Det var ett på flera sätt väldigt intressant 2018 med gott om spännande händelser och stora spel. För min egen del är det inget som slår att ha köpt radhus och faktiskt lämna lägenhetslivet bakom mig, något jag egentligen inte alls varit intresserad av eftersom jag tycker det är bekvämt och rätt perfekt. Men det har naturligtvis hänt en massa annat också, och när jag kolla i backspegeln, så är detta sakerna jag kommer minnas året för.

• Vintern 2018 - Året rivstartade med vintrarnas jävla vinter. Snön klättrade över alla gränser och jag (liksom Petter Hegevall) gladdes dagligen åt ljuvligheterna. De som säger sig föredra regn, slask och svärta framför kristallklar och fin vinter (tänk den bästa/finaste vinterdagen varje år i Stockholm eller Göteborg - det är Jämtland varje dag under vintern) har fel. Det är inte en fråga om åsikt, det bara är så.

• Star Wars - Knappt hade smaken efter den unkna The Last Jedi försvunnit ur munnen innan jag vann en stor Star Wars Destiny-turnering, kort därefter gick Solo upp på bio och därefter avslöjades att J.J. Abrams tar över film nio samt att sambon gav mig Darth Vader-seriesamlingen i julklapp. Det har varit ett bra år för Star Wars-fans.

• Norge - Det är inte långt bort och tyvärr svindyrt. Men vårt grannland rockar. Jag ska absolut försöka besöka Norge mer frekvent framledes.

• Huawei - Efter att ha provat lite olika varianter är jag just nu tillbaka hos Huawei när det kommer till smartphones, och jag tror det lär förbli så under en tid framöver. De är verkligen suveräna.

• Master Chief Collection - Efter att Master Chief Collection uppdaterats till 4K med Xbox One X samt lagts till i Xbox Game Pass har jag och sambon lirat igenom samlingen. Och jodå, kärleken består. Vilken makalös saga detta är, måtte Halo Infinite leva upp till sitt arv.

• Brädspel - Att spela brädspel med goda vänner är något jag numera viger åtminstone en kväll i veckan till. Några av årets favoriter är Sagrada, Dice Throne II, Sheriff och Root.

• Sonys bästa år - Sony har haft många bra år tidigare, men frågan är om de någonsin varit bättre än under 2018. Med spel som God of War, Detroit: Become Human och Spider-Man har de verkligen krossat, otroligt imponerande. Playstation 4 säljer fenomenalt, och det är inte svårt att förstå varför och det känns dessutom ytterst välförtjänt.

• Vermintide 2 - Jösses amalia vad jag lirat Vermintide 2 under året. Andra multiplayerspel jag spenderat kriminellt mycket tid med är Super Mario Party, Sea of Thieves, Tricky Towers, Call of Duty: Black Ops 4 och Super Smash Bros Melee. Multiplayer regerar, det är bara så.

• South Park - Det har varit lite svajigt de senaste åren där vissa säsonger varit briljanta och andra inte. Men årets upplaga hör onekligen till den förstnämnda skaran och de konstant lipande PK-bäbisarna, den överkänsliga Cartman och upprättelsen för Al Gore har verkligen varit geniala.

• Fjällvandring - I somras drog jag, sambon och hennes släktingar till Helags i Härjedalen. Vi valde en hyggligt tuff rutt ut och jag har aldrig varit så slutkörd någonsin som där och då. Vilket var otroligt givande, en bra personlig utmaning och området levde upp till hypen. Ta chansen att vandra någon gång, mycket trevligt och bra avbräck i vardagen.

• Patriots - Jag är hemsk medgångssupporter. Jag medger detta. Men det går inte att inte imponeras av lagmaskinen New England Patriots och über-Terminatorn Tom Brady. Även när de är som sämst fullständigt förintar de motståndet och givetvis kommer de spela Super Bowl igen.

• Nintendo Switch - Nintendo Switch hade verkligen ett torftigt första halvår men sedan tog det sig rejält. Konsolen är verkligen magiskt trevlig. Men nu måste Nintendo få ordning på spelsläppen, 2019 vill jag ha gott och fina, stora spel mer regelbundet.

