Skrev under helgen en nyhet om det faktum att Halo Infinite skulle lanseras utan co-op i kampanjen samt byggarverktyget Forge. Tråkigt såklart när saker inte hinner bli klara (jag hade sett fram emot co-op, men förerar såklart att det kommer när det är färdigt), men så är det. Det som förvånade mig dock var den mängden negativitet som postades i nyheten.

Vi har skrivit om drivor av förseningar tidigare i år, 2020 och 2021 är ju ganska extrema på den fronten framför allt beroende på en pandemi. Lat som jag är kopierar jag snabbt den lista jag postade i en av mina senaste bloggar över förseningar - där spelen inte ens kommer i år som först utlovat: Destiny 2: The Witch Queen, Elden Ring, Gotham Knights, God of War: Ragnarök, Gran Turismo 7, Hogwarts Legacy, Horizon: Forbidden West, King of Fighters XV, Need for Speed, Stalker 2, The Lord of the Rings: Gollum, Vampire: The Masquerade – Swansong och Warhammer 40,000: Darktide.

Det här är såklart långt ifrån allt som försenats (och många titlar har dessutom försenats inom 2021, och inget sådant är medräknat här). En snabb titt i samtliga av dessa nyheter, visar att folk är glädjande nog är förstående och positiva. Gamers är förnuftiga, hellre något bra senare än något trasigt nu. Faktum är att det är färre kritiska röster som kommenterat i alla dessa spels förseningsnyheter sammanlagt än i bara den som handlar om två spellägen i fallet Halo Infinite. Sistnämnda gjorde alltså fler upprörda, trots att det som sagt bara handlar om spellägen och är en försening på tre till fyra månader medan de andra titlarna skjutits fram ett kalenderår.

Jag började fundera på om det fanns något annat liknande exempel där ett spelläge försenats på samma sätt i en extremt populär titel som i sig också blivit försenad – och kom att tänka på The Last of Us: Part II. För ganska precis två år sedan (innan pandemin ens startat) meddelade nämligen Naughty Dog att det inte blir någon multiplayer vid lansering utan att detta spelläge istället kommer senare (en väntan som vi vet nu är över ett år). Dessutom blev titeln i sig också försenad liksom Master Chiefs kommande äventyr, allt som allt en hyggligt jämförbar situation.

Sagt och gjort surfade jag över till vår nyhet för att kolla kommentarerna, tolv till antalet. Men döm om min förvåning när jag ser att samtliga som hade något att säga var positiva till förseningen.

Någon bra förklaring till ilskan mot just Halo Infinite har jag egentligen inte. Uppenbarligen är det något oerhört provocerande med att co-op kommer tre månader efter lansering och Forge fyra månader senare som gör gamers argare än de blir i jämförbara fall med andra titlar, oavsett om vi snackar enskilt innehåll eller hela spel.

Gamers är generellt förstående till förseningar och prioriterar kvalitet. Halo Infinite tycks dock utgöra ett undantag.

Jag spelade Gears 5: Horde tillsammans med min bror och goda internetvänner under kvällen, och ämnet gled in på det faktum att The Elder Scrolls V: Skyrim ska ges ut på nytt. Tillsammans med Grand Theft Auto V är det bland de hårdast exploaterade spel jag vet, men har svårt att se något negativt med det.

Det är såklart knappast så att utvecklingen av lite skarpare grafik i ett gammalt spel tar några resurser i anspråk att tala om, samtidigt som det ger en ny generation spelare möjlighet att upptäcka varför omnämnandet av Skyrim ger många äldre spelare något fuktigt i ögonen varpå osammanhängande börjar babbla om hemliga grottor på sjöbottnar, försvunna fruktodlare, skräcken i Laid to Rest, labyrintliknande dvärgkorridorer, gillesavancemang, pilar i knät samt en rädsla för att somna på grund av vampyrrisken.

Den som var fem år när Skyrim släpptes, är idag 15 år och redo för gymnasiet och absolut kapabla att spela Skyrim. Och det hoppas jag att många 15-åringar gör. För det är faktiskt magiskt. Men det var egentligen inte Skyrim i sig som var ämnet för dagen, medan vi försvarade oss mot allt tuffare vågor av Locust och bossar. Någon undrade nämligen varför Bethesda, som ju är en del av Microsoft, alls släpper denna ganska rejält uppiffade version av klassikern till Playstation 4 och 5.

Och det var ju delvis samma sak med The Outer Worlds (som dock hade en annan utgivare) och framför allt kommande Deathloop och Ghostwire: Tokyo som ju till råga på allt är Playstation-exklusiva. Varför säger Microsoft att de ska hedra dessa avtal, som ingicks innan uppköpet med Sony, istället för att deras egna företag ska fokusera på enbart Xbox Game Pass. I synnerhet som de i våra slog fast att Bethesda-köpet handlar om exklusiviteter.

Jag förstår frågeställningen såklart, men tycker dock inte att det hela är så himla konstigt egentligen. Det var redan en del diskussion och djup besvikelse när folk insåg att framtida spel från bland annat Obsidian och framför allt Bethesda inte längre kommer till främst Playstation. Även om Microsoft såklart föredrar att folk köper en Xbox framför en Playstation, och gärna ser att Playstation-fans skaffar sig en Xbox vid sidan av, så vill man inte ha djupt besvikna spelare och öppet hat på spelforum och i sociala medier.

Det är ingen bra look, helt enkelt, i synnerhet rimmar det illa med den image Xbox-chefen Phil Spencer arbetat så hårt på att nöta in. Men det tror jag inte är den stora anledningen till att man väljer att hedra ingångna avtal, trots uppenbara konkurrensfördelar. Alla de tre spel jag räknat upp ovan är nämligen nya spelserier. De hade inga fans innan de lanserades (två av dem har överhuvudtaget inte ens släppts ännu). Och jag vet att ni som läser min blogg vet att nya spelserier ofta har det tufft.

Genom att låta dem släppas som planerat och hjälpa till med marknadsföringen, blir dessa serier stora, omtalade och eftertraktade. Men när det är dags för efterföljarna däremot, ja då blir det givetvis exklusivt. The Outer Worlds 2 är ju redan utannonserat. Ettan blev en rejäl succé och de som vill ha mer får se till att ha en gejming-PC, en Xbox eller lira via Xbox Game Pass streamat. Här tror jag Microsoft kan få fler att bli sugna på en Xbox.

Samma sak med de som köper Deathloop och Ghostwire: Tokyo till Playstation 5. Förhoppningsvis (och troligen, det är kalasutvecklare bakom) blir det bra spel som gör att folk vill ha mer. Och vill de det, ja då är det återigen Xbox som gäller. Dessutom lär båda dessa komma till Xbox ändå vad det lider och sannolikt då med extra innehåll och annat tekniskt lullull så uppoffringen är egentligen inte så stor.

Jag tror jag gjort min poäng ganska klar, och det är just därför Microsoft och Bethesda glatt släpper det uppgraderade Skyrim till Playstation. Det blir inga sura miner, tvärtom har det marknadsförts väl redan av Playstation på Twitter. Och kan det få spelare att komma ihåg hur bra serien faktiskt är samt attrahera nya fans, så ser det ju direkt ännu bättre ut inför The Elder Scrolls VI som jag förmodar är helt exklusivt till Xbox Game Pass – och det tror jag är en inte alls obetydlig del av resonemanget bakom att vara generös med spelsläpp av vissa titlar, hedra ingångna avtal och se till att gamla spel får samma behandling oavsett konsol.

Skyrim är tillbaka igen, kommer du själv passa på att spela det till Playstation 5 eller Xbox Series S/X?

Nästan hela Sonys laddning med egna spel som var planerad för 2021 har som bekant blivit försenat till 2022, närmare bestämt Gran Turismo 7, Horizon: Forbidden West och God of War: Ragnarök. Men de är absolut inte ensamma om att ha drabbats ett pandemiår som detta, då vi dessutom har nya konsoler som tar tid att vänja sig vid.

Andra titlar som skjutits upp är exempelvis tungviktare som Destiny 2: The Witch Queen, Elden Ring, Gotham Knights, Hogwarts Legacy, King of Fighters XV, Need for Speed, Stalker 2, The Lord of the Rings: Gollum, Vampire: The Masquerade – Swansong och Warhammer 40,000: Darktide... bara för att nämna några. För det finns verkligen verkligt många fler.

Flera av dessa titlar hade vi listat som årets hetaste spel när 2021 fortfarande var ungt, och mycket talar för att årets hetaste spel under 2022 kommer vara en ganska snarlik lista där uppemot hälften av de runt 30 spel vi brukar lista kan komma att vara desamma som detta år. Det här kommer såklart få konsekvenser.

Jag vet att många har sett fram emot ett spelår som kan bli helt magiskt. Sony släpper ju exempelvis runt fyra större titlar varje år, och lägger man till de tre ovan nämnda skulle det kunna bli omkring sju storspel från Sony. Kombinerar vi detta sedan med allt som Microsoft har på gång (vi känner ju till Forza Motorsport, Redfall, Senua's Saga: Hellblade II, Starfield samt att det såklart lär komma något mer), allt Nintendo lär lassa på med, ovan nämnda tredjepartstitlar och allt som ännu inte utannonserats – så borde vi vara i en sits där det kommer ungefär ett storspel i veckan.

Men så kommer det givetvis inte att bli. Det skulle vara en kannibalism utan dess like, även om försäljningen gå upp något. Mängder av storspel skulle bli utan köpare och självklara succéer skulle bli blytunga floppar. Och det är ju såklart något ingen vinner på.

Istället för att 2022 blir tidernas klart bästa spelår (vilket det på pappret ändå finns en realistisk chans för), tror jag det i mångt och mycket blir det spelår vi hoppades att 2021 skulle bli för drygt sju månader sedan. Varken Microsoft eller Sony kan utannonsera särskilt mycket nytt eftersom de redan har så många kända kommande titlar att berätta mer om som de inte vill att folk ska tappa fokus från. Deras kommande spel som skulle ha släppts 202,2 men som ännu inte visats upp, får förmodligen i hög grad ett extra års kärlek att använda på olika sätt.

Med det sagt har 2022 förutsättningarna att bli väldigt trevligt för oss spelare oavsett, men den som hoppas på att det ska regna storspel på ett aldrig tidigare skådat vis – tror jag däremot får vara beredd på en besvikelse.

Vilken försening i år är du mest besviken över, och vad ser du mest fram emot 2022?

Jag har fått en del mejl, PM och faktiskt även ett telefonsamtal efter bloggen om min sommar där bland annat fjällvandring avhandlades. Jag skriver ju om det varje år och att intresset för det ökar lavinartat visar både responsen från er och reda siffror från Svenska Turistföreningen.

Och det är ju kul, Sverige har makalöst fina berg att vandra bland med natur som får en att stanna upp bara för att titta i flera minuter ibland. Tyvärr har det också lett till att folk kommer sämre förberedda vilket i sin tur lett till betydligt fler räddningar (något som brukar gå på runt 30 000 kronor för den enskilde). Läs på innan du drar! Jag svarar gärna på frågor.

Dessutom har nedskräpningen ökat där somliga tycks tro att fjällstationer och stugor har skräphämtning. Allt man tar med sig upp på fjället, tar man även med sig ner. Oftast är det både lättare och mindre skrymmande eftersom man ätit det man tagit med sig.

Det finns numera rysligt bra alternativ med frystorkad mat som bara kräver kokande vatten för att bli en god och näringsriktning måltid. Min personliga favorit är Real Turmat, men det finns flera andra fina alternativ. Se även till att ta med rejält med fika samt kaffe/te. Min favorit till fjälls är Singoalla Blåbär, det är något med blåbär som lirar extra bra ihop med omgivningarna.

Är du ny till vandring, så gå mellan fjällstationer. Där är det ofta bra häng, kul att lira brädspel på kvällar och lätt att sova bekvämt. Tält rockar, men komforten tar såklart stryk och ger mer att tänka på i en värld där den första snön oftast kommer i juli.

Allra bäst tid att vandra är för övrigt just nu och en månad framåt. Vi har ljusa nätter i Norrland, men sover du i tält kan det bli ouhärdligt varmt. Nu är det drygt nollan på nätterna och mörkt samt helt fritt från allt vad insekter heter (dessa försvinner i skiftet juli/augusti) till fjälls.

Bild tagen från STF Helags Instagram-konto.

Att fråga mig vilket brädspel som är bäst är lite som att fråga vilken låt eller film jag gillar bäst. Det varierar lite från dag till dag och är för min del humörberoende. Dessutom tröttnar jag ibland på gamla favoriter, så bland annat Dominion och Smallworld inte spelas lika flitigt längre, trots att de är helt underbara brädspel jag varmt kan rekommendera alla.

Att intresset för brädspel växer märker vi tydligt på Gamereactor. Som du säkert märkt kör vi allt fler artiklar på temat och inom kort kommer ytterligare en samt att jag under dagen tog första spadtaget för ännu en artikel till hösten. Brädspel tar dock väldigt lång tid att recensera. Helst ska man spela dem med ett varierat antal spelare, och helst flera gånger - samt att det tar iallafall en timme att bara få reglerna att sitta ordentligt.

Nåväl, här är de tre brädspelen jag just nu skulle betrakta som mina personliga favoriter, med brasklappen att det baseras på just dagsform och vad som går hem i mitt kompisgäng:

3. Tokaido - Här ska du vandra från Tokyo till Kyoto längs en känd och vacker väg. Målet är inte att hinna först, utan att njuta mest. Det gör du genom att bada i varma källor, prata med folk, handla god mat, donera till tempel, titta på utsikten och mycket annat som snyggt förvandlats till brädspelsmekanik. Mängder av olika karaktärer och startegier skapar ett förvånansvärt stort speldjup med god variation, trots enkelheten.

2. The Quacks of Quedlinburg - Detta nämnde jag redan i min sommarblogg, men det är verkligen ett fenomenalt spel som låter dig koka ihop brygder du sedan ska sälja för att i sin tur kunna få fler ingredienser till fler och mer kraftfulla hopkok. Det bygger på sannolikhet, en gnutta tur och  vaksamhet kring vad motspelarna har för sig och är ett spel som dessutom går att variera väldigt mycket.

1. Star Realms - Det här har varit en personlig favorit länge och fortsätter vara så. Ett i grunden enkelt lekbyggarspel som har så enormt mycket variation och strategi inbyggt att det aldrig blir tråkigt. Det bygger kort och gott på att utplåna sina medspelare och det leder i sin tur automatiskt till gott om dolkstötar i ryggen, oheliga allianser och allmänt fulspel.

Vilka är dina favoritbrädspel för tillfället?