• Immortals Fenyx Rising - Jag kommer att posta mina intryck av detta lite senare här i bloggen, men efter att Joakim Sjögren (som recenserade spelet hos oss) tjata oavbrutet på mig, gav jag med mig och skaffade Immortals Fenyx Rising. Och det var ju ett genidrag, för detta är tamigtusan helt briljant. Går inte slita sig.

• Soul - Det har varit lite 'hit & miss' för Pixar en tid, där jag tyckte Onward var på vippen till direkt dålig och att Toy Story 4 inte var fullt så bra som den borde ha varit (och Incredibles 2 och Finding Dory bara menlösa). Men så drämmer de till. Soul är förmodligen en film som barnet Jonas Mäki inte alls hade gillat något vidare, lite som underbara Inside Out, vilket är den film jag skulle jämföra med. Den vuxne Jonas Mäki gillar dock desto mer. Tillsammans med Coco är detta studions bästa på tio år (då Toy Story 3 hade premiär) och jag fattar varför media hyllat så mycket.

• Cyberpunk 2077 växer på mig - Ju mer jag spelar av Cyberpunk 2077, desto mer växer det på mig. Storyn är bra, flera av sidouppdragen är helt fenomenala (vill inte spoila nöjet här, men blinkningen till en viss Valve-personlighet fick mig att jubla i TV-soffan), vapnen är roliga och det är faktiskt snyggt med Quality Mode till Xbox Series X. Buggarna då? De finns såklart, men de går oftast att improvisera sig förbi och jag har fortfarande bara behövt starta om en enda gång (gäller även min sambo) vilket är mindre än väldigt mycket annat hyllat.

• Big Mouth Season 4 - Bakom den vulgära ytan finns så otroligt mycket hjärna och hjärta i Big Mouth, men efter den svaga säsong tre befarade jag att teamet fått slut på bra idéer. Så var lyckligtvis inte fallet och den här pärlan är tillbaka i storform och gjorde min jul otroligt mycket roligare.

• Disney på Disney+ - Promenerade med sambo och hundar i ett knäpptyst Östersund medan snön föll ymnigt på julafton. Inte en kotte var ute. Det var ju trots allt julafton och Kalle Anka sändes. Väl hemma igen fick jag ändå suget att se lite Kalle, och gav mig på Disney+ där programmen som ingår i SVT-showen fanns tillgängliga. Det blev en upplevelse, för där finns nämligen de fulla versionerna. Något hade jag sett tidigare men glömt, andra hade jag inte sett alls, och sammantaget blev det en härlig Disney-jul.

• Wonder Woman 1984 - Jag gillade den första filmen väldigt mycket och har varit sugen på den andra. Visst, den har typiska uppföljarproblem, men sammantaget är det en underhållande superhjältekaramell som jag verkligen kan rekommendera. DC-filmerna fortsätter vara mer underhållande än Marvels.

• Yakuza: Like a Dragon - "Är du inte klar ännu?" Jomen tekniskt sett är jag väl klar, men det är så sabla kul att jag inte kunnat sluta, jag vill göra mer, låsa upp de bästa vapnen och hitta alla hemligheter. Länge sedan ett spel gav mig drivet att kämpa på såhär.

Hade du en bra jul, och vad var bäst för dig?

Som vi kunde berätta tidigare idag har Nordisk Games köpt upp 40% av spanska utvecklaren Mercury Steam, och kollar vi bara ett år bakåt har de bland annat köpt upp svenska Avalanche Studios liksom Raw Fury och Nitro Games. Eftersom Nordisk Games är ägda av Egmont, har de dessutom gott om pengar i plånboken.

Och nu börjar jag fundera över om de helt enkelt är sugna på att göra som THQ Nordic och bli en ny speljätte. Totalt äger de idag åtta utvecklare och utgivare, vilket nästan motsvarar vad Microsoft hade för bara några år sedan. Det är ännu lugnet före stormen för Nordisk Games, som redan med dagens kapacitet kommer vara en utgivare att hålla ögonen på.

Men jag tror inte de har några som helst planer på att sluta. Tvärtom lär vi se betydligt fler stora uppköp från dem under den närmsta tiden, och det är lika bra att lägga dem på minnet redan nu. Sverige och Norden är redan en gigant i spelsammanhang, men främst på utvecklarfronten (även om briljanta undantag finns, såsom Thunderful) där Ubisoft Massive, Dice, MachineGames, Mojang med flera utvecklar åt internationella jättar.

THQ Nordic har dock kommit att bli ett välkänt företag med enorm utgivningskapacitet, och kanske är vi alltså på väg att få en till. Eller varför tror du att Nordisk Games annars investerar i hyfsat stora utvecklare som Avalanche och Mercury Steam?

Mercury Steam har bland annat jobbat på Castlevania och Metroid tidigare,

Julen i högre grad än sommaren brukar vara den tid då jag tar itu med min backlog. Antagligen för att det känns mer rimligt att krypa ner under en filt och gejma under dagar då solen knappt går över horisonten och det är tio minus och snöstorm ute. Jag har dock som tradition att inte köpa några spel då, utan istället ta itu med titlar jag missat.

Och det är i synnerhet tre spel jag siktat inte mig på i år. Dessa är:

• Tetris Effect: Connected - Jag och sambon lirar ofta spel tillsammans, och just Tetris leder alltid till hatmatcher, men vi har ännu inte hunnit börja med Tetris: Connected. Här kan vi dessutom lira ihop mot bossar istället för att kriga, och Joakims recension ger mersmak.

• Fallout 76: Wastelanders - Jag gjorde som så många andra och började spela Fallout 76, men gav upp eftersom det kändes så dött och opersonligt. Men är stora delar av mina vänner upptagna med just Fallout 76 och beskriver det som ett annat spel än vid lanseringen, och jag är redo att ge det ett nytt försök.

• Immortals: Fenyx Rising - Det har beskrivits som ett Zelda: Breath of the Wild-inspirerat äventyr komplett med grekisk mytologi samt mycket humor. Och det finns ju exakt ingenting med det som låter dåligt, så detta tänker jag spela igenom under julledigheten.

Har du några backlog-planer inför julledigheten?

Sony bjussade som bekant på en rejäl överraskning när de plötsligt slutade sälja Cyberpunk 2077 på Playstation Store. Sannolikt inget lätt beslut, och sedan dess har fansen argumenterat om det var rätt eller fel.

Jag skulle säga att det finns två svar på det, men att vi inte får beskedet förrän spelet är tillbaka på Playstation Store. Har ju tidigare bloggat om Cyberpunk 2077, och kunde bara konstatera att det dras med ett gäng rejäla problem. Så ser det ut. Att både Microsoft och Sony erbjuder återbetalning utan knussel, tycker jag är utmärkt.

Men sedan då? Sony släppte ju glatt lös WWE 2K20 på Playstation Store förra året, en titel som var så makabert buggig att det knappt ens gick att spela. Här kanske någon inflikar att det ju var ett mindre spel, och så är det förvisso, men WWE-spelen är inte några små titlar bara för att sporten inte är stor i Sverige. Det är mångmiljonsäljare vi snackar om.

Och backar vi till 2018 så hittar vi ju Fallout 76, som även det var en orgie i usel prestanda och buggar. Backar vi ännu lite längre hittar vi Driveclub. Ett spel från Sony själva som också kom till Playstation 4. Det utnämnde vi då till ett av de buggigaste spelen någonsin tillsammans med Halo: The Master Chief Collection. Har Cyberpunk 2077 drabbats för att det är mer populärt, så känns det milt sagt tveksamt. Dessutom, som några poängterat, är ju detta ett bra sätt för Sony att få sälja mer av sina egna spel i jul utan att behöva konkurrera med det mest namnkunniga spelet under 2020.

Nu kan man ju även ställa sig frågan när spelet kommer tillbaka. Kommer det räcka med en patch som fixar en ynka procent av de problem som finns? Kommer det krävas flera patchar? Hur buggfritt ska spelet vara, och är detta därmed nu en ny standard från Sony?

Och här kommer förbehållet som gör att det finns ett annat svar - som jag nämnde ovan. För är det så att Sony nu fattat beslutet att spel till Playstation 4 och 5 från och med nu ska släppas färdigställda, så är det ju toppen. Det är verkligen något jag hoppas på, för det är oroväckande många fullprisspel som idag släpps i Early Access-skick, varpå vi alla sedan ska agera obetalda betatestare.