• The Americans - Har kollat ovanligt mycket TV-serier (för att vara mig) under 2018. Den sista säsongen av The Americans (och serien överlag) är verkligen fenomenal. Rekommenderas varmt! En annan favorit är Boduguard, medan jag inte gillade The Haunting of Hill House. Att inte kunna leverera "riktiga" slut och istället övergå till flum efter att ha gett tittarna för många förgreningar i storyn, är verkligen sämsta sortens berättande i min bok. Knyt ihop säcken och gör det bra.

• Microsoft växer - Kollar jag på Xbox är det två saker jag kommer minnas 2018 för, dels det mindre smickrande faktumet att de hade väldigt få storspel medan konkurrenterna smaskade på desto mer - men dels även att de växer så det knakar med begåvade studios som nu får till synes fria händer och portmonnä på vid gavel. Vi lär inte se något av detta 2019, men för Xbox kommer det fortsättningsvis talas om tiden före och efter 2018.

• Red Dead Redemption 2 - Jodå, uppföljaren till ett av mina absoluta favoritspel någonsin levererade å det grövsta. Jag är faktiskt inte helt klar ännu men har hittills älskat varenda sekund av det, i synnerhet hur världen befolkats av så många personer som faktiskt fått en riktig personlighet och hur allt knyts samman där även slumpmässiga möten kan visa sig vara viktiga.

Gott nytt år på er allesammans, vad tyckte ni var bäst och mest minnesvärt med 2018?

Har din odräglige farbror kommit ännu? Dina kusiner och deras gallskrikande småbarn? Moster som alltid har synpunkter på ditt liv och leverne? Sysslingen som alltid skryter så förbaskat? Syrrans pojkvän som har trist kroppsodör (seriöst, vad ser hon i honom egentligen)? Det kallas jul, massivt släktkalas i ett par dagar och det tenderar att kunna bli... intensivt.

Tänkte bara kasta ur mig ett sista-minutentips som kommer göra umgänget med alla betydligt roligare, och det är Tricky Towers. Tetris i allt väsentligt, men med fysik. Klossar kan hamna snett, vinden är inte nådig mot rangliga byggen och hur ska man hantera när man inte får bygga över en viss gräns på höjden?

Tack vare att det är Tetris i grunden, kommer alla fatta galoppen direkt. Sedan finns ett par trevliga grenar, mindre finesser som enkla bonusföremål (vill du attackera andra eller gynna dig själv?). Tricky Towers är direkt briljant och håller för evigt, vi har spelat det på otaliga sammankomster och alla tycks gilla det. Och som för att göra allt bättre finns det till PC, Playstation 4, Switch och Xbox One.

Inget att fundera på med andra ord. Bara att ladda ner och få släkten att samlas kring något riktigt roligt.

Multiplayer-Tetris har inte varit roligare sedan System Link till gamla original-Game Boy.

Har ju haft på känn ungefär hur listan skulle se ut i år, men med hjälp av konsoltillverkarnas olika tjänster hart jag nu tagit reda på vilka spel jag tillbringat mest tid med under 2018. Egentligen är det inga större överraskningar, men jag får erkänna att det inte är hur jag trodde att listan skulle se ut i början av året.

5. PlayerUnknown's Battlegrounds - Hade året fortsatt som det började hade PUBG varit överlägsen etta på min lista, men så blev det inte. Under våren kom andra spel som pockade på min uppmärksamhet och till sommaren var karriären nästan över för min del, annat än sporadiska inhopp. Fortfarande ett grymt kul spel dock och jag ångrar inte en enda minut.

4. Super Smash Bros Ultimate - Smash Bros höga placering bara delvis beror på att jag försakat sömn, mat och socialt umgänge; som redaktör på Gamereactor fick jag ju spelet nämligen två veckor före släppet så jag har därför hunnit spela det i en hel månad redan. Och detta är jag inte klar med på långa vägar. Skulle inte förvåna mig om det hänger kvar även på nästa års lista.

3. Sea of Thieves - Jag, min sambo och goda vänner har lajvat pirater så snart tillfälle ges under året och varje gång upplevt nya historier. Som hur vi med läckande skepp undkommit med millimeter tillgodo sedan Megalodon tagit hand om våra motståndare, otippat träffat andra besättningar vid statyer under havsytan, smitit med fullastade fregatter efter att ha smugit oss ombord, seglat ihjäl folk på land med skepp och dräpt motståndare med kamikaze-bomber under vilda jakter. Trivsel i spelform där ingen session blir den andra lik.

