Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Kolla läget! (livsråd!)

This post is tagged as: Värdefullt

Du vet de där fantastiska livsråden till barnen jag aldrig kommer ha? Du får dem istället... !

Det är som en sorts koan, en fråga utan svar, som jag sysselsätter mig med.
Vad skulle jag vilja ge för råd till mina barn - som jag aldrig tänkt skaffa!

Det kanske låter dumt. Om jag inte vill ha barn, varför ens fundera på råd till dem?
Du missar poängen. Dels att fundera på något som tycks omöjligt, dels att ställa sig frågan vad man lärt sig under en livstid - som är värt att föra vidare.

Precis som en koan, så ändras svaret med tiden. Ger du samma svar varje gång, är du som en robot.

Jag säger inte att de här är de bästa hittills - det är råd jag själv skulle viljat få - för sådär trettio år sedan.
Använd dem på det sätt som passar dig:

1. Kolla läget!
Stopp, titta igen!

(assess the situation). Det låter väldigt militäriskt på engelska. Innan... du tänker starta ett företag, anfalla en fiendebas eller gå och handla. Kolla läget! Vad har du och vad behöver du?

Stopp, titta igen!
Mitt ex. sade "Stopp!" när jag pressade mig för hårt. Att titta efter en extra gång som tar två minuter - kanske spar två timmars onödigt jobb.
Eller tjugo minuter. Titta två gånger, så kanske du ser bilen som kommer från andra hållet... INNAN något dumt händer!

2. Ställ många och ibland dumma frågor!
Det sägs att det inte finns dumma frågor. Jodå, det finns mängder! Var den som vågar ställa dem. Var den som vågar säga att du inte begriper.
Du kommer lära dig mer än andra...

3. Behåll det du gillar.
Det kan låta väldigt enkelt. Jag har haft Supernintendo två omgångar och skaffade en mini-snes när den kom. Jag ångrar de två första gångerna jag sålde det.

Ibland kan man få lust att rensa ur gammalt skräp och saker som inte används.
Behåll det som ger ett positivt känslovärde;
din brudklänning, chokladkakan från lumpen 1998, eller din modelljärnväg.
Om du tvekar - behåll det. Vänta tills du är helt säker på att du aldrig kommer sakna det, om du gör dig av med det. Behåll vänner du gillar. Personer som ger dig mer obehag/smärta än glädje kan du skicka bort från ditt liv.

Med "behåll" menar jag även "gör". Gör det du gillar.
Livet är för kort för att göra allt alla andra vill. Om du gillar spräckliga tröjor, att ta en öl då och då, eller stanna inne i alla väder och läsa - gör det!

Det finns bara två sätt att bli lycklig: Göra det man gillar, eller gilla det man gör!
Det finns hobby och det finns jobb. Ditt drömyrke är en "jobby" - där du gör det du gillar mest - och får betalt för det. Hitta vad det innebär för dig.
Lycka till!

Kolla läget! (livsråd!)

Precis som i Zelda: Prata med alla. Alla ger dig någon viktig bit. Åtminstone om nästa steg...!

Facebook
TwitterReddit

Omöjligt!

Skrivet av ironmanken den 18 december 2018 kl 08:11
This post is tagged as: Egenskaper, Zen, Musik

Bilar kan inte gå fortare än en häst, en dator kommer bara behöva 128 kb minne och plan kan inte flyga i luften! Det var några vanliga myter:

Hur ser du på "omöjligt"?

Jag ser det som en sorts gräns som flyttas. Ett tag hade forskare räknat ut att det inte gick att springa en engelsk mil (1,6 km) fortare än fyra minuter. Den gränsen har flyttats.

Länge gick det inte att springa 100 meter under tio sekunder. Den gränsen har också flyttats.
(Är de inte närmare nio nu?)

En del ser det som en utmaning; som Gundes berömda ord i Fångarna på fortet:
"Hä finns ingenting som ä omöjli't, bara olika svårt!"

Gillar du apsvåra spel där du får försöka hundra gånger eller mer; bokstavligt, innan det går?
Ninja Gaiden, N+, Dark Souls och andra, bara för att de är krävande?

Jag gillar att kunna komma igenom ett spel och känna att jag kommit till en slutstation,
utan att gråta blod på vägen.

Tillbaks till inedningen; när vi hör talas om saker vi upplever varje dag,
är det svårt att tänka sig att någon en gång i tiden tyckte det var omöjligt.
"Impossible" har blivit "INpossible!"

