Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Är folk för spoilerkänsliga idag?

Okej, det är dags att skriva det här inlägget. Jag vet att jag har bloggat om detta förr, men det var några år sedan och det jag skrev om då var nog i ärlighetens namn mest till för att provocera och sticka i ögonen på folk. Nu är jag lite äldre och visare, men jag står fast vid ungefär samma åsikt; Att människor nuförtiden är för spoilerkänsliga.

Jag har dock lärt mig skilja lite på vad som är okej att avslöja i ett narrativ, och vad som faktiskt är lite svinaktigt. Men jag vill börja detta inlägg med att berätta om en diskussion jag hörde i en podcast nu i veckan. Det var en podcast där man tar upp diverse populärkulturella fenomen, och denna vecka så snackade de om Thor: Ragnarok. En film som på något sätt inte borde gå att spoilera enligt mig. Det är en superhjältefilm som handlar om att slå folk på truten, och jag ställer mig väldigt frågande till varför man ens väljer att diskutera en film om man inte ens klarar av att avslöja den grundläggande premissen. Cirka en minut in i samtalet blir personen som försöker förklara historien avbruten, där resten av gruppen menar på "att han spoilar sönder filmen om de avslöjar detta". Okej tänkte jag och lyssnade vidare. Så kommer det på tal att Cate Blanchett är med i filmen. En skådespelare som har figurerat hej vilt i allt förhandsmaterial och jag tror inte att en kotte kan ha undvikit att hon medverkar i rullen. Men tydligen så trampade personen som sade detta på några väldigt ömma tår när han förklarade vem hon spelade. Det blev en märkbart irriterad stämning i studion när en av programledarna höjde rösten och röt ifrån när hon fick reda på att Blanchett var med i filmen, och jag började även jag bli irriterad när jag satt där i min bil och lyssnade.

Alltså seriöst, folk måste verkligen släppa på detta. Jag är heeelt okej med att jag inte borde avslöja slutet på en aktuell TV-serie, eller att totaldissa en film som går på bio framför någon som inte har sett den. Men man måste väl kunna ha en någorlunda vuxen diskussion kring en film eller ett spel, även om personen i fråga inte har tagit del av det ännu. Jag upplever det som allt svårare att ens kunna prata film med människorna runt omkring mig, då i princip alla irriterar sig över att jag "förstör upplevelsen för dem". "MEN DU KAN JU INTE AVSLÖJA HUR DARK KNIGHT SLUTAR". Vilket var ett sammanbrott jag tvingades ta del av förra veckan då en klasskompis inte sett Nolans film från 2008, och blev allvarsamt upprörd när jag råkade nämna hur filmen slutade.

Allt jag säger är att det måste finnas en gräns för detta beteende. Jag är trött på att behöva trampa på folks ömma tår, och att tvingas tassa runt detta samtalsämne konstant. Vart jag än befinner mig, vare sig jag snackar med en kompis, lyssnar på en podd eller skriver ett inlägg så är det alltid någon som kokar över att man avslöjar slutet på en tjugo år gammal film. Jag är inte ute efter att jävlas, och skrika mig hes över hur Stranger Things säsong 2 slutar, men det måste ändå finnas ett logiskt tidsspann över vad som är okej att prata om och inte.

Gjorde jag dig upprörd? Det var inte min avsikt. Snälla, hot i min inkorg undanbedes (fick en redig dos sist jag bloggade om detta).

Sugen på att lära mig Illustrator

Jag kan väl inte direkt påstå att jag är någon expert när det kommer till Adobes mjukvaror. Nu i skolan har jag blivit tvungen att lära mig Audition, Premiere, After Effects och Photoshop på en rätt grundläggande nivå. PS kunde jag någorlunda sånär innan jag började dessa kurser. Men när det kommer till Illustrator står det bara still, vid en första anblick tycker jag att gränssnittet ser ut som det i PS, men ju mer avancerade jag vill göra desto mer omständligt blir det. Kanske en logisk slutsats, men jag upplever det bara som att programmet gör det svårare för sig än vad det borde vara.

När jag ritar digitalt arbetar jag mestadels i Sketchbook, och lite i PS. Men jag är så sjukt sugen på att börja med vector-grafik istället, dels för att lära mig någonting helt nytt, och dels för att det kan vara en användbar sak att kunna i yrkeslivet framöver. Jag har spenderat större delen av helgen stirrandes på diverse tutorial-videor på Youtube, och imorse när jag startade upp Illustrator kunde jag konstatera att jag inte lärt mig någonting alls, typ.

Men skam dem som ger sig, jag ska lära mig Illustrator, om det så blir det sista jag gör.

Grotesco fortsätter att briljera

Igår kväll såg jag det senaste avsnittet i säsong sju av Grotesco, och jag kan inte annat än att applådera åt hur fullständigt briljant den här TV-serien fortsätter att vara. De är inne på sin åttonde säsong och fortsätter att vara högst relevanta och parodisera aktuella händelser i det känsliga, svenska samhället. I det tredje avsnittet får vi se hur en kvinnlig manusförfattare försöker slå sig igenom mellancheferna för att landa en plats i manusrummet med "grabbgänget". Det hela spårar ut i totalt kaos när det visar sig att alla gubbiga herrar som arbetar inom media ingår i någon sorts konspiration att tysta ner kvinnor och deras utrymme.

Jag tokälskade avsnittet som flyktingkrisen, men det här tar nog banimej platsen som det bästa i säsongen, hittills. Vi har ju fortfarande fem avsnitt kvar, och jag kan verkligen inte vänta på att se vad som sker härnäst.

Kollar du på Grotesco?

Nu jädrar ska jag börja läsa böcker igen

Mitt läsande går alltid i perioder. Nu har jag nog i ärlighetens namn inte läst ut en bok på säkert två år (förutom i studiesyfte). Jag har helt enkelt inte tiden att stänga av precis allting, sätta mig ned i fåtöljen och spendera en halv kväll framför en bok. Det finns bara inte på min världskarta. Jag har för mycket TV-serier, filmer, spel och podcasts att sysselsätta mig med på fritiden.

Men nu tänkte jag inleda ett litet experiment, försöka koppla bort allting för en vecka och bara fokusera på att läsa. Förutom de filmer jag behöver recensera och så vidare här på sajten. Varje kväll när jag vanligtvis skulle sätta mig framför datorn eller TV:n ska jag försöka sätta mig med en bok istället. Min skämshög av böcker blir bara värre och värre för varje dag som går, och dum som jag är beställde jag ju hem en trave böcker nu i veckan som bara ligger där och stirrar på mig vildsint. Det var en del Neil Gaiman-böcker, en man som jag har en oerhörd respekt för. För er som inte är bekanta med karln har han skrivit den tokhyllade Sandman-serien och bland annat American Gods som nu blev TV-serie i våras. Gaiman har en så otroligt stark förmåga att dra in läsaren i sina berättelser, och även om merparten av hans böcker tar upp rätt mörka ämnen är de nästan alltid gjorda med någon form av humoristisk ton. Många av hans sagor påminner även en del om Harry Potter, i hur de skildrar en persons uppväxt i en främmande miljö, och ofta magisk miljö.

Jag klickade även hem en del litteratur från Dan Simmons som bland annat skrivit Hyperion-böckerna. Två böcker som jag tveklöst skulle ranka till några av de bästa som skrivits, oavsett genre. Sättet han arbetar på när det kommer till världsbyggande får George RR Martin att framstå som en klåpare. Inte nog med att hans berättelser är fullständigt unika när det kommer till de framtidsvisionära delarna, de säger även något om människan som varelse, och ifrågasätter vad vi egentligen finns till för. Otroligt välskrivna på alla sätt och vis. Du måste läsa Hyperion idag.

Hur ser dina läsvanor ut?

Vi har inlett produktionen på vår kortfilm

Nu börjar det verkligen ske lite saker i filmprogrammet som jag läser på Örebro universitet. Fram tills denna delkurs har mina studier framförallt fokuserat på det teoretiska kring film. Allt från filmhistoria till olika mediers sammanstrålning i ett högteknologiskt samhälle. Jag har personligen uppskattat detta då jag gillar att läsa och lära mig filosofiska tankesätt, men särskilt yrkesinriktat har det ju knappast varit.

Men nu så har vi precis inlett arbetet på att planera en kortfilm. Vi ska lägga upp budget, hitta skådespelare, skriva manus och fixa med i princip allting som hör till kring en mindre filmproduktion. Och det är inte lätt ska jag säga, det är mycket bollar att kasta runt med. Just i detta skede har vi kommit igång med vår idé och ska börja skriva manus i helgen, samt att leta skådespelare. Veckan har varit sjukt hektisk, men på ett bra sätt. De närmsta veckorna lär knappast bli slappare, framförallt när vi drar igång med filmande och redigeringen. Innan denna delkurs har vi blivit inhamrade kunskap kring diverse redigeringsprogram som Final Cut X och Adobe Audition. Det känns som att vi har ganska bra koll på dessa program, men det är ju en sak att säga det nu - och en annan när vi faktiskt sitter där i studion några dagar innan deadline.

Summa summarum är att det är grymt kul att ha ett eget projekt att arbeta med, och förhoppningsvis är detta vi gör nu någonting som jag kan ta med ut i arbetslivet om några år. Exakt vad jag vill arbeta med är lite luddigt, men jag skulle hemskt gärna jobba med manusskrivande eller att gå in i någon form av producentroll. Men dessa jobb växer ju inte på träd, fast ska man tro våra lärare rätt så finns det jobb bara man ligger i och knyter kontakter under studietiden.