2. Warhammer: Vermintide 2 - Jag hade faktiskt inte ens tänkt spela Vermintide 2, var inget superfan av ettan heller. Men när det kom till Xbox Game Pass kunde jag väl åtminstone testa, tänkte jag. Och testade sedan varenda dag under hela sommaren. I timmar dessutom. Inte sedan Left 4 Dead 2 har jag haft så vansinnigt roligt med ett spels co-op.

1. Call of Duty: Black Ops 4 - Call of Duty har alltid varit en favorit för mig när det kommer till multiplayer, och när det började ryktas om att singleplayer slungats ut till förmån för battle royale, började jag ana att det här skulle vara något för mig. Och jodå. Sedan det släpptes har jag var och varannan dag suttit hopkrupen i buskar och sakta med säkert rört mig mot cirkelns mitt. Redan på första försöket fick Treyarch till ett riktigt vanebildande spel som blivit årets mest spelade för min del och som lär spelas betydligt mer framledes.

Ni som kollat in min profil, läser min blogg och följer mig i sociala medier vet såklart hur våldsamt och närmast okontrollerat förälskad jag är i Red Dead Redemption, men det är dock ett singleplayerspel främst för mig och räcker därför inte till tidsmässigt. Trots att jag älskar multiplayer är jag inte riktigt lika förtjust i denna del av Red Dead Redemption 2.

Trivsel i spelform, finns inget spel jag tillbringat mer tid med 2018 än Call of Duty: Black Ops 4. Vilket spel är din största tidsslukare?

Det flög liksom lite under radarn igår, nyheten om att det kommer remakes på de båda första Panzer Dragoon-spelen. Ska rent av medge att jag knappt ens trodde vad jag läste, när jag gjorde det. Det kunde nästan lika gärna ha stått "Tvättäkta UFO:n bekräftade, har samtal med Annie Lööf på torsdag". Det fastnade liksom inte riktigt vad det stod.

Två av världens bästa spel, kanske några av de mest underskattade och förbisedda någonsin - främst beroende på att de kom till praktfloppen Sega Saturn - är alltså på väg tillbaka. Och inte som sjaskiga remasters för snabba cash, utan remakes, helt omgjorda för att passa dagens standard. Det är en av de största kulturgärningarna på mycket, mycket länge.

Kanske är det att hoppas på för mycket, men i en perfekt värld säljer det bra nog för att Sega ska vilja fortsätta gräva i sin spelskatt och överväga fler remakes. Om de på allvar börjar släppa remakes av spel som Shinobi III, Golden Axe, Phantasy Star IV, Jet Set Radio, Athlete Kings och Virtua Tennis... så kan man väl utan att överdriva slå fast att livet som gamer kommer bli sisådär 100% mycket roligare per omedelbums.

Sega bjussar på löjligt goda nyheter.

Rådande konsensus tycks vara att det var ganska fattiga julklappar Microsoft och Sony bullade upp med till sina respektive onlinetjänster denna månad (Xbox Live Guld och Playstation Plus). Och medan jag absolut förstår vad som menas - större spel finns det ju faktiskt - så vill jag bara ta tillfället i akt att säga att jag generellt inte håller med om gängse uppfattning att större är bättre.

Det är inte svårt att fynda årsgamla spel (eller äldre) som kommer till dessa båda onlinetjänster riktigt billigt. Handlar du fysiskt är det ofta spel du utan ansträngning hittar för under 100 kronor. Risken är dessutom att du sedan länge äger spelet ifråga. När det däremot istället serveras mindre spel, är det stor chans att du inte har spelen samt heller inte har spelat dem - och i många fall aldrig ens hört talas om dem.

Den här månaden gav Microsoft exempelvis bort Never Alone, vilket är fullkomligt magiskt bra och helt unikt. Tyvärr för mig så hade jag redan det, men eftersom det inte är ett spel som gjort rent på konkurrenter i försäljningslistorna, så är det många andra som lär blir desto gladare. Sony å sin sida är inget sämre utan lassar på med Soma som är bland det rysligaste du kan spela.

Jag tar betydligt hellre denna typ av spel än lastgamla reabacksäventyr många redan kört igenom och som inte erbjuder några som helst överraskningar. Ofta handlar det om genialiska titlar som flyttar gränserna för vad ett spel kan vara och som påminner om varför spelmediet är så överlägset som det faktiskt är. Det slår att spela igenom avdankade storspel vilken annan dag i veckan som helst för min del.

Den som klagar på att få Never Alone har rimligen aldrig spelat det.