Hela poängen med Early Access är ju att spel ska kosta mindre, men att man får chansen att tycks till längs utvecklingen och spela tidigare. När de stora utgivarna släpper sina Early Access-titlar och kallar dem kompletta spel samt kräver fullpris - så fuskar de ju med systemet.

Nu kommer vi ha en period utan Cyberpunk 2077 till Playstation Store, och när spelet väl är tillbaka, blir det intressant att se vilken nivå av tekniska problem som Sony alltså tycker är godtagbar. Sker det för fort, så känns det mest som att det var ett billigt och menlöst stunt (som potentiellt leder till högre försäljning av Sony-spel), sker det först senare när spelet faktiskt är okej och detta även är en ny ribba för vad som är acceptabelt - tycker jag Sony gjort något för spelvärlden som jag väntat länge på.

Vad tror du blir konsekvensen av att Cyberpunk 2077 försvann från Playstation Store?

Först av allt: Nu blir det SPOILERS hörni. Läs inte vidare om ni tänkt kolla Mandalorian och ännu inte gjort det, för nu tänkte jag tycka till om seriens andra säsong och diskutera nyckelscener.

Som bekant kunde jag inte riktigt hålla mig hela vägen till slutet, utan postade härom veckan min kärleksförklaring till all fanservice. Och den står sig givetvis även efter att ha sett hela säsong två, som varit en mycket mer homogen resa än den första. Upplägget är fortfarande episodiskt, och berättelserna är ganska fristående som i gamla scifi-serier på 70- och 80-talet.

Att Boba Fett skulle få en roll stod klart redan i episod ett, sedan skådespelaren Temuera Morrison bekräftades vara med. Men det var väl ungefär när Ahsoka Tano gjorde entré i avsnitt fem och Fett gjorde entré på riktigt i avsnittet efter som det tog fart på allvar. Det vill säga när Dave Filoni blev inblandad på riktigt och lät den där Clone Wars/Rebels-briljansen lysa igenom.

Där och då gick Mandalorian från att vara en underhållande Star Wars-bagatell för fansen till att bli något som formar och påverkar den övergripande storyn. Efter det har vi fått mängder av godbitar som ett omnämnande av Thrawn, fått flera ikoniska skepp som tidigare bara funnits animerade överförda till spelfilm, kollat in den mytomspunna Darksaber och fått ett namn på Baby Yoda.

Men ingenting kan såklart jämföras med fanservicen i slutet av avsnitt åtta. På samma premisser som hur Darth Vader gör rent hus i Rogue One, dyker alltså Luke Skywalkers ikoniskt gröna lasersvärd upp, innan vi får en chans att kolla in hur överlägsen han faktiskt egentligen är - kronologiskt innan en klåpare förstörde karaktären till The Last Jedi.

Visst, det är en stuntman som slåss och visst, det är inte de bästa effekter jag sett på Luke Skywalker (anser att framför allt Leia, men även Grand Moff Tarkin, såg bättre ut i Rogue One)... men vem bryr sig. Det är Luke Skywalker spelad av Mark Hamill och han slåss med lasersvärd på det sätt som åtminstone jag i decennier drömt om att få se honom göra.

Rimligen kommer vi dessutom få se honom igen längre fram, detta eftersom jag tvivlar på att Disney vill pensionera Baby Yoda. Däremot ska det bli trevligt att få ha några avsnitt utan den gröne gynnaren, kanske just för att behandla Thrawn och Ahsoka Tano med flera.

För den som väntar ut eftertexterna står det även klart att Boba Fett kommer få en egen serie efter att ha dräpt en korpulent Bib Fortuna som axlat rollen som gangsterkung efter Jabba the Hut. Bör kunna bli intressant, även om Boba Fett i sig själv tappat mycket mystik efter Mandalorian.

Den mängden trådar som finns lösa nu (jag förmodar att Ezra Bridger, Kallus, Garazeb, Hera Syndulla och Sabine Wren med flera vara väntar på att göra entré) bådar väldigt gott inför säsong tre, och sammantaget är jag klart mer nöjd över andra säsongen av Mandalorian än den första - även om jag gillade även den. Visst ska det bli kul med de nya filmerna som nyligen utannonserades, men för tillfället känns det som att jag är mer än nöjd med Star Wars i TV-serieformat.

Säsong två av Mandalorian lever upp till alla förhoppningar och bjuder på samma typ av hopknytande berättande som Star Wars Rebels.