En del gillar att utforska gränser - för vad som kanske är möjligt.
Inte just idag, men inom en kort framtid.
En del gör det utåt och uppfinner nya saker och forskar fram nya mediciner.

En del gör det t.ex. inom musik. Tar vad som finns och lägger till sin personlighet.

Andra gör det inombords och granskar vad de kan tåla, istället för att klara av.
En del nöjer sig med att kunna se var staketet finns.
De känner inget behov av att bryta barriärer.
De vet redan sin förmåga.

Du behöver inte uppfinna hjulet, penicillinet eller skrivkonsten på nytt. De finns redan där. Lägg till vad du gillar att göra. Då kommer världen fortsätta flytta gränserna för vad som är möjligt... och ändra det omöjliga till MÖJLIG.

Lycka till!

Omöjligt!

Säg att det är "omöjligt!" och någon dåre kommer ta i så de spricker för att motbevisa det!

Facebook
TwitterReddit

Viktigt?

Skrivet av ironmanken den 27 november 2018 kl 06:28
This post is tagged as: Egenskaper, Motsatser... eller inte?, Värdefullt

Blandar du ihop egenskaper och färdigheter? Kan du ha den ena utan den andra?

Det låter ju lätt att skilja på dem, om det finns en definition;

Egenskaper är något man har.

Färdigheter är något du lär(t) dig.

Redan tidigt börjar föräldrar mata in en massa "Hur". Hur man gör ditt och datt, hur man uppför sig och hur många äpplen det går på ett dussin. Du matas med kunskap, kanske ett par lärdomar och en massa onödig fakta!
De är besatta att trycka in saker - innan de har sett vad du är för sorts person.

Tao går åt motsatt håll.
Den vill hjälpa dig att avlasta dig, ha det rent och snyggt inombords, låta dina naturliga förmågor växa i sin egen takt.

Det finns en hel hög som kommer påstå att kunskap är nyckeln till framgång, för att kunna klara sig i världen.
Så finns ett fåtal som lidit av för mycket kunskap, som börjar rensa ut sitt förråd.
Börjar granska sina inlärda åsikter, fördomar och regler som pådyvlats dem.

Vet du vad jag noterat? Många som har väldigt mycket - saknar lycka.
Fast många som har väldigt lite - saknar också lycka!

Så varken enbart kunskap - eller naturlighet kommer ge lycka. Båda behövs.

Nu använder jag "inre" och "yttre", bara som ett mått på riktning, pga att uppdelningen i sig är falsk.

Den yttre världen är fixerad av vad du har; i kunskap, uppskattning, pengar på kontot, prylar etc.

Den inre världen är fixerad vid hur du mår; vad du tänker och känner, givande relationer, bl.a.

Det jag upplevt oftast är folk som har det gott ställt materiellt och ändå känner en stor tomhet. De försöker fylla tomheten med nya upplevelser, prylar och relationer (dvs sex!).
Det hjälper inte. Slutligen vänder de sig mot meditation, yoga, frisksport eller annat som hjälper deras hälsa.

Andra är fixerade vid insikter, chakran som öppnas, drömmar och diverse övernaturliga varelser. De kanske är i balans, men troligen inte. Just för att de också är fixerade.

Grovt förenklat kan man säga att Inre världen är ett tillstånd. Yttre världen är en handling.
Så de som lever mycket i den Yttre världen är fixerade vid att göra saker, eller mata in mer kunskap.
För dem innebär den inre världen att bli korkad.

De som är låsta vid den Inre världen avsäger sig allt vad relationer, sensationer och prylar innebär.
För dem är den yttre världen motbjudande och högljudd.

Båda har fel. Du är som ett hus, med en dörr mellan världarna. Först i början måste du famla runt och leta efter dörren, när det är svart. När det ljusnar lite, ser du var dörren finns.
Ju oftare du använder dörren, desto mindre tänker du på att den finns där.

Du kan gå in i huset, när det är ruskigt väder (eller du mår pest) och du kan gå ut när allt är ljust igen. Du kan gå in och drömma vad du vill uppleva. När du har bilden klar - gör du en handling för att uppleva det.

Tror du att det är en gräns mellan "Inre" och "Yttre" är du fortfarande förvirrad. Vem säger att det ens finns en dörr mellan "inre" och "yttre"? Det kanske bara är en dörröppning och naturen finns ändå ständigt inom dig. Du kan inte lämna den, precis som en tiger inte kan lämna sina ränder.

Det är bara att du glömt bort dina egenskaper, när du famlade efter mer kunskap. Vad du egentligen kan, utan att någon lärt dig det.

Viktigt?

Egenskaper och Färdigheter tar dig åt olika riktningar. Fast... båda möts i mitten!

Facebook
TwitterReddit

Meta-spel, vad tycker du om dem?

Skrivet av ironmanken den 24 oktober 2018 kl 07:47
This post is tagged as: Spel, Motsatser... eller inte?

Spel i spelet. Glitchar. Speed-runners. Sidouppdrag. Samlande av 148 000 saker. Är dagens spel så tomma på innehåll att man måste braka på med allt som finns??


Jag började titta på speed runs för rätt många år sedan, främst för att se hur snabbt de kunde klara något som jag klarat. Det var Super Mario 1 och 3, Mega Man och Mega Man X, Zelda III mfl.

Sedan... kom brytpunkten. Super Mario 64.
Jag är en av få som aldrig gillade det. Nog om det. För att klara det fort, var du tvungen att känna till buggarna som gjorde att du kunde skippa upplåsningen av evighetstrappan till Bowser.

Nu... går original Super Mario ut på att veta så många glitchar som möjligt. Hur många händelser som ger bråkdelar av sekunder. Hur man studsar på ett sätt så att man glider in i väggen.

Tidiga spel gällde att ta sig från A till B och dänga alla bossar på vägen. Nu... gäller det att veta vilka buggar ett spel består av. Vilka händelser som ger en orättvis fördel.
Inte att kunna spela spelet i sig. Likadant är det med t.ex.World of Tanks.

Det gäller att veta tusentals meta-frågor.

Var kan jag hitta hemsidan som talar om de hemliga, svaga punkterna på varje vagn?
Vilka moddar går att använda utan att räknas som fusk? Var finns ammunitionen på just den fiendevagnen? (så att man kan skjuta dem där och spränga dem med ett enda skott)
Hur fort kan de beräknas ladda om? Hur kan duktiga sänka sin kanon på en rysk vagn, utan att exponera halva vagnen?
Försöker du själv göra likadant pekar kanonen rakt upp i himlen om du kör över ett litet fartgupp.

Sedan (jämfört med gamla goda 80-talet) började samlingshysterin i spel. Allt för att få någon gräslig kostym, en achievement eller ofta bara för att kunna klara uppdraget. Det blir rent löjligt när jag ska t.ex. samla fåglar, leta nycklar på ologiska ställen eller bara hitta rätt person (som inte är markerad) för att kunna passera ett visst område.

Är det fler än jag som avskyr att ränna runt som en iller med ränndreta, för att kunna klara huvudstoryn?
Avskyr att samla och leta som en dåre efter föremål? Leta hemliga väggar och lönndörrar bara för att komma till nästa område?

Dessa meta-spel är till för att hålla mig sysselsatt, jag vet det. Om ett spel är intressant så spelar jag det, trots att det kan ha medelmåttiga bitar. Champions Online har hållit mig sysselsatt sedan 2010 pga två saker:
1. Ett fantastisk karaktärsverktyg där jag kan skapa min egen hjälte eller skurk.
2. En liten ruta där man kan skriva sin egen bakgrundshistoria, när man namnger den.

Spelet i sig har enformiga uppdrag av samla-karaktär. De har ofta ploj-uppdrag där du får titlar och kostymer till halloween, påsk och jul bl.a. Införandet av fordon tillförde inget (som jag gillade). De har massor av meta-uppdrag där det gäller att få titlar eller nya dräkter/ krafter. Det är inte de som är intressanta!

Det är huvudspelet - att kunna skapa sin egen "super", där jag får möjligheten att välja.
Inte tvingas leta i varenda hörn i en labyrint, för att komma vidare.

Vad tycker du om alla dessa extra-saker du måste veta och leta efter, för att ens kunna ha en chans att spela bra emot andra?

Meta-spel, vad tycker du om dem?

Det känns som om jag går runt i cirklar... för att kunna kråma mig lite extra. Går det inte att skaffa en fungerande spegel online, så jag slapp tröska alla miljoner XP för lite extra bling?

Facebook
TwitterReddit
Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy