Svenska
Blog

Mörkret i Please Knock on My Door

De allra flesta har haft perioder där livet känns som en axelryckning, ingenting fungerar, orken är borta och det enda man vill göra är att sova. Nedstämdhet, depression och sorg är känslor som måste existera dock. Hur ska man annnars kunna ta vara på andra sidan av spektrumet? Livskvalité, glädje och så vidare. Vissa har det kämpigare än andra men de allra flesta kan relatera - på ett eller annat sätt. Nu låter jag extremdyster här och det är inte meningen men jag har precis spelat det svenskutvecklade Please Knock on My Door för tredje gången och slås igen av hur autentiskt Michael Levalls spel verkligen känns.

Jag ska inte spoila någonting, men det var upprepade gånger då jag blev så inne i det under min första genomspelning att reaktionerna som spelkaraktären hade på vissa moment kändes som mina egna. Även om det inte är mycket till spel egentligen och variationen blir något lidande mot mitten är det här ytterligare ett bevis att spel kan röra vid saker, känslor och ämnen på sätt som bara kusinerna litteratur och film kan drömma om. Det visar också på att man med mycket små medel kan förmedla väldigt mycket till många personer, om man bara vill. Nu kan jag dock inte uttala mig om hur Please Knock on My Door upplevs av någon som kanske tampas med samma problem som tas upp i spelet men jag vill gärna intala mig att det kan fungera som någon sorts terapi, för någon.

Har du spelat den svenska ångestdryparen?

Mörkret i Please Knock on My Door

HQ