det är girighet, missnöje och ignorans.
"Himlen" handlar bara om attityd. Hur man tar det. Kanske måste du passera genom
en tunnel av missnöje - innan du upplever livet som härligt.

Kanske är du fattig och lycklig, eller rik och lycklig. Lycka är ett tillstånd, inte ett "antingen lycka eller pengar-läge".
Det är dessa "Antingen-Eller" som ställer till mer i livet, än hur mycket pengar man har.

Det sägs att buddhisterna ett tag hade 33 000 regler. Vem sjutton håller 33 000 regler i huvudet?
Det är tillräckligt svårt att följa tio budord.

Jag får väl införa en ny religion: HEDO-ism.
Handla Enligt Dina Ord.

Prova att lev efter det en vecka - och se hur svårt det är att följa en enda regel.

Människan tycks ha ett inbyggt trots mot regler och förordningar.
Alltid är det någon som inte klarar/vill hålla den. Det förbjudna blir bara lockande.

En muslim på jobbet ville att jag också skulle bli muslim. "Det är bara att be fem gånger om da'n och låta bli att äta gris."
Hm, vilket kommer jag ha svårast för - be fem gånger, eller låta bli bacon??

Enligt hinduer får jag inte äta ko - för den är helig. Enligt muslimer får jag inte äta
gris - för den är oren.
Vad ska jag äta i ett land som Sverige då (där vi har mest gris och ko) - bäver??

Nej, religion är korkad. Särskilt när den försöker få allmänna regler att passa in
på personer - som är olika.


Det enda vettiga jag hittat i Bibeln - och jag har läst stort sett hela; är Ordspråksboken.
Resten är en gigantisk mytologisk saga, fylld av långa namnlistor om vem som föddes efter vem.

Kristen BS

Redan titeln verkar vettig. Jag har inte läst just den boken, men jag tänka mig ett antal anledningar...!

Facebook
TwitterReddit

Förslag till nytt ord, istället för: Prenumeration

Skrivet av ironmanken den 13 oktober 2018 kl 18:48
This post is tagged as: Ord uttryck och ordlekar

I denna tid av förkortningar borde det finnas något bättre ( = kortare!) ord istället. Har du andra förslag?

Abonnemang.
Det är nästan lika långt det.

Själva handlingen då?

"prenna".
Låter svengelskt så in i norden.

"abba" (ist. för abonnera) får mig att tänka på sill och 70-talsmusik.

"subba" (av engelskans subscribe) får mig att tänka på engelskans "bitch".


Så, det borde finnas något bättre alternativ, även om jag inte hittar det.

Vilket/ vilka är dina förslag?

Förslag till nytt ord, istället för: Prenumeration

Håll det kort - och begripligt.

Facebook
TwitterReddit