Världens sämsta spelsnask

Som så många gånger förr släntrade jag in på Coop i fredag för att veckohandla med sambon. Som så många gånger förr hade de OLW:s ostkrokar på extrapris och en stor, prasslig påse fick följa med mig hem. De är ju så ofattbart snaskiga, med precis lagom sälta och ostsmak samt sådär underbart tuggmostånd.

Men där slutar mina hyllningar till ostkroken. För lika gott som jag tycker det är, är det även odugligt till spel. Och jag skrev just spel eftersom man menar alla spel. Efter blott en näve är fingrarna knallgula med en textur som för tankarna hårt friterade kycklingvingar. Att röra i ett brädspelstillbehör betyder att den för alltid är förstörd, och plastar du in kort så får du istället slänga den plastfickan liksom en massa andra eftersom ostkroksflottet lever sitt eget liv och sprider sig snabbt. Enda sättet att få bukt med det är karantän.

TV-spel ska vi inte ens tala om. Såvida du inte spelar Kinect (om du gör det, sluta genast) så kommer resterna från ostkrokarna att sabba allt från handkontroller till andra tillbehör. Att meka med bilar, plantera i trädgården eller gräva sig till Kina med bara händerna ger oändligt mycket renare nävar efter en dags arbete än om du stuvar i dig sju-åtta ostkrokar.

Jag har landat i detta fullkomligt underbara snacks (som jag inte äter medan jag skriver detta eftersom jag då varit tvungen att slänga tangentbordet) därför endast kan ätas till film hemmavid. Tar du med dem på bio sabbar du sätet för alla andra tills alla stolar byts ut eller lokalen bränns ner, äter du medan du läser förstör du omgående lektyren och så vidare.

Nuförtiden äter jag dem helt seriöst allt oftare med ätpinnar eller gummihandske. Stökigt men värt, eftersom världens sämsta spelsnask även är ett av de godaste.

Mums direkt ur påsen, och ännu mumsigare en dag efter, av någon anledning. Se till att ha klorinet nära till hands bara.