Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska

En komplett Switch-familj redan i höst?

Det är kul med ryktena om nya konsoler som går så heta just nu, även om man inte är lika intresserad av sånt som när man var tonåring för 10+ år sedan och inte hade så många andra intressen. För egen del så är jag inte så intresserad av PS5 och Xbox, men finner det desto mer intressant med de väldigt ihärdiga ryktena om att Nintendo alltså tänker gå Nintendo 3DS-vägen med Switch och sälja konsolen i flera olika prisutföranden. Under en antagen övergångsperiod i höst/vinter så kan vi mycket väl tänkas ha tre modeller att välja mellan.

Mycket talar nu för att Nvidia är nöjda med att sedan länge fått sälja av sitt lager SoC X1 (system-on-a-chip) till Nintendo, och att det nu två år senare snarare börjar gå mot att bli en potentiell industriell belastning för Nvidia att behöva fortsätta producera mängder med detta chip som bygger på föråldrad teknologi från tidigt 2015, och att det således vore bättre för Nintendos nya partner att få sälja på Nintendo ett nyare, mer effektivt chip. Vilket bäddar för inte mindre än två nya Switch-konsoler; en lyxvariant med uppskruvad prestanda och som kan ha en 1080p-display mm. Men även en 'Switch Light'-modell med en mindre förmodad 720p display på kanske 5 tum och integrerade joycons utan rumble, något som rent formmässigt mest skulle påminna om gamla Playstation Vita. Men tack vare ett nytt strömsnålare chip torde alltså denna budget/barn-variant kunna leverera åtminstone samma prestanda som gamla Switch, men med betydligt mindre batteri och ingen medföljande dockstation. Således skulle man säkert kunna skala av minst en tusenlapp på priset och ha den attraktivaste spelkonsolfamiljen på marknaden för barnfamiljer.

Slutligen så har vi alltså vanliga Switch som bygger på chipet som vi alltså antar att Nvidia och Nintendo vill fasa ut. Således sänks den rejält i pris och tas slutligen bort ur sortimentet när lagren är slutsålda, ungefär som Nintendo gjorde med gamla Nintendo 3DS-modeller.

Själv skulle jag mer än gärna slå till på en Switch Pro. Förutom högre prestanda och kompetentare PS4/Xbox-portar för att dryga ut spelutbudet, så skulle jag mer än gärna även se upprustat operativsystem med webbläsare och att Nintendo framöver satsar stort på specialiserade joycons som passar enskilda genrer bättre. T.ex. med styrkors.

Trivsamt med premium-repriser i vår och sommar

Det har redan passerat nästan en tredjedel av året, och sett till spelreleaser så är det väl ärligt talat snäppet långsammare än det redan långsamma första kvartalet 2018. Senaste "nya" spelet jag köpte var Resident Evil 2-remaken och framöver så har jag faktiskt inga andra nya spel på radarn utöver Fire Emblem Three Houses och The Last of Us. Men det hindrar mig inte från att tycka -personligen- att denna vår/sommar ändå är klart bättre än föregående, uteslutande faktiskt bara på grund av återlanserad gammal skåpmat; en kombination av gamla favoriter i ny förpackning och andra remastrade gamla pärlor jag aldrig spelat tidigare och som nu portas över till ständiga följeslagaren Switch.

Phoenix Wright-trilogin går het sedan gårdagen. Jag hade bara tänkt ta en smakbit för att sedermera hinna spela igenom alla tre spelen på kommande jobbpass, men faktiskt så blev jag helt fast och är nästan färdig med första spelet hemma i soffan. Jag minns att jag älskade spelet till Nintendo DS 2006, men minns i stort inget av handlingen, så det har varit precis lika gripande nu som det var för 12 år sedan (även då fastnade jag helt för spelet). Så sannolikt så får jag nöja mig med de två efterföljarna på jobbet sedan...

I alla fall, rollspelsfantast som jag blivit på gamla dar, så ser jag också mycket starkt fram emot Dragon's Dogma till Switch, som ser ut att bli en fantastiskt fin port. Jag räknar med att det spelet fyller allt nyspelsbehov för april, då jag aldrig spelat titeln tidigare, och sedan i maj fortsätter repriserna att portioneras ut i och samling av de bästa Resident Evil-spelen (1 remake och 4) och därefter Saints Row. Kanske jag också klämmer till med Hellblade, Bulletstorm och Sniper Elite. Sammantaget kan nog de flesta hålla med om att det är en märkligt exalterad typ av antiklimaxartad releaselista för våren, innan Fire Emblem äntligen inleder vad som förhoppningsvis blir ett rejält artilleri med nya stortitlar till Switch i höst och vinter (Luigi's Mansion 3, Pokémon S&S, etc)...

För egen del så får de mer än gärna fortsätta pumpa ut återlanseringar, för det finns ju mängder med gamla godbitar som verkligen vore härliga att ha i ett bärbart bibliotek.

Trist utan Iwata asks

Jag är positiv till hur Nintendo moderniserat sig ordentligt sedan Wii U somnade in, men nu när de klassiska Nintendoprofilerna fasats ut eller försvunnit helt, som i fallen Shigeru, Iwata och nu senast Reggie, så börjar tyvärr också hela den populärkulturella profilen Nintendo haft så länge att flagna bort. Högsta hönsen hos Nintendo känner man inte längre till, de tycks komma och gå på löpande band. Något jag särskilt saknar är klassiska Iwata asks. En serie längre djupintervjuer där man fick en fantastisk insyn i allt från hur utvecklingen av favoritspelen gått till, till hur Nintendo tänkt när de byggt spelkonsoler, där alltifrån materialval till hur sjutton Wii U gamepadens videoströmning kunde ske så perfekt laggfritt diskuterades i detalj. Numera är det väl mer hippa skäggtomtar som spelar i en soffa hos Nintendo of America, som är nya profilen. Själv så skulle jag hellre se att de skaffar nya färgstarka chefer som Reggie och Iwata var, som integrerar med fansen, istället för att bara hyra in pr-yuppies som spelar allan.

Vilket fantastiskt litet spel!

Wargroove är alltså.
Detaljrikedomen och hur genomtänkt mekaniken är...helt klockrent. Det är intressant att läsa om allt i spelets omfattande codex, och kampanjen är även den kul, tackvare lagom bra story, underhållande dialoger och en skärpt AI som känns skapligt icke-förutsägbar. Då har jag ännu inte hunnit testa mapeditorn eller onlineläget än. Mitt enda klagomål så här långt är att det kan bli ordentligt plottrigt och svårt att urskilja enheter när det t.ex. blir en ansamling ovanpå en massa skog och dylikt. Faktiskt så syns det klarare när man spelar bärbart än dockat, för det finns en inställningsmöjlighet för att zooma in slagfältet i bärbart läge. Hade dock behövts samma funktion till dockat läge, även om det förmodligen inneburit gigantiska pixlar på TV:n. Bästa hade varit om det gått att alterera mellan normal vy och zoomad vy genom ett enkelt knapptryck istället för att behöva gå in i optionsmenyn.

I övrigt dock så är spelet klockrent så här långt, bättre än jag hade hoppats. Detta är förmodligen det bästa strategispelet som finns att tillgå till konsol.

Wargroove imorgon

Jag gillar turbaserad strategi allt mer, Civ och Hearts of Iron (egentligen "realtid") är två av mina favoriter i dessa dagar. Men jag har inte känt ett direkt sug efter en onlinelös Civilization-port till Switch, där känns indiepärlan Wargroove som betydligt mer passande formatet, där Advance Wars och Fire Emblem tycks vara främsta inspiratörerna. Jag har haft ögat på spelet ett bra tag, men nu när de odelat starkt positiva recensionerna börjar trilla in, så sätter suget igång på allvar.

Matig kampanj och ett unikt taktiskt djup i enhetsplaceringar, plus generöst onlinestöd med cross-plattform med Windows/Steam-spelare och en riktigt bra mapeditor. Det verkar som att indieutvecklaren satt siktet på att överträffa "riktiga" utvecklaren Intelligent Systems på samtliga punkter.

Jag har förladdat spelet och drar iväg en sväng med min Switch för att testa det bärbart imorgon. Jag har en föraning om att detta blir en riktig långkörare nu i vinter då Nintendo inte verkar ha mycket på gång just nu och jag börjar känna mig färdig med Resident Evil 2.

Wargroove imorgon