Nu har jag läst ut I Skuggan Av Framtiden. Med tråkig framsida men med roligt innehåll. Här får vi hela den moderna utvecklingen, med franska revolutionen och upplysningen som en slags mittpunkt eller utgångspunkt.

Det blev filosofer, forskning, skolan, science fiction, konst, politik av alla dess slag och skiftande moden och idéer. Rolig bok, framför allt för att man fick lite av ungefär allt i en enda lång flodvåg.

Texten är mitt mellan populärvetenskap och akademisk text. Jag uppskattade det rika omfånget av ämnen och infall, men jag kan tänka mig att det blir lite för snårigt för vissa. Texten försöker aldrig vara underhållande, men om man är intresserad av alla dessa ämnen som hakar in i varandra är man hela tiden underhållen.

Ja, till skillnad från de flesta andra Nintendo-spel så behöver man faktiskt en 4-5 amiibos om man ska spela Splatoon seriöst online. För man sparar nämligen sina uppsättningar av vapen och kläder på sina amiibos, så man behöver ha en bunt av dem nära till hands så man kan snabbt byta vapen och egenskaper mellan matcherna. Och efter jag köpte de 4-5 amiibos som de facto behövdes för att spela spelen, så… Ja, jag gjorde vad man brukar göra. Jag fortsatte att köpa.

Så här har vi en komplett samling av Splatoon-amiibos. Så många att de egentligen är för många för den här stackars hyllan. Kommer det ännu flera amiibos till Splatoon Raiders och Splatoon 4 (och det gör det förstås), då får jag hitta en ny hylla åt dem, helt enkelt...

Jag är ingen expert på hårdrockshistorien, låt oss säga det direkt. Jag lyssnar rätt mycket på hårdrock, men det är inget brett lyssnande, utan snarare ett väldigt specifikt och ojämnt fördelat lyssnande. Jag har mina favoritband – som Iron Maiden, Metallica och Pearl Jam – som jag ofta lyssnar på, och sedan är det många andra band som jag inte alls lyssnar på.

Framför allt har jag svårt för arg hårdrock. Eller arg musik överhuvudtaget, vilket även gör att även mycket punk går bort. När Charta 77 sjunger ”Vem bad om det? Har vi bett om det?” i 2 minuter och 33 sekunder så hänger jag med. Så länge kan jag också vara arg när jag läser om något förjävligt i tidningen. Men sedan går jag in i någon annan form av känsla, någon annan form av upplevelse. En låt som är åtta minuter och arg hela tiden kan jag inte relatera till. Någonstans på vägen måste man väl ändå över i något annat? Det som är bra med ilska är att den tvingar in dig i en handling, men om du aldrig kommer vidare in i en vettig handling, vad är det då för mening att vara arg? För att inte tala om ett album som är över en timme långt och argt hela tiden.

Så till skillnad från de båda tidigare listorna i den här serien är min kunskap och erfarenhet av hårdrock, och annan hård musik, ojämn. Deep Purple, ja tack! Arg, skrikande gubbe bakom mikrofonen, nej tack.

Så ta den här listan med en nypa salt, och inse att det bygger på ett ännu mer personligt urval än de båda tidigare listorna. Men alla de 250 låtarna på listan är naturligtvis alldeles fantastiska. Och tipsa mig gärna om låtar/artister som jag har missat! Musik som är hård och tung, men inte överdrivet arg alltså...

lltså...

Ja, egentligen är Mipha min favoritkaraktär, men det finns ett begränsat antal figurer med henne, så på Zelda-hyllan blir det mest… Zelda. Och en Link, för man behöver ju en stycken Link.

Bland alla Zelda är Breath of the Wild-Zelda min favorit. Så det känns bra att det är hon som är mest förekommande.

Efter listan med de 1500 bästa låtarna på andra språk (mest engelska förstås), så har vi här listan med de bästa svenska låtarna. När jag var liten så hade låtar på svenska en ganska låg status. Lyssnade man på svensk musik var man lite av en tönt. Det var på engelska man skulle sjunga om det skulle vara något. Sjöng på svenska gjorde man enbart på skolavslutningen typ.

Den här inställningen var besynnerlig med tanke på hur mycket bra låtar på svenska det verkligen fanns. Och nu finns det ännu fler utsökta låtar på svenska än det fanns då naturligtvis. Delvis för att det svenska språket inom populärmusiken stigit i status rätt rejält sedan millennieskiftet.

Framtiden är alltid i rörelse, påpekade Yoda, och vem vet vilka låtar som kommer att ta sig in på den här lista i framtiden? Men de flesta av låtarna, de som är odödliga mästerverk, kommer även fortsättningsvis att försvara sin plats.

Som vanligt hoppas jag att du ska hitta något du inte kände till sedan tidigare – och tipsa mig om låtar som jag har missat!