Gamereactor follow Gamereactor / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands / 中國 / Indonesia
Gamereactor Close White
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Älskar Arrested Development (Firma Ruffel & bygg)

Skrivet av Jonas den 13 juli 2018 kl 17:18
This post is tagged as: TV-serier

Vet vet hur tankarna gick på TV4. Arrested Development. Ett av de bättre namnen på en sitcom, får man väl säga, gillades inte av cheferna som döpte om showen till buskisdoftande Firma Ruffel & bygg. Jag ska inte säga att det var därför jag aldrig såg den, men det bidrog definitivt till att den var svårare att hitta i tidningstablåerna för snart femton år sedan.

Hur det än är med den saken, så finns den nu på Netflix och jag bestämde mig för att göra bot och bättring. Och det är jag tacksam för. Arrested Development är helt makabert underhållande med ett persongalleri som går utanpå det mesta. Tillsammans med serier som Seinfelt, Community, Brooklyn Nine-Nine och Frasier så hör det till det absolut roligaste jag sett.

Har du, liksom mig sovit under sten utan kontakt med omvärlden, så gör bot och bättring och kolla in snarast. Du kan tacka mig sedan.

Älskar Arrested Development (Firma Ruffel & bygg)

Allvarligt talat TV4, hur tänkte ni med Firma Ruffel & bygg?

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus

Nervös för att återvända till Shenmue

Skrivet av Jonas den 3 juli 2018 kl 19:19
This post is tagged as: Shenmue

Så står det klart att vi bara är en och en halv månad kvar från att återigen få spela en ny utgåva av Shenmue, den första sedan återutgivningen av Shenmue II till Xbox år 2002. I synnerhet det första spelet hör till mina absoluta favoriter någonsin. Jag borde vara överlycklig, men känner mig mest... reserverad.

Precis som de flesta populärkulturella fenomenen är spel färskvara. Att Space Invaders var det absolut bästa och mest avancerade man kunde lira sent 70-tal betyder inte att det är lika underhållande idag. Varje spel som bli stilbildande stjäls det och inspireras hejvilt ifrån och nya, bättre produkter tas fram. Det är en självklarhet och lika givet kring film, musik och mycket annat. Ofta springer tiden ifrån ett spel och trots att Destruction Derby och Toshinden trollband mig i säkert hundra timmar till den första Playstation, så skulle jag idag inte röra dessa spel annat än under pistolhot.

Ni anar såklart vart jag försöker komma. Vart hamnar Shenmue här? Är det ett spel som likt Wonderboy III eller Super Mario World helt motstår tidens tand - eller är det ett äventyr som borde ha fått förvaras inlåst i hjärnas förråd för nostalgiska minnen? Jag fruktar nämligen att det kan handla om sistnämnda. För Shenmue var långt ifrån något perfekt spel.

Det hade grava brister som dock övervanns av ren och skär spelglädje, innovativt tänkande, produktionsvärden och ett narrativ som världen då aldrig sett maken till. Idag har var och en av dessa punkter överträffats å det grövsta och kvar finns då ett spel som inte längre har dessa trumf och heller inte kan backa upp det med genialisk och klockren spelbarhet,

Jag har medvetet avstått från att spela Shenmue på ungefär tio år, just för att jag redan då tyckte att det började kännas gammalt. Jag tror inte det är fräschare nu. Då föredrar jag att bara sluta ögonen och drömma om några ljuva rundor Lucky Hit, arkadhallshäng, samlandet av leksaker i plastbollar, episka Quick Time Events, rörande personligheter, gaffeltrucksrace och bara kunna följa efter folk hem om kvällarna som en annan stalker för att se var de bor och inse att de har ett liv i spelet som inte är beroende av Ruo Hazuki.

Shenmue I & II kommer tveklöst införskaffas (faktum är att jag redan bokat det till både Playstation 4 och Xbox One som den samlare jag är), men jag är inte helt säker på att jag faktiskt kommer spela igenom dem. Jag är nämligen lite för rädd att mina ljuva minnen kommer att förstöras - och det är det faktiskt inte värt.

Nervös för att återvända till Shenmue

Kommer du spela Shenmue I & II och ser du fram emot Shenmue III?

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus

En generation av konsolfamiljer

Skrivet av Jonas den 28 juni 2018 kl 13:23
This post is tagged as: Spekulation

Första halvan av 2018 var det fullkomligt knökfyllt av rykten som handlade om Playstation 5, och efter att Microsoft på E3 sagt rakt ut att de filar på en ny Xbox har även uppgifter om denna börjat sippra ut. Jag vet såklart lika lite om saken som alla er andra, men spekulera om framtiden är ju kul och här kommer mina tankegångar kring en spekulation som ofta dyker upp - nämligen konsolfamiljer.

För det är något jag tror vi kommer se betydligt mer av kring Playstation 5 och Xbox Two, det vill säga att Playstation 5 och Xbox Two inte är ensamma konsoler. Istället lär det handla familjer. Redan på premiärdagen kan jag tänka mig att det kommer fler än en version av respektive hårdvara (även om jag tror det är lite för tidigt och kan förvilla), det vill säga en billigare och en dyrare version av respektive familj.

Nu vet både Microsoft och Sony hur lätt det är att utveckla spel som fungerar på två olika konsoler med ett ganska stort prestandagap emellan, och tredjepartsutvecklarna är vana detta från PC. Det finns egentligen inget som hindrar en Playstation 5 från att kosta 4000 kronor på lanseringen med en betydligt kraftfullare modell för 5000 kronor som alternativ. I halvtid kan ytterligare en Playstation 5 släppas och det kan även komma en Playstation 5-tjänst till PC.

Det går redan att spela exklusiva Playstation-spel till PC via Playstation Now, så det är egentligen inget Sony har några problem med. Genom att ge PC-ägare möjligheten att spela The Last of Us: Part II till sin PC kan man sälja några miljoner till av äventyret, och kan man dessutom få Capcom, Take-Two, Bethesda med flera att också sälja sina spel via Playstation-tjänsten - kan Sony tjäna pengar på detta med. Och de som gillar att samla troféer kan fortsätta med detta via datorn.

Microsoft har hunnit ännu längre med denna modell och släpper idag sina spel till både konsol och dator nästan rakt igenom. Så länge man som konsolspelare kan välja bort att spela mot datorspelare med mus/tangentbord så är det inga som helst problem. Microsoft är nästan redan här med Xbox One och mycket lite hindrar dem från att sälja PC-spel via en Xbox-tjänst.

Det här öppnar dock även för fler möjligheter. Om Microsoft och Sony vill ta upp kampen med Nintendo eller bara satsa på affärsresenärer som reser mycket, så kunde de ju även ta fram bärbara Playstation 5 eller Xbox Two. Lägre prestanda, lägre upplösning och vips så har du möjligheten att ta med din konsol överallt, precis som med Switch idag. För den som har gaming-laptop finns istället möjlighet att lira nästa God of War och Horizon: Zero Dawn på tåget mot Göteborg eller ombord på Greyhound-bussen under rundresan i USA. Till Xbox One erbjuder Microsoft redan dessa möjligheter och den som skaffar Forza Horizon 4 i höst kommer kunna göra just detta, det enda som behövs är den samlade Xbox-tjänsten så det går att spela online mellan konsol och PC i alla spel och möjlighet att bygga på sina achievements.

Även smartphones och tablets lär inkluderas i detta. Sony har redan Playstation Now och Microsoft jobbar på något eget. För den som vill lär det vara möjligt att ansluta sin Dual Shock 5 eller sin Xbox-handkontroll och spela Gran Turismo Sport 2 eller Gears 6 streamat utan att behöva ha någon konsol alls.

Att inte förvilla konsumenterna med för mycket luddiga nyheter som avskräcker är livsviktigt vid en konsols utannonserande. Kolla bara på Playstation 3, Wii U och Xbox One. Alla inledde de sina skakiga resor med horribla demonstrationer. Därför tror jag att nästa generation kommer att inledas tämligen normalt och utan större överraskningar.

Det tror jag dock bara är tillfälligt och redan efter ett år lär vi börja se hur gränserna för vad en konsol kan vara tänjs ordentligt. Idag är både Playstation 4 och Xbox One ovanligt välbyggda mini-PC som petats in i små, snygga chassin. Bara artificiella begränsningar hindrar dem från att fungera med varandra och PC, och genom att nå fler köpare öppnas möjligheterna för både större satsningar och fler satsningar samt hårdvara som kontinuerligt utvecklas och alltid känns fräsch där en konsol inte längre bara är en konsol, utan en hel familj.

En generation av konsolfamiljer

Den som vill spela Playstation eller Xbox lär kunna göra det på flera olika sätt nästa generation, kanske räcker en minilaptop för ändamålet.

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus

"...men om det inte haft Mario i huvudrollen"

Skrivet av Jonas den 26 juni 2018 kl 01:56
This post is tagged as: Åsikter

Lite för ofta dyker det upp argument om exempelvis Sega All-Stars Racing, Halo Wars 2 eller nu senast Mario Tennis Aces som går ut på att spelen blir omtyckta och uppmärksammade för att de baseras på kända licenser. Medan det utan minsta tvivel hjälper med uppmärksamheten, är jag ändå inte helt såld på dessa resonemang.

Om vi tar Mario Tennis Aces som exempel, eftersom det ligger närmast i tiden (du har väl läst vår recension?), så hade jag förmodligen inte haft lika roligt med det utan Mario och gänget. Det i sig säger ju ingenting om spelets kvalitet dock. Mario kommer ju med ett större och äldre arv än det mesta annat i spelvärlden, och när Nintendo bjuder på en story i Svampriket som skojar med detta universums konventioner och bjussar på tennis där de olika figurernas personligheter färgar av sig i deras spel - så bidrar det till att skapa något betydligt större.

Hade figurerna ersatts av ett gäng anonyma ugglor så hade storyn blivit helt obegriplig. Varför är det roligt eller oväntat att Uggla nummer tre agerar såhär och varför skulle jag bry mig om att Uggla 14 spelar på detta vis? Ersätt ugglorna med Luigi och Toadette och det blir direkt något helt annat. Med Killzone-gänget som tema hade upplägget känts fullständigt vansinnigt och - för att verkligen dra det till sin spets - hade det varit en trave nassesvin i huvudrollen skulle vi haft ett fullkomligt obegripligt och osmakligt spel.

På samma sätt kan man resonera kring andra titlar. Halo Wars 2 hade för mig varit ointressant med anonyma agenter eller smurfar i huvudrollerna. Jag älskar Halo-universumet och att få grotta ner mig i det är ren fest. Det gäller även Sega All-Stars Racing där en del av tjusningen kommer från alla enormt älskade Sega-maskotar vi inte fått uppleva på tio år (i vissa fall två-tre decennier). Man kan inte bara ta bort dem, ersätta med något helt annat och tro att det minskade underhållningsvärdet är något slags bevis för spelet i sig inte skulle vara bra. Samma sak med Super Smash Bros Ultimate, God of War, Tomb Raider eller det mesta annat.

Till detta kommer sedan en annan faktor. Spel som innehåller älskade figurer kommer oftast från hyggligt framgångsrika företag som har råd med rejäl marknadsföring. Det är ju därför de är framgångsrika, de har gjort bra spel tidigare. Och det är därför folk blir nyfikna, det är en kvalitetsmarkör de känner igen och bryr sig om. Ta återigen Mario Tennis Aces. Hade det varit fyllt med ovan nämnda ugglor istället, hade det aldrig fått samma budget och blivit lika genomarbetat. Inte heller hade det marknadsförts på samma sätt. Är Mario med kommer direkt krav från Nintendo, spelen måste vara bra, annars sabbas varumärket.

Därför tycker jag den retoriska frågan "...men om det inte haft Mario i huvudrollen" är helt menlös. Vi gillar James Bond för att det är James Bond. Samma sak med Star Wars eller Sagan om ringen. Vi vet vad vi får och det går inte att byta ut nyckelelement och vänta sig ett lika underhållande resultat för fansen.

Ja, Mario Tennis Aces får extra uppmärksamhet och uppskattning tack vare Mario. Men utan honom hade vi haft en betydligt mer anonym produkt som behövt utformats på ett annorlunda sätt. Ett i slutändan helt annat spel, kort sagt.

"...men om det inte haft Mario i huvudrollen"

Har du hunnit testa Mario Tennis Aces ännu, och vad tycker du om det?

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus

Black Ops 4 blir ett spännande test

Skrivet av Jonas den 21 juni 2018 kl 00:22
This post is tagged as: Spekulation, Call of Duty

Ingen har väl missat att Call of Duty: Black Ops 4 kommer sakna singleplayerdel när det släpps senare i höst. Jag har länge tyckt att dagens krav på storspel börjat bli ett hinder snarare än något positivt, och tycker egentligen inte alls detta är något negativt.

Singleplayer i Call of Duty-spelen brukar vara något få är sådär riktigt nöjda med och som ändå kostar mer att utveckla än resten av spelet tillsammans. Här brukar jag ibland höra argument i stil med att Activision tjänar så mycket pengar ändå att de borde kunna bjuda på detta, men riktigt så fungerar det inte. Enligt uppgift var det färre än var tionde spelare som körde igenom Call of Duty: Black Ops 3, och om vi räknar med att kampanjen står för halva kostnaden (jag tror att det är klart mer) så ska övriga 91% acceptera mindre multiplayerinnehåll och annat för att en svindyr kampanj ska tas fram som väldigt få spelas.

Därför tycker jag att Call of Duty: Black Ops 4 ska bli extremt intressant att följa. För om det blir en riktigt stor succé, tror jag pandoras ask är öppnad. Varför ska Halo, Battlefield, Doom eller Star Wars Battlefront har singleplayerkampanjer folk ofta inte riktigt gillar och som tar så mycket resurser i anspråk när det ger så lite och resurserna hade kunnat spenderats bättre?

Det jag talar om är inte döden för singleplayer, utan snarare räddningen. På det sättet kan man sedan göra singleplayerspel utan att behöva bekymra sig om multiplayerkomponenter. Idag är detta en tydlig tendens och senaste Elder Scrolls var ett onlinespel liksom nästkommande Fallout - och dessa är spel från Bethesda som oftast hyllas för sina singleplayersatsningar.

Oftast är det inte riktigt vad fansen i slutändan vill ha. De vill ha ren singleplayer, och med en större acceptans för att en del spel är det ena eller det andra - men sällan båda - tror jag vi kommer få en betydligt hälsosammare spelvärld. Istället för en kort och hoppig Call of Duty-kampanj kanske vi kan få ett riktigt äventyr på 15 timmar att spela igenom som faktiskt är vad alla vill ha.

Jag är övertygad om att Call of Duty: Black Ops 4 kommer följas med extremt stort intresse för utgivare och utvecklare. Kan denna anrika serie bryta med idén om ett forcerat singleplayer och sedan multiplayer som huvudspel så kommer betydligt fler försöka.

Black Ops 4 blir ett spännande test

Vad tycker du om att singleplayer slopas i Call of Duty?

Facebook
TwitterRedditGoogle-